Axel Erdmann (lingvist)

Axel Erdmann, född 6 februari 1843 i Stockholm, död 8 november 1926 i Uppsala^[1], var en svensk språkforskare.

Biografi

Han var son till geologen Axel Erdmann, bror till geologen Edvard Erdmann samt farbror till konstnären Axel Erdmann. Erdmann blev docent i fornengelska vid Uppsala universitet 1871, filosofie doktor 1872 och var från 1892 professor där i germanska språk. Från 1904 var han professor i engelska språket, den förste i detta ämne i Sverige. Han blev emeritus 1909.

Forskning

Erdmann var en skarpsinnig och mångsidig forskare. Han bidrog i till moderniseringen av språkstudierna, bland annat genom sin Om studiet af germanska språk vid Uppsala universitet. Han var även initiativtagare till den undersökning av de svenska landsmålen, som påbörjades i Uppland under hans ledning 1905-08 och redigerade tillsammans med Karl Hildebrand verket Uppland, skildring av land och folk.

Vetenskapliga arbeten

Bland hans vetenskapliga arbeten märks Essay on the history and modern use of the verbal forms in -ing in the English language (1871), Dubbelformer i den moderna engelskan (1882-1885), Über die Heimat und den Namen der Angeln (1890), Om folknamnen göter och goter (1891), samt texteditionen av Lydgate's Sige of Thebes (2 band 1911-1930, på grundval av Erdmanns anteckningar fullbordad av Eilert Ekwall).

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.

Noter

Externa länkar

• Erdmann, 3. Axel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)