Australien i olympiska spelen
| |||
Kommitté | Australiens Olympiska Kommitté | ||
---|---|---|---|
Australien i olympiska sommarspelen | |||
1896 • 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 • 2024 | |||
Australien i olympiska vinterspelen | |||
1936 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1994 • 1998 • 2002 • 2006 • 2010 • 2014 • 2018 • 2022 | |||
Australien i andra olympiska spel | |||
Australasien (1908 och 1912) |
Australien har skickat tävlande till de flesta av de moderna olympiska spelen. Australien har varit med i samtliga sommarspel, och samtliga vinterspel sedan 1952.[1]
Representation och medverkan
Den första som representerade Australien i olympiska spelen var Edwin Flack. Han vann guld i 800 meter och 1500 meter vid olympiska sommarspelen 1896 i Aten.[2]
Vid olympiska sommarspelen 1908 och 1912 tävlade Australien tillsammans med Nya Zeeland som Australasien.[1]
Två gånger har Australien stått som värdnation för olympiska spelen, nämligen 1956 i Melbourne och 2000 i Sydney.[1] Den första medaljen Australien tog i vinterspelen kom 1994, och därefter har landets medaljskörd i vinterspelen ökat successivt.[3]
Framgångsrika idrotter
Simning är en sport av Australiens främsta sporter, tack vare sportens popularitet i landet. Dawn Fraser och Ian Thorpe är de två som är mest välkända. Övriga sporter som Australien är framgångsrikt i är landhockey, cykling, rodd, ridsport och skytte. Australien har blivit alltmer framgångsrikt i banlöpning. Betty Cuthbert var den främsta löperskan. Cathy Freeman tog guldmedaljen på 400 meter på hemmaplan 2000 i Sydney.
Medaljer
Guld | Silver | Brons | Totalt antal medaljer |
---|---|---|---|
188 | 199 | 232 | 619 |
Medaljer efter sommarspel
Australasien var 1908 och 1912 ett gemensamt lag för Australien och Nya Zeeland.
Spel | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|
Aten 1896 | 2 | 0 | 0 | 2 |
Paris 1900 | 2 | 0 | 3 | 5 |
Saint Louis 1904 | 0 | 3 | 1 | 4 |
London 1908 | som en del av Australasien | |||
Stockholm 1912 | som en del av Australasien | |||
Antwerpen 1920 | 0 | 2 | 1 | 3 |
Paris 1924 | 3 | 1 | 2 | 6 |
Amsterdam 1928 | 1 | 2 | 1 | 4 |
Los Angeles 1932 | 3 | 1 | 1 | 5 |
Berlin 1936 | 0 | 0 | 1 | 1 |
London 1948 | 2 | 6 | 5 | 13 |
Helsingfors 1952 | 6 | 2 | 3 | 11 |
Melbourne 1956 (ryttarspel i Stockholm) | 13 | 8 | 14 | 35 |
Rom 1960 | 8 | 8 | 6 | 22 |
Tokyo 1964 | 6 | 2 | 10 | 18 |
Mexico City 1968 | 5 | 7 | 5 | 17 |
München 1972 | 8 | 7 | 2 | 17 |
Montréal 1976 | 0 | 1 | 4 | 5 |
Moskva 1980 | 2 | 2 | 5 | 9 |
Los Angeles 1984 | 4 | 8 | 12 | 24 |
Seoul 1988 | 3 | 6 | 5 | 14 |
Barcelona 1992 | 7 | 9 | 11 | 27 |
Atlanta 1996 | 9 | 9 | 23 | 41 |
Sydney 2000 | 16 | 25 | 17 | 58 |
Aten 2004 | 17 | 16 | 17 | 50 |
Peking 2008 | 14 | 15 | 17 | 46 |
London 2012 | 8 | 15 | 12 | 35 |
Rio de Janeiro 2016 | 8 | 11 | 10 | 29 |
Tokyo 2020 | 17 | 7 | 22 | 46 |
Paris 2024 | 18 | 19 | 16 | 53 |
Totalt | 182 | 192 | 226 | 600 |
Medaljer efter vinterspel
Spel | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|
Garmisch-Partenkirchen 1936 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Sankt Moritz 1948 | Deltog inte | |||
Oslo 1952 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Cortina d'Ampezzo 1956 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Squaw Valley 1960 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Innsbruck 1964 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Grenoble 1968 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Sapporo 1972 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Innsbruck 1976 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Lake Placid 1980 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Sarajevo 1984 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Calgary 1988 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Albertville 1992 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Lillehammer 1994 | 0 | 0 | 1 | 1 |
Nagano 1998 | 0 | 0 | 1 | 1 |
Salt Lake City 2002 | 2 | 0 | 0 | 2 |
Turin 2006 | 1 | 0 | 1 | 2 |
Vancouver 2010 | 2 | 1 | 0 | 3 |
Sotji 2014 | 0 | 2 | 1 | 3 |
Pyeongchang 2018 | 0 | 2 | 1 | 3 |
Peking 2022 | 1 | 2 | 1 | 4 |
Totalt | 6 | 7 | 6 | 19 |
Medaljer efter sommarsporter
Sport | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|
Simning | 76 | 79 | 77 | 232 |
Friidrott | 22 | 29 | 32 | 83 |
Cykling | 18 | 21 | 23 | 62 |
Segling | 14 | 9 | 8 | 31 |
Rodd | 13 | 15 | 17 | 45 |
Kanotsport | 8 | 9 | 15 | 32 |
Ridsport | 6 | 5 | 4 | 15 |
Skytte | 5 | 1 | 6 | 12 |
Landhockey | 4 | 4 | 5 | 13 |
Simhopp | 3 | 4 | 8 | 15 |
Skateboard | 3 | 0 | 0 | 3 |
Tennis | 2 | 1 | 4 | 7 |
Triathlon | 1 | 2 | 2 | 5 |
Tyngdlyftning | 1 | 1 | 2 | 4 |
Vattenpolo | 1 | 1 | 2 | 4 |
Beachvolleyboll | 1 | 1 | 1 | |
Taekwondo | 1 | 1 | 0 | 2 |
Bågskytte | 1 | 0 | 2 | 3 |
Modern femkamp | 1 | 0 | 0 | 1 |
Rugby | 1 | 0 | 0 | 1 |
Basketboll | 0 | 3 | 4 | 7 |
Boxning | 0 | 1 | 6 | 7 |
Softboll | 0 | 1 | 3 | 4 |
Brottning | 0 | 1 | 2 | 3 |
Surfing | 0 | 1 | 1 | 2 |
Baseboll | 0 | 1 | 0 | 1 |
Gymnastik | 0 | 1 | 0 | 1 |
Judo | 0 | 0 | 2 | 2 |
Totalt | 182 | 192 | 226 | 600 |
Medaljer efter vintersporter
Sport | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|
Freestyle | 4 | 3 | 2 | 9 |
Snowboard | 1 | 3 | 2 | 6 |
Shorttrack | 1 | 0 | 1 | 2 |
Skeleton | 0 | 1 | 0 | 1 |
Alpin skidåkning | 0 | 0 | 1 | 1 |
Totalt | 6 | 7 | 6 | 19 |
Källor
- ^ [a b c] John Grasso, Bill Mallon och Jeroen Heijmans. 2015. Historical Dictionary of the Olympic Movement. Rowman & Littlefield. s. 50-51. Läst 14 december 2015.
- ^ Teddy Flack Bio, Stats, and Results Arkiverad 19 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Sports Reference. Läst 14 december 2015.
- ^ Australia Arkiverad 6 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Sports Reference. Läst 14 december 2015.
|
Media som används på denna webbplats
US Flag with 45 stars. In use 4 July 1896–3 July 1908. Created by jacobolus using Adobe Illustrator, and released into the public domain. This flag was used during the Spanish-American War.
US Flag with 45 stars. In use 4 July 1896–3 July 1908. Created by jacobolus using Adobe Illustrator, and released into the public domain. This flag was used during the Spanish-American War.
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
Variant version of a flag of Japan, used between January 27, 1870 and August 13, 1999 (aspect ratio 7:10).
Variant version of a flag of Japan, used between January 27, 1870 and August 13, 1999 (aspect ratio 7:10).
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
National flag and merchant ensign of Germany from 1935 to 1945.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Flagga Grekland (1822-1969) och (1974-1978), Årsdag flagga Grekland (1978 - )
Flag used in 1908–12 Olympic games to represent Australasian team