Avesta kommun
| Avesta kommun Kommun | |
 Avesta kommunhus | |
| Slogan | Koppardalen – Outdoor – Sport / Attraktiva Avesta |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Avestas kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Centralort | Avesta |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 22 651 ()[1] |
| Areal | 668,96 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 613,17 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 55,79 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 36,94 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 60°08′44″N 16°10′06″Ö / 60.145555555556°N 16.168333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Falu domkrets (–) Hedemora domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2262[3] |
| Anställda | 1 925 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2084 |
| GeoNames | 2724230 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Avesta kommun är en kommun i Dalarnas län. Kommunens centralort är Avesta.
Kommunens södra del präglas av det mellansvenska låglandet. Dess flacka områden består av sedimentslätter. Den norra delen är, i kontrast till den södra, täckt av morän. Området ligger inom Norrlandsterrängen och i detta område når höjderna 200 meter över havet. Kommunen är rik på naturtillgångar vilket i kombination med goda transportmöjligheter har legat till grund för kommunens långa industritradition.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2010 var befolkningstrenden negativ, men därefter har befolkningen åter ökat. Socialdemokraterna har haft en stark ställning i Avesta kommun som största parti i kommunfullmäktige i samtliga val. Partiet styr, tillsammans med Vänsterpartiet, under mandatperioden 2018–2022.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Avesta, By, Folkärna och Grytnäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Avesta municipalsamhälle inrättades i Avesta landskommun 28 juni 1889, och upphörde 1906 när landskommunen ombildades till Avesta köping, vilken 1 april 1919 ombildades till Avesta stad. 19 juni 1904 inrättades Krylbo municipalsamhälle i Folkärna landskommun och utbröts 1919 med andra delar av landskommunen och bildades Krylbo köping.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
1967 inkorporerades i Avesta stad: Krylbo köping samt landskommunerna By, Folkärna och Grytnäs. Avesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Avesta stad.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1 september 2001 i Hedemora domsaga och ingår sen dess i Falu domkrets.[6]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunens södra del präglas av det mellansvenska låglandet, som skjuter in i sydöstra Dalarna. Dess flacka områden består av sedimentslätter med sand, mo och mjäla. Den norra delen är i kontrast till den södra täckt av morän. Området ligger inom Norrlandsterrängen, som här är svagt utbildad. I detta område når höjderna 200 meter över havet och kan därför ses som ett övergångsområde till den storkuperade, höglänta terräng som förknippas övriga Dalarna. Tre rullstensåsar löper genom kommunen, däribland Badelundaåsen som bildar en mäktig sammanhängande, välvd rygg över sedimentslätten. Åsen ligger öster om Dalälven och löper parallellt med denna ned till Brunnbäck, det gamla färjeläget. Därefter genomskär den älven och viker av söderut.[7]
70 procent av kommunens yta är täckt av skog. Åsarna är beväxta med vackra tallskogar. Vid Dalälven och längs biflödenas sjöar finns ekbestånd. Vid centralorten bildar älven fall – Lillforsen och Storforsen – samt vid Näs bruk. Öster om centralorten finns Döda fallen, som bildades för 8000 år sedan, var verksamma under 1000 år, och torrlades då Dalälven fann ett nytt genombrott. På båda sidor om älven finns odlingsmark, något som även hittas i de stråk som följer sprickdalgångar norrut. Dessa nyttjas primärt för odling av korn och havre.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
| Avesta kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 13 naturreservat i kommunen. Flera av reservaten hittas på öar,[9] däribland Bysjöholmarna som totalt omfattar 295 hektar och inkluderar sex öar. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[10]
Ödsliga ödemarker i gammelskog hittas i Ödets naturreservat. Där trivs arter som västlig njurlav, aspfjädermossa och tretåig hackspett. Reservatet hatar bildats i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Även detta reservat har skyddats enligt Natura 2000.[11]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Avesta, By, Folkärna och Grytnäs.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[12] – Avesta, By, Folkärna och Grytnäs.
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Avesta kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Avesta | 11 949 |
| 2 | Krylbo | 4 072 |
| 3 | Horndal | 1 120 |
| 4 | Fors | 772 |
| 5 | Nordanö | 426 |
| 6 | Folkärna | 268 |
| 7 | Näs bruk | 207 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Socialdemokraterna har haft en stark ställning i Avesta kommun som största parti i kommunfullmäktige i samtliga val och hade även egen majoritet i kommunfullmäktige från kommunvalet 1970 till och med valet 1985. I kommunvalet 2014 fick Socialdemokraterna åter egen majoritet i kommunfullmäktige.[13]
Efter valet 2018 stod det klart att Socialdemokraterna tappade två mandat i kommunfullmäktige och därmed också den egna majoriteten. Partiet kunde dock fortsätta styra genom en koalition med Vänsterpartiet. Tillsammans bildade de en majoritetskoalition.[14]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[15] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Susanne Berger |
| Förste vice ordförande | S | Anton Sundin |
| Andre vice ordförande | M | Rolf Rickmo |
Mandatfördelning 1970–2022
Fram till 1998 hade kommunfullmäktige i Avesta 49 mandat. I samband med valet 1998 minskades dessa till 41. Kommunlistan, som haft mandat i kommunfullmäktige sedan åtminstone början på 1990-talet, ställde inte upp i valet 2018.[7]
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | AIL | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 27 | 12 | 5 | 3 |
| 49 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 26 | 14 | 3 | 1 | 2 |
| 49 | 91,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 27 | 12 | 3 | 1 | 3 |
| 49 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 28 | 10 | 3 | 1 | 4 |
| 49 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 28 | 1 | 8 | 2 | 1 | 5 |
| 49 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 26 | 2 | 7 | 4 | 1 | 5 |
| 49 | 88,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 7 | 22 | 3 | 8 | 3 | 2 | 4 |
| 49 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 6 | 20 | 2 | 1 | 9 | 3 | 2 | 6 |
| 49 | 84,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 6 | 22 | 3 | 4 | 7 | 2 | 1 | 4 |
| 49 | 84,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 17 | 2 | 5 | 4 | 1 | 2 | 5 |
| 41 | 78,64 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 16 | 2 | 4 | 5 | 3 | 2 | 5 |
| 41 | 75,97 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 17 | 2 | 1 | 2 | 4 | 2 | 1 | 9 |
| 41 | 78,90 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 18 | 2 | 2 | 2 | 3 | 2 | 1 | 9 |
| 41 | 81,62 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 21 | 1 | 4 | 3 | 3 | 1 | 1 | 5 |
| 41 | 83,95 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 19 | 6 | 3 | 1 | 1 | 9 |
| 41 | 83,61 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 18 | 7 | 3 | 2 | 9 |
| 41 | 79,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018 till 2022 tillhör sju ledamöter Socialdemokraterna. Moderaterna och Sverigedemokraterna har två ledamöter vardera medan Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet har en ledamot var.[16]
| Presidium 2018–2022[16] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Lars Isacsson |
| Förste vice ordförande | S | Blerta Krenzi |
| Andre vice ordförande | M | Johan Thomasson |
Valresultat 2022
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel | Antal +− | Andel +− | Antal | +− | ||
| Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 5972 | 41,73 | -969 | -4,75 | 18 | -1 | |
| Moderaterna | 3134 | 21,90 | -51 | +0,57 | 9 | ±0 | |
| Sverigedemokraterna | 2529 | 17,67 | +410 | +3,48 | 7 | +1 | |
| Centerpartiet | 845 | 5,90 | -158 | -0,82 | 3 | ±0 | |
| Vänsterpartiet | 620 | 4,33 | -36 | -0,06 | 2 | ±0 | |
| Kristdemokraterna | 543 | 3,79 | +155 | +1,19 | 2 | +1 | |
| Liberalerna (tidigare Folkpartiet) | 264 | 1,84 | -80 | -0,46 | 0 | -1 | |
| Miljöpartiet de gröna | 214 | 1,50 | -38 | -0,19 | 0 | ±0 | |
| Övriga anmälda partier | 189 | 1,32 | +143 | +1,01 | 0 | ±0 | |
| Giltiga röster totalt | 14 310 | 100,00 | -622 | — | 41 | ±0 | |
| Ogiltiga röster - ej anmälda partier | 4 | 0,03 | -10 | -0,06 | |||
| Ogiltiga röster - blanka | 224 | 1,54 | +49 | +0,38 | |||
| Ogiltiga röster - övriga | 12 | 0,08 | +6 | +0,04 | |||
| Valdeltagande | 14 550 | 79,87 | -579 | -3,74 | |||
| Röstberättigade | 18 218 | — | +124 | — | |||
Partiers starkaste stöd 2022:
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Krylbo | 49,52 % | 41,73 % |
| M | Skogsbo N-Rutbo-Grytnäs | 28,41 % | 21,90 % |
| SD | Horndal | 22,73 % | 17,67 % |
| C | By | 17,22 % | 5,90 % |
| V | Krylbo | 6,95 % | 4,33 % |
| KD | Fors | 6,13 % | 3,79 % |
| L | Avesta N-Högbo | 2,55 % | 1,84 % |
| MP | Avesta V-Bengtsbo-Nyhyttan | 2,54 % | 1,50 % |
| MED | Skogsbo C-Grytnäs gärde | 1,40 % | 0,90 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen är rik på naturtillgångar i form av malm, skog och vatten. Därtill finns goda transportmöjligheter. Sammantaget har detta legat till grund för områdets långa industritradition. Men under 2000-talet har industrisektorn drabbats av nedläggningar. Bland andra har fabriker lagts ner i både centralorten och Horndal. Bland kvarvarande industrier dominerade stålindustrin Outokumpu Stainless AB och kartongtillverkaren Stora Enso Fors AB i början av 2020-talet. Kommunen var samtidigt den största enskilda arbetsgivaren.[7]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 70 genomkorsar södra delen av kommunen medan riksväg 68 genomkorsar kommunen från söder till norr. Centralorten är en viktig järnvägsknut.[7]
Kommunen har ett flygfält vilken används av den lokala flygklubben.[19]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Avesta kommun 1970–2020[20] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 28 031 | |||
| 1975 | 27 153 | |||
| 1980 | 26 376 | |||
| 1985 | 24 969 | |||
| 1990 | 24 832 | |||
| 1995 | 24 010 | |||
| 2000 | 22 375 | |||
| 2005 | 21 954 | |||
| 2010 | 21 583 | |||
| 2015 | 22 781 | |||
| 2020 | 23 067 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 467, eller 19,61 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 781 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 417, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[21]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Avesta kommun 22 781 personer. Av dessa var 3 752 personer (16,47 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]
| Födelseland[22] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 19 029 |
| 2 |  Syrien | 802 |
| 3 |  Finland | 759 |
| 4 |  Eritrea | 427 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 296 |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 219 |
| 7 |  Irak | 217 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 150 |
| 9 |  Turkiet | 112 |
| 10 |  Afghanistan | 107 |
| 11 |  Thailand | 100 |
| 12 | Europa utom EU: Övriga länder | 73 |
| 13 |  Tyskland | 66 |
| 14 |  Iran | 65 |
| 15 |  Somalia | 62 |
| 16 |  Norge | 61 |
| 17 | Sydamerika | 43 |
| 18 | Nordamerika | 40 |
| 18 |  Polen | 40 |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 32 |
| 20 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 32 |
| 22 |  Danmark | 25 |
| 23 |  Sovjetunionen | 13 |
| 24 |  Island | 5 |
| 25 | Oceanien | 4 |
| 26 | Okänt födelseland | 2 |
Kultur
Kulturarv
Ett välkänt kulturarv i Avesta är Koppardalen, ett område som dåvarande kulturministern Marita Ulvskog beskrivit som "världsunika kulturhistoriska industriarv".[23]
År 2022 fanns sju byggnadsminnen i kommunen – Böösgården, Jan-Ersgården i Gisselbo, Klosterskolan, Krylbo järnvägsstation, Krylbo tingshus, Sundhcenter (Aaltohuset) och Tolvmansgården (Karlfeldtsgården).[24]
Kommunvapen
Blasonering: En sköld av silver med en bandvis ställd blå ström åtföljd ovan av ett rött järnmärke och nedan av ett kopparmärke av samma färg.
Vapnet fastställdes 1920 för dåvarande Avesta stad. Bilden syftar på Dalälven och ortens industrier. Vid kommunbildningen hade, som ofta i Dalarna, samtliga tidigare enheter egna vapen. Stadsvapnet registrerades dock oförändrat i PRV år 1974.
By landskommun
(1942–1966)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Folkärna landskommun
(1945–1966)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Grytnäs landskommun
(1947–1966)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Krylbo köping
(1948–1966)
Se även
- Personer med anknytning till Avesta kommun
Källor
Noter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d e] ”Avesta - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avesta. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Bysjöholmarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/bysjoholmarna.html. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Ödet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/odet.html. Läst 14 augusti 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Valresultat från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
- ^ Qvicker, Patrik (9 september 2018). ”Moderaterna kraftigt framåt i Avesta”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/valet-i-avesta. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Avesta kommun. https://avesta.tromanpublik.se/organisation/d5272b72-712f-4d1e-a663-cbe6638d9f62. Läst 19 juni 2024.
- ^ [a b] ”Kommunstyrelse - Förtroendevalda i Avesta kommun”. avesta.tromanpublik.se. https://avesta.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=ece028aa-5d83-4539-a4c6-7a1f165b440f. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Avesta - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/20/84/index.html. Läst 22 september 2022.
- ^ ”Val till kommunfullmäktige 2022 - Slutligt valresultat - Avesta”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/KF/kommun/20/2084. Läst 22 september 2022.
- ^ ”Avesta / Rembo flygfält Flygplats • FLYGKARTAN.SE”. www.flygkartan.se. https://www.flygkartan.se/052735/Avesta_/_Rembo_flygf%C3%A4lt. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=32b58817-6714-41b0-af53-ab9ecc5f3da2. Läst 30 juli 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 30 juli 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 30 juli 2016
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”nationellt stöd till Koppardalen i Avesta Svar på skriftlig fråga 2001/02:1478 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/nationellt-stod-till-koppardalen-i-avesta_GP121478. Läst 14 augusti 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 14 augusti 2022.
Externa länkar
- Avesta kommun
Wikimedia Commons har media som rör Avesta kommun.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Calle Eklund, Licens: CC BY-SA 3.0
Avesta kommunhus, Avesta, Sverige
Författare/Upphovsman: Digital file by the National Archives of Finland, Licens: CC BY 4.0
By landskommuns vapen 1942–1966.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Avesta Municipality in Dalarna County
- Designd by me, based on Image:Dalarna County.png
