August Warberg
| August Warberg | |
 August Warberg, 1865 | |
| Född | Johan August Warberg 5 maj 1842 Glava i Värmland |
|---|---|
| Död | 16 oktober 1915 (73 år) Stockholm |
| Maka | Charlotta Warberg |
| IMDb SFDb | |
Johan August Warberg, född 5 maj 1842 i Glava i Värmland, död 16 oktober 1915 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör (verksam bland annat på Södra Teatern) och teaterchef (direktör för Vasateatern 1889–1895).
August Warberg var son till lantmäteriauskultanten Eric Gustaf Warberg och Helena Jansson. Efter fyra år vid olika landsortssällskap engagerades han 1865 vid Södra Teatern i Stockholm. Inom den populära folkkomedin blev han mycket använd och i sångspelen, alltifrån vådevillerna till de offenbachska operetterna som då var nya, var han en självskriven förste älskare. Han var den förste som spelade Fritz i Storhertiginnan av Gerolstein och Montedafiore i Frihetsbröderna, liksom han vaör den förste Andersson i Frans Hodells Andersson, Pettersson och Lundström. Med undantag för ett spelår vid Svenska Teatern i Helsingfors 1870–1871 var Warberg knuten till Södra Teatern till 1872, varefter han övergick till Mindre teatern, där han var anställd först som skådespelare och senare som regissör och direktör. 1872–1876 ledde han Mindre teatern i kompanjonskap med Johan August Berndt och 1881–1882 var han ensam direktör. Han spelade även operettroller av skiftande slag, som Julian von Goltz i Fatinitza, Eisenstein i Läderlappen, Ollendorff i Tiggerstudenten, Markisen i Cornevilles klockor, Dom Januario i Sjökadetten och titelrollen i Cagliostro. Efter att 1884–1885 varit regissör för operetterna vid Stora Teatern, Göteborg och under de följande spelåren gästspelat hos Mauritz Fröberg i Kristiania och Helsingfors bland annat som Benozzo i Gasparone och Godi bert i Bellevilles mö, hos Albert Ranft vid Södra Teatern och Nya teatern, knöts Warberg hösten 1887 till Nya teatern, först som scenisk direktör. 1889 övertog han Vasateatern, 1889–1893 som kompanjon med Emil Strömberg och därefter 1893–1895 som ensam chef. På Vasateatern framförde han bland annat Sullivans operett Mikadon där han själv gjorde titelrollen. Från 1895 var han åter verksam som regissör vid Södra teatern. Warberg utgav 1912 Femtio år vid teatern.
August Warberg var från 1863 gift med skådespelerskan Lotten Magnusson.[1]
Warberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]
Filmografi
- 1914 – Hjärtan som mötas
- 1915 – En av de många
- 1915 – Skomakare, bliv vid din läst
- 1915 – Sonad skuld
- 1916 – Skepp som mötas
- 1916 – Ålderdom och dårskap
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1865 | Andersson, snickargesäll | Andersson, Pettersson och Lundström Frans Hodell | Södra Teatern[3] | |
| 1869 | Fiolin | Syfröknarna Anton Bittner | Mindre teatern | |
| 1875 | Tremolini | Prinsessan av Trebizonde Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu | Mindre teatern[4] | |
| 1876 | Sven | Nerkingarne Axel Anrep | Mindre teatern[5] | |
| Läderlappen Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée | Djurgårdsteatern[6] | |||
| Nu ska vi roa oss Johann Nestroy | Mindre teatern[7] | |||
| Kusken | Familjen Danicheff Pierre Newsky | Mindre teatern[8] | ||
| Fatiniza Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée | Mindre teatern[9] | |||
| 1879 | Dom Januario de Sonra | Sjökadetten Richard Genée och Camillo Walzel | Mindre teatern | |
| 1881 | Tamerlan | Svaga sidan Alexandre Thibaut de la Rochethulon och Louis-François Clairville | Mindre teatern[10] | |
| Frick, en skomakare Prosper, en tjänare | Pariserliv Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy | Mindre teatern[11] | ||
| Montedafiore, en rövarhövding | Frihetsbröderna Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy | Mindre teatern[12] | ||
| 1882 | Edmond Dantés (Grefven af Monte Christo) | Greven av Monte Christo Alexandre Dumas den äldre | Mindre teatern[13] | |
| Löjtnant von Sparch | Positivhataren August Blanche | Mindre teatern[14] | ||
| Julian von Golz, specialkorrespondent för en tysk tidning | Fatinitza Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée | Mindre teatern[15] | ||
| Filip Bratt | Öregrund-Östhammar Selfrid Kinmanson | Mindre teatern[16] | ||
| Bruto, grevens kock | Carbonanerna Carl Zeller och Moritz West | Mindre teatern[17] | ||
| 1883 | Överste Ollendorff | Tiggarstudenten Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell | Mindre teatern[18] | |
| 1889 | Kamrer Lemke | Byråkraten Gustav von Moser | Svenska teatern, Stockholm[19][20] | |
| Skådespelaren Ramp/Othello | Othellos triumf | Svenska teatern, Stockholm[21][22] | ||
| Bergström, f.d. vaktmästare | Till Paris Frans Hodell | Vasateatern[23] | ||
| Kapten Modesto Fracassa | Kapten Fracassa Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell | Vasateatern[24] | ||
| Dom Januario | Sjökadetten Richard Genée och Friedrich Zell | Vasateatern[25] | ||
| 1892 | Jack | Jack och Bob Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton | Vasateatern[26] | |
| Bibard | Kolhandlarne Jules Costé | Vasateatern[27] | ||
| 1893 | A. Mohr, droskförare | Amors droska Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel | Vasateatern[28] | |
| 1894 | Julian von Golz | Fatinitza Franz von Suppé | Vasateatern[29] |
Referenser
Noter
- ^ Warberg, August i Svenska män och kvinnor (1955)
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Stockholms-Nyheter: Andersson, Pettersson och Lundström”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 november 1865. http://arkivet.dn.se/tidning/1865-11-16/268/2. Läst 21 mars 1865.
- ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-15/3287/2. Läst 31 juli 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-25/3398/2. Läst 11 augusti 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 juni 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-06-22/3494/2. Läst 14 augusti 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 9 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-09/3586/2. Läst 16 augusti 2015.
- ^ ”Teater och musik: Familjen Danicheff”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-23/3598/2. Läst 16 augusti 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-13/3616/2. Läst 17 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-01/5098B/3. Läst 4 januari 2021.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-25/5118/3. Läst 4 januari 2021.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-27/5171/3. Läst 4 januari 2021.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-11-30/5454/3. Läst 8 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 augusti 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-08-30/5375/3. Läst 4 januari 2021.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-09-13/5387/3. Läst 4 januari 2021.
- ^ ”Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-15/5441/3. Läst 8 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-23/5448/3. Läst 8 augusti 2015.
- ^ Musikverkets arkiv
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-01-02/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 29 juli 2015.
- ^ Frithiof Hellberg, red (1889). ”Teater och Musik”. Idun: Praktisk veckotidning för Qvinnan och Hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 2 (2): sid. 13. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1889/pdf/1889_2.pdf. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-13/7340/2. Läst 29 juli 2015.
- ^ Frithiof Hellberg, red (1889). ”Teater och Musik”. Idun: Praktisk veckotidning för Qvinnan och Hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 2 (7): sid. 52-53. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-17/7545/2. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016.
- ^ ”Kolhandlarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15418&pos=96. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016.
Vidare läsning
- Selander, Edvard; Nils Selander (1927). ”Operetten under 1860-70-talen”. Carl XV:s glada dagar: Ur två gamla stockholmares anteckningar (1). Stockholm: P.A. Norstedt & sönders förlag. sid. 202f. Libris 421781. Läst 29
Externa länkar
- August Warberg på Internet Movie Database (engelska)
- Warberg, Johan August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Wikimedia Commons har media som rör August Warberg.Auktoritetsdata
Media som används på denna webbplats
August Warberg, skådespelare vid Södra teatern 1865