Axel Lewenhaupt (diplomat)
| Axel Lewenhaupt | |
 Vapensköld för ätten Leijonhufvud och Lewenhaupt. | |
| Född | Axel Charles-Emil Lewenhaupt 27 maj 1917 Helsingborg |
|---|---|
| Död | 20 november 2018 (101 år) Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Jurist/diplomat |
Axel Charles-Emil Lewenhaupt, född 27 maj 1917 i Helsingborg, död 20 november 2018 i Stockholm,[1] var en svensk greve, överceremonimästare och diplomat.
Biografi
Lewenhaupt avlade reservofficersexamen 1938 och juris kandidatexamen i Uppsala 1942. Han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1943, tjänstgjorde i Rom 1943, Berlin 1944, Helsingfors 1945, var andre sekreterare vid UD 1948, Madrid 1952, förste legationssekreterare i Madrid 1953, förste sekreterare vid UD 1956, byråchef vid UD 1958, ambassadråd i Washington 1960–1962, ambassadör i Léopoldville 1962–1963, biträdande chef vid UD:s politiska avdelning 1964–1965, dess administrativa avdelning 1965–1967, ambassadör i Bangkok 1967–1970, New Delhi, jämväl Colombo och Katmandu[2] 1970-1975, Belgrad 1975–1978, jämväl i Tirana, tjänstgjorde vid UD 1978–1979 och var ambassadör i Rom, jämväl i Valletta[3] 1979–1983. Lewenhaupt var ombud vid handelsavtalsförhandlingar med Spanien, Sovjetunionen med flera 1952–1958, FN:s generalförsamling 1973 samt ständigt ombud vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation 1979–1983. Han var överceremonimästare 1983–1988.[4]
Axel Lewenhaupt var son till översten, greve Gustaf Lewenhaupt och friherrinnan Elisabeth Ramel. Han gifte sig första gången 1944 med Elsa Rudberg (1918–1990) och andra gången 1991 med grevinnan Louise Ehrensvärd (1925–2014), dotter till generalen greve Carl August Ehrensvärd och grevinnan Gisela Bassewitz.[4]
Utmärkelser
Kommendör av första klass av Nordstjärneorden, 3 december 1974.[5]
Storofficer av Etiopiska Stjärnorden, senast 1962.[6]
Riddare av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1950.[7]
Kommendör av Iranska Kronorden, senast 1962.[6]
Storkors av Italienska republikens förtjänstorden, 6 oktober 1983.[8]
Riddare av Italienska kronorden, senast 1947.[9]
Kommendör av Spanska Civilförtjänstorden, senast 1962.[6]
Riddare av Ungerska republikens förtjänstorden, senast 1950.[7]
Kommendör av Österrikiska förtjänstorden, senast 1962.[6]
Referenser
- ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet
- ^ Sköldenberg, Bengt, red (1972). Sveriges statskalender för skottåret 1972. Uppsala. sid. 354. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1972/0354.html
- ^ Cachia, Francis (14 november 2009). ”Diplomatic Relations between Malta and Sweden” (på engelska). The Malta Independent. http://www.independent.com.mt/articles/2009-11-14/opinions/diplomatic-relations-between-malta-and-sweden-266251/. Läst 22 juli 2015.
- ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 648. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0648.html
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 197, digital avbildning.
- ^ [a b c d] ”769 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0793.html. Läst 14 juli 2019.
- ^ [a b] ”81 (Sveriges statskalender / 1950)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1950/0081.html. Läst 14 juli 2019.
- ^ ”Le onorificenze della Repubblica Italiana”. www.quirinale.it. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/15509. Läst 4 mars 2020.
- ^ ”91 (Sveriges statskalender / 1947)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1947/0091.html. Läst 14 juli 2019.
| Diplomatiska titlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Åke Sjölin | Sveriges ambassadör i Bangkok 1967–1970 | Efterträddes av Eric Virgin |
| Företräddes av Gunnar Heckscher | Sveriges ambassadör i New Delhi 1970–1975 | Efterträddes av Lennart Finnmark |
| Företräddes av Lennart Finnmark | Sveriges ambassadör i Belgrad 1975–1978 | Efterträddes av Bertil Arvidson |
| Företräddes av Dick Hichens-Bergström | Sveriges ambassadör i Rom 1979–1983 | Efterträddes av Eric Virgin |
| Hederstitlar | ||
| Företräddes av Tore Tallroth | Överceremonimästare vid svenska hovet 1983–1988 | Efterträddes av Carl Gustaf von Platen |
Media som används på denna webbplats
.svg)
The flag of the Ethiopian Empire with the Lion of Judah in the center
.svg)
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
_crowned.svg){kind=link}
The flag of the Ethiopian Empire with the Lion of Judah in the center
.svg)
Flag of Hungary from mid/late 1946 to 20 August 1949 and from 12 November 1956 to 23 May 1957.
