Australisk småtärna

	Australisk småtärna; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Måsfåglar; Laridae
Släkte	Sternula
Art	'Australisk småtärna; S. nereid
Vetenskapligt namn
	§ Sternula nereis
Auktor	(Gould, 1843)
Synonymer
	Sterna nereis; Australtärna;

Australisk småtärna^[2] (Sternula nereis) är en hotad fågel i familjen måsfåglar som förekommer i Australien, Nya Zeeland och på Nya Kaledonien.^[3]

Kännetecken

Australisk småtärna är en liten, vit och grå tärna med svart hätta. Den är blekgrå ovan, med vit kluven stjärt, vit undersida, benen orangegula, näbben gulbrun. Den är mycket lik småtärnan men ovansidan av vingen mer enfärgat grå och den vita pannan är brant. Flyktlätet återges på engelska som "zwitt".^[1]

Utbredning och systematik

Australisk småtärna delas upp i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

S. n. horni – i Western Australia
S. n. nereis – i South Australia, Tasmanien och Victoria
S. n. exsul – på Nya Kaledonien
S. n. davisae – på norra Nordön, Nya Zeeland

Vissa inkluderar horni i nereis.^[4]

Släktestillhörighet

Tärnorna i Sternula fördes tidigare till Sterna men DNA-studier^[5] visar att de är avlägset släkt, varför de numera urskiljs i ett eget släkte.

Ekologi

Arten häckar på sandstränder över tidvattengränsen men nedanför vegetationsgränsen. Den häckar vanligtvis från mitten av oktober till februari och lägger ett eller två ägg. På Nya Kaledonien har undersökningar visat relativt låg andel lyckade häckningar, med flygga ungar i en endast en femtedel av alla bon. Den livnär sig nästan uteslutande på fisk och ses nästan alltid nära land.^[1]

Status och hot

Australisk småtärna beräknas ha en världspopulation på endast 2500-10000 individer. I Western Australia verkar beståndet stabilt medan den minskat kraftigt i övriga delar av utbredningsområdet, troligen på grund av predation av introducerade djurarter och störningar på häckningsplats. Underarten davisae är mycket hotad med endast tio par kvar, även om beståndet ökat sedan bottennivån på tre par 1983. På Nya Kaledonien återstår endast 100-200 par. IUCN kategoriserar den därför som sårbar.^[1]

Namn

Fågeln har på svenska tidigare kallats australtärna. Det vetenskapliga namnet nereis syftar på havsnymferna nereiderna, döttrar till havsguden Nereus.^[6]

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Sternula nereis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
^ Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Faktablad Birdlife International
Wikimedia Commons har media som rör australisk småtärna.
Bilder & media
Wikispecies har information om Sternula nereis.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Sternula nereis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[IOC-4] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.

[5] Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.

[6] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler