Avestakoncernen
| Avestakoncernen | |
 (c) Riksantikvarieämbetet / Pål-Nils Nilsson, CC-BY Valsning av rostfri tunnplåt vid Avesta Jernverk, omkring 1970. | |
| Typ | Ståltillverkare |
|---|---|
| Huvudkontor | Avesta,  Sverige |
| Bransch | Stålbranschen |
| Produkter | Specialstål |
| Historik | |
| Tidigare namn | Avesta Jernverks AB |
| Gick upp i | Outokumpu Abp |
| Upplöst | 2002 |
Avestakoncernen, med moderbolaget Avesta Jernverks AB (från 1984 Avesta AB), var en ståltillverkare hemmahörande i Avesta med inriktning på specialstål.
Historia
Järnhantering har bedrivits i Avesta sedan 1500-talet. Bruksdrift uppstod på 1600-talet och Avesta hade stadsrättigheter 1641-1688. Bruket anlades av det s.k. Kopparkompaniet som 1636 gav i uppdrag åt holländaren Govert Slientz att anlägga ett kopparverk där all malm från Falu gruva skulle förädlas. Senare 1642 övertogs förvaltningen av myntmästaren Markus Kock som anlade ett myntverk. 1644 flyttades statens myntverk från Säter till Avesta. Även under kopparverkets tid hade man en obetydlig järnhantering. 1823 tillkom en smidesanläggning som efterhand utvidgades. Stora Kopparberg sålde 1872 Avestaverket till Hampus August Cornelius och Hjalmar Petre som 1873 bildar Avesta-Garpenberg AB. Efter den finansiella krisen 1878 går bolaget i konkurs 1879 och verket övertas av Jernkontoret och Norrköpings enskilda bank. Affärsmannen Axel Johnson blev intresserad av järntillverkningen i Avesta och såg dess potential. Han tillsammans med Jernkontoret som var majoritetsägare var en av initiativtagarna till bildandet av Avesta Jernverks AB 1883. Bolaget köpte in Avestaverken och utvidgade och moderniserade verksamheten..[1] Det kom från 1905 att ha Johnson-koncernen som majoritetsägare. Järnverkets produktion kom ursprungligen att grundas på martinprocessen. Inriktningen mot specialstål började 1924 med framställning av rostfritt, syrafast och eldhärdigt järn och stål och kom från 1960-talet att bli det helt dominerande tillverkningsområdet. Bolaget kom också under ett antal år att vara moderföretag för andra industriverksamheter inom Johnson-koncernen, exempelvis Karlstads Mekaniska Werkstad, Björneborgs Jernverks AB och Hedemora Verkstäder.[2]
I början av 1980-talet bestod tillverkningen av varm- och kallvalsade produkter i rostfritt stål. Man bedrev även skogs- och jordbruk, samt producerade egen kraft vid egna kraftverk. Företagets omsättning uppgick 1980 till 1,5 miljarder kr. och antalet anställda var 3830.
Omstruktureringen av svensk stålindustri
I samband med omstruktureringen av svensk stålindustri i början av 1980-talet sammanfördes 1984 enheterna för rostfritt stål inom Avesta Jernverk, Nyby-Uddeholm och Fagersta till Avestakoncernen som samtidigt namnändrades till Avesta AB. I samband med att brittiska British Steel gick in som ägare i Avesta AB ändrades bolagsnamnet 1992 till Avesta Sheffield AB, och 2001 till Avesta Polarit AB.[3] Samtidigt som de svenska ägarna försvann ökade även finska Outokumpu Abp sitt engagemang i bolaget, och 2002 försvann Avesta från bolagsnamnet då företaget namnändrades till Outokumpu Stainless.
Avesta visentpark
- Huvudartikel: Avesta visentpark
Visenten var länge företagets symbol. Företagets dåvarande ägare Axel Ax:son Johnson grundade 1924 en visentpark, som 1935 flyttade till gården Stubbsven strax nordväst om Avesta tätort. Som första kommun i Europa, levererar Avesta visenter till Rewilding Europe enligt ett tioårigt avtal. Två kvigor transporterades från Avesta visentpark till Karpaterna i Rumänien sommaren 2009. Sedan transporterades sex visenter till Karpaterna under våren 2014 och nio visenter våren 2017.[4]
Referenser
Noter
- ^ Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. Libris 8205760 S. 1-5.
- ^ ”Historisk bakgrund Avesta järnverk”. Avesta kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827123020/http://www.avesta.se/Koppardalen/Verket/Historisk-bakgrund/. Läst 16 april 2013.
- ^ ”Avesta Sheffield - Pressmeddelande”. Cision Wire. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525094833/http://www.cisionwire.se/avesta-sheffield/lansering-av-avestapolarit. Läst 30 januari 2001.
- ^ Visentparkens webbplats
Vidare läsning
- Avesta jernverk : historien om hur böndernas smedja blev en världskoncern. Avesta: Avesta Polarit AB. 2002. Libris 8981141
- Avesta. Avesta: Avesta jernverks aktiebolag. 1946. Libris 10160270
- Avesta jernverk - dess historia, anläggningar och produkter. Avesta: Avesta jernverks AB. 1957. Libris 3238238
- Avesta jernverk (1892-1897). [Priskuranter [Elektronisk resurs]]. Avesta. Libris 14800405. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:vardagstryck-8401954
- Beskrifning öfver Avesta jernverk. Stockholm: Centraltr. 1914. Libris 1631464
- Kåks, Helena (2002). Avesta : industriarbete och vardagsliv genom 400 år. DFR-rapport, 0283-1856 ; 2002 :1. Falun: Dalarnas forskningsråd. Libris 8653721. ISBN 91-88791-12-2
- Nordlund Edvinsson, Therese (2003). För näringslivets bästa? nätverk, planhushållningsmotstånd och företagande med fokus på Axel Ax :son Johnson (1876-1958). Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Univ. Libris 9058807
- Nordlund Edvinsson, Therese (2000). ”Ledarskap och paternalism : Axel Ax:son Johnson och Avesta jernverk”. Bergslagsarkiv 2000 (12),: sid. 57-76 : ill. 1100-7087. ISSN 1100-7087. Libris 8464723
- Pettersson, Jan-Erik (1983). ”Avesta Jernverks AB 1883-1983.”. Dædalus (Stockholm) 1983(52),: sid. 170-174. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris 2826230
- Storm, Anna (2005). Koppardalen : om historiens plats i omvandlingen av ett industriområde. Theses in philosophy from the Royal Institute of Technology, 1650-8831Trita-HOT, 0348-4696 ; 2047. Stockholm. Libris 9892525. ISBN 91-7178-033-5
- Tekniska samfundet i Göteborg (1897). Valsade jernprofiler som utföras vid Stora kopparbergs bergslags aktiebolags jernverk Domnarfvet, Avesta jernverks aktiebolag, Motala verkstads nya aktiebolag, Strömsnäs jernverks aktiebolag. Göteborg. Libris 10174605
- ”Ur Avesta jernverks bildarkiv”. Folkarebygden 1978,: sid. 3-34, 74-75. 1978. 0349-103X. ISSN 0349-103X. Libris 18387026
- Vi på Avesta : en introduktion. Avesta: Avesta jernverks AB. 1974. Libris 18386981
Externa länkar
- (engelska) Outokumpu
- (engelska) Avesta Jernverks Aktiebolag - Iron and Steel in Sweden (1920)
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY 3.0
Avesta järnverk, Sverige
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
i ArbetSam:s databas.
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Det är oklart om den här bilden omfattas av panoramafrihet.
Detta är en avbildning av en byggnad eller ett konstverk i Sverige. Det avbildade verket är troligtvis upphovsrättsligt skyddat. 24 § Lagen om upphovsrätt säger att "konstverk får avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus" och "Byggnader får fritt avbildas." Det har allmänt tolkats som att spridning av avbildningar som denna är tillåten.
Den 4 april 2016 meddelade dock Högsta domstolen ett beslut att första stycket i § 24 inte omfattar publicering i databaser på Internet, och den 6 juli 2017 meddelade en lägre instans att länkning till avbildningar av upphovsrättsligt skyddade konstverk som tillhandahålls av Commons utgör upphovsrättsintrång. Se COM:CRT/Sweden#Freedom of panorama (på engelska) för mer information.
Paragrafens andra stycke, om byggnader, berördes inte i besluten.
Hur Commons möjligheter till fortsatt spridning av denna och andra avbildningar påverkas av dessa beslut analyseras för närvarande.
Att använda eller länka till denna fil kan få juridiska följder. Du är ensamt ansvarig för att försäkra dig om att du inte gör intrång på någon annans upphovsrätt. Se vidare allmänt förbehåll.
(c) Riksantikvarieämbetet / Pål-Nils Nilsson, CC-BY
Avesta Jernverks AB, Avesta, Avesta kommun. Bilden troligen omkring 1970.