Avenger-klass
| ||
 HMS Avenger | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typ | Eskorthangarfartyg | |
| Operatörer |  Royal Navy USA:s flotta | |
| Före | Long Island-klass | |
| Efter | Attacker (Royal Navy) Bogue (US Navy) | |
| Byggda | 1941-1942 | |
| Planerade | 4 | |
| Färdigställda | 4 | |
| Förlorade | 2 | |
| Tekniska data | ||
| Längd | 150,04 meter | |
| Bredd | 20,35 meter | |
| Djupgående | 7,09 meter | |
| Framdrift | ||
| Maskinstyrka | 8 500 shp (6 300 kW) | |
| Prestanda | ||
| Maxfart | 16,5 knop (30,6 km/h) | |
| Lastförmåga | ||
| Besättning | 555 | |
| Beväpning | ||
| Sekundärartilleri | 3 x 10,2 cm allmålskanoner | |
| Luftvärnsartilleri | 15 x 20 mm automatkanoner i dubbel- eller enkelfästen | |
| Flygplan | 15 | |
Avenger-klassen var en klass av eskorthangarfartyg som bestod av tre fartyg i tjänst hos Royal Navy under andra världskriget och ett fartyg av klassen i den amerikanska flottan som kallades Charger Type of 1942-klass.[1] Alla tre var ursprungligen amerikanska handelsfartyg av Type C3 som höll på att byggas vid Sun Shipbuilding and Drydock Company Chester, Pennsylvania. Fartygen påbörjades 1939, sjösattes 1940 och levererades till Royal Navy senast 1942 enligt Lend-Lease-avtalet.[2][3]
Fartygen hade en besättning på 555 man och en total längd på 150,04 meter, en bredd på 20,19 meter och en höjd på 7,09 meter.[2] Deras deplacement var mellan 8 300 ton och 9 100 ton vid fullast. Framdrivningssystemet bestod av fyra dieselmotorer som var kopplade till en axel och gav 8 500 hästkrafter (6 300 kW), som kunde driva fartygen i en hastighet av 16,5 knop (30,6 km/h).[4]
Hangarfartygen hade en liten kombinerad brygga och flygledning på styrbordssidan och ovanför det 120 meter långa trädäcket, en flygplanslyft på 13 meter × 10 meter, en katapult och nio spärrkablar. Flygplan kunde förvaras i en hangar på 58 meter × 14 meter under flygdäcket.[4][5] Bestyckningen bestod av tre enkelmonterade 10,2 cm allmålskanoner och femton 20 mm automatkanoner på enkel- eller dubbel fästen.[4] De kunde medföra femton flygplan som vanligtvis var en blandning av Grumman Martlet eller Hawker Sea Hurricane jaktflygplan och Fairey Swordfish eller Grumman Avenger ubåtsjaktflygplan.[4] De tre fartygen i klassen var HMS Avenger, HMS Biter och HMS Dasher. Ett fjärde fartyg, USS Charger, byggdes samtidigt enligt samma design men togs i bruk i den amerikanska flottan.[4]
Tjänstgöring
HMS Avenger
HMS Biter
HMS Dasher
USS Charger (CVE-30)
Referenser
Noter
- ^ Silverstone, Paul H (1965). US Warships of World War II. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-773-9
- ^ [a b] Cocker (2008), p.78.
- ^ ”Sun Shipbuilding, Chester PA”. Ship Building History. Arkiverad från originalet den 10 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120210150426/http://www.shipbuildinghistory.com/history/shipyards/1major/inactive/sun.htm. Läst 1 oktober 2010.
- ^ [a b c d e] Cocker (2008), p.79.
- ^ Poolman (1972), p.29.
Källförteckning
- Cocker, Maurice (2008). Aircraft-Carrying Ships of the Royal Navy. Stroud, Gloucestershire: The History Press. ISBN 978-0-7524-4633-2
- Gardiner, Robert; Chesneau, Roger (1980). Conway's All the World's Fighting Ships 1922-1946. ISBN 0-8317-0303-2
- Silverstone, Paul H (1965). US Warships of World War II. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-773-9
- Poolman, Kenneth (1972). Escort Carrier 1941–1945. London: Ian Allan. ISBN 0-7110-0273-8
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Avenger-klass.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
HMS Avenger (D14) (ex-mercantile Rio Hudson) underway in rough seas, date and location unknown. Note the unusual camouflage scheme on her flight deck. Six Sea Hurricane IIC fighters are lined-up on the centre line.
