Averroës

Averroës
	Averroës
Född	أبو الوليد محمد بن أحمد بن محمد بن رشد; 14 april 1126; Córdoba, Spanien
Död	10 december 1198 (72 år); Marrakech
Sysselsättning	Filosof, domare, lärare, astronom, läkare, författare
	Redigera Wikidata

Se även Ibn Rushd (studieförbund).

Averroës framställd av 1300-talskonstnären Andrea Bonaiuto

Averroës, arabiska: Ibn-Rushd (ابن رشد), född 14 april 1126 i Córdoba, Al-Andalus (dagens Spanien), död 10 december 1198 i Marrakech, i det som idag är Marocko, var en arabisk filosof verksam i Córdoba och livläkare åt kalifen.

Allmänt

Averroës fick betydelse för den kristna skolastikens tänkande, främst genom att hans omfattande kommentarer av Aristoteles hade översatts till latin och därmed tillgängliggjorde Aristoteles tankar för den kristna världen. Han avbildades bredvid Pythagoras i Raffaello Sanzios fresk Skolan i Aten, men föll i glömska efter att hans teorier kritiserades av Tomas av Aquino. Han påverkade också flera judiska och islamiska tänkare. På 1800-talet, i samband med att islamisk modernism föddes i Egypten, började tänkare i den arabisktalande världen återigen att intressera sig för Averroës skrifter, och de kom att bli en del i en kulturell renässans kallad Al-Nawka (återuppvaknandet).

Biografi

Averroës föddes i Córdoba som son till en kadier, och blev själv kadi i Sevilla efter studier i juridik i Andalusien. Han utsågs till hovmedikus 1184, men landsförvisades 1195 till Marocko för sina åsikter. En av hans vänner var Ibn 'Arabis far.

Filosofi

Averroës hade en i grunden rationalistisk hållning till filosofin. Han kritiserade Avicennas åtskillnad mellan essens och existens, och utvecklade en lära om två slag av tillgång till sanningen.

Religionen framställer sanningen på det sätt som lättast gör den tillgänglig för folket, genom bilder, symboler allegoriska berättelser anpassade efter folkets föreställningssätt.
Filosofin å sin sida framställer sanningen bokstavligt med det begreppsliga språkets hjälp.

Averroës besatt en bred och djup kännedom om sin tids vetenskaper. Han författade många skrifter, bland annat i polemik mot Ghazali, om förhållandet mellan religion och filosofi, och företrädde en elitistisk syn där han menade att filosofi var en syssla för eliten, medan folket nöjde sig med den bokstavliga betydelsen av begrepp. Han menade därför att Koranen inte alltid skulle tolkas bokstavligt; när förnuftet förnekade påståenden i Koranen, skulle Koranen tolkas bildligt. Han fick emellertid inte något varaktigt inflytande på det muslimska tänkandet.

I den europeiska idéhistorien är han mest känd för sin omfattande Aristoteleskommentar, och kallas i den medeltida litteraturen ”Kommentatorn”. Han härledde Aristoteles filosofi från nyplatonismen. Kommentarerna översattes till hebreiska och latin, och fick stor betydelse för Aristotelesutläggningen, särskilt i det latinska västerlandet. Betydelsefull blev även hans teori om intellektet, Nous, som gemensamt för hela människosläktet (och alltså inte individuellt) liksom hans uppfattning om dettas odödlighet. Han omfattade en panteistisk världsbild där den mänskliga själen är en tillfällig aktivitet av världsanden.

Inflytande

Den katolska kyrkan försökte inledningsvis motverka averroismen, men han fick senare anhängare hos skolastikerna. Även fritänkare har påverkats av hans förnekelse av den individuella odödligheten, och denna uppfattning kom att bekämpas av kyrkan.

Övrigt

Averroës arabiska namn, ابن رشد Ibn Rushd, torde ha namngett det svenska studieförbundet Ibn Rushd, vilket kan sägas illustrera hans betydelse.

Averroës förfäktade tesen om att förnuftet är oberoende och t.o.m. viktigare än tron, vilken stred mot den katolska kyrkans tes om att förnuftet är trons betjänt.

I Paris universitet uppstod en ideologisk rörelse kallad "averroismen", med personligheter som Siger de Brabant och den nordiske ideologen Boetius från Dacia.

Asteroiden 8318 Averroes är uppkallad efter honom.^[3]

Källor

Filosofilexikonet, red. P. Lübcke
Albert Hourani, De arabiska folkens historia, övers. Bo Ericson, Alhambra förlag 1992 (s.197-199)
Bertrand Russell, Västerlandets visdom, övers. Anders Byttner, Forum förlag 1959 (s.151)

Referenser

^ [a b c d e f g] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 188, ISBN 978-2-221-06888-5.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Minor Planet Center 8318 Averroes” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8318. Läst 18 november 2020.

Wikimedia Commons har media som rör Averroës.
Bilder & media

[f28632cb998b6f8fc15ee2a444cb62e898616c2e-1] [a b c d e f g] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 188, ISBN 978-2-221-06888-5.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-2] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[MP2-3] ”Minor Planet Center 8318 Averroes” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8318. Läst 18 november 2020.

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler