Avtransport av sårade och sjuka

Tidigare fransk militär Medevac-helikopter av typ Hiller 360 på Musée de l'Air et de l'Espace i Paris, använd från omkring 1950
Avtransport av sårade och sjuka med en C-17 tillhörande USA:s flygvapen från Irak till Ramstein Air Base i Tyskland.

Medevac (akronym av Medical evacuation) är ett begrepp som bland annat avser vilken medicinsk förmåga en sjukvårdstransport har. Begreppet användes ursprungligen av militären, men är numera också en benämning på civil medicinsk evakuering. Fordonet som används skall vara ett för ändamålet (sjukvårdstransport) avdelat (civilt eller militärt) fordon (till exempel flygplan, bil eller fartyg) som inte får användas till något annat än sjukvårdstransport, fordonet får ej heller vara beväpnat och kan även vara märkt med skyddssymboler (till exempel Röda korset). Ett Medevacfordon är bemannat med medicinsk personal och utrustat för att kunna ge adekvat sjukvård under transporten (till skillnad från Casevac). Svenska försvarsmaktens definition är:Medevac görs med fordon planerade för medicinsk evakuering och är organiserad med sjukvårdspersonal. [1]

Typer av Medevac

Pansarterrängbil 203A (sjukvårdsversion)

Det finns olika typer av Medevac beroende på inom vilket geografiskt område och under vilken hotbilden hämtningen skall göras: [2]

Främre Medevac

Primärtransport av skadad från skadeplats till sjukvårdsinrättning (inom stridsområdet),[3] eftersom detta sker inom stridsområdet används (företrädesvis) militära fordon.
Exempel på svenskt (militärt) fordon är Pansarterrängbil 203 (sjukvårdsversionen).

Taktisk Medevac

Sekundärtransport av skadad mellan sjukvårdsinrättningar (inom operationsområdet).[4][5]
Exempel på svenskt (militärt) fordon är Helikopter 10B.

Strategisk Medevac

Sekundärtransport av skadad ut ur operationsområdet (till exempel mellan Afghanistan och Sverige).
Exempel på svenskt (civilt) fordon är Learjet 45[6] och Svenska nationella ambulansflyget.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ (15 december 2008). "Helikoptern i samhällets tjänst" (PDF). Försvarsdepartementet. 191. SOU 2008:129 Läst 3 maj 2011.
  2. ^ (15 december 2008). "Helikoptern i samhällets tjänst" (PDF). Försvarsdepartementet. 191-192, 195. SOU 2008:129 Läst 3 maj 2011.
  3. ^ Robert Karjel (11 november 2011). ”Black Hawk – nu går det undan!”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 december 2012. https://web.archive.org/web/20121202004627/http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2011/11/11/black-hawk-%E2%80%93-nu-gar-det-undan/. Läst 19 november 2011. 
  4. ^ Anders Silwer (2 maj 2011). ”Samtal med Marmal (uppdaterad)”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525110440/http://flygvapenbloggen.se/2011/05/02/samtal-med-marmal/. 
  5. ^ Anna Norén (11 maj 2011). ”Obruten vårdkedja med svenska helikoptrar”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224050126/http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/05/obruten-vardkedja-med-svenska-helikoptrar/. 
  6. ^ Akademiska sjukhuset Uppsala Arkiverad 11 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Media som används på denna webbplats

Hiller 360 Musee de l'Espace P1020298.JPG
Författare/Upphovsman: Pline, Licens: CC BY-SA 3.0
Light helicopter Hiller 360 (1948), Museum of Air and Space Paris, Le Bourget (France)
Pansarterrängbil 203 Revinge 2013-1.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Pansarterrängbil 203 sjuktransport vid Regementets Dag på P7 Revingehed
Medevac mission, Balad Air Base, Iraq.jpg
US Air Force Expeditionary Aeromedical Evacuation Squadron members monitor patients during a C-17 aero-medical evacuation mission from Balad Air Base, Iraq, to Ramstein Air Base, Germany. This C-17 Globemaster III is equipped to perform medical evacuation.