August Palme

August Palme
August Palme
August Palme
FöddBror August Palme
18 december 1856
Kalmar
Död3 september 1924 (67 år)
Annecy, Frankrike
IMDb
August Palme som Jean i Strindbergs Fröken Julie.

Bror August Palme, född den 18 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike då han klämdes ihjäl i en hiss[1], var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme.

Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874–1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg.

Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i Galeotto, den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1875Gustav AdolfSiri Brahe och Johan Gyllenstierna
Gustav III		Nya teatern[2]
Porträttet
August von Kotzebue		Nya teatern[3]
1885Hjalmar EkdalVildanden
Henrik Ibsen		Konstantin AxelssonStora Teatern[4]
Ambrosius StubAmbrosius
Chr. K.F. Molbech		Victor HartmanKungliga Dramatiska Teatern[5]
1886Tygeson, professorGeografi och kärlek (Geografi og kærlighed)
Bjørnstjerne Bjørnson		Kungliga Dramatiska Teatern
1887Johannes RosmerRosmersholm
Henrik Ibsen 		Kungliga Dramatiska Teatern
1888Örnegren, possessionatMagister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche		Kungliga Dramatiska Teatern
1889ErnestoGaleotto
José Echegaray		Dramatiska Teatern[6]
FalkKärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie)
Henrik Ibsen		Dramatiska Teatern[7]
1892Paul HofmeisterKrig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan		Dramatiska Teatern[8]
Valdemar Nyström, löjtnant i flottanKära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann		Dramatiska Teatern[9]
1900MauriceBrott och brott
August Strindberg		Dramatiska Teatern[10]
RomeoRomeo och Julia
William Shakespeare		Dramatiska Teatern[11]
Antifolus från EfesusFörvexlingarne
William Shakespeare		Dramatiska Teatern[12]
GringoireGringoire
Théodore de Banville		Dramatiska Teatern[13]
1901Emmanuel CauvelinFamiljeband
Gaston Devore		Dramatiska Teatern[14]
Roger de CéranSällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		Dramatiska Teatern[15]
TristanKung Renés dotter
Henrik Hertz		Dramatiska Teatern[16]
1902Greve von NeippergMadame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau		Dramatiska Teatern[17]
1905JakobLynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm		Dramatiska Teatern[18]
PetrucchioSå tuktas en argbigga
William Shakespeare		Dramatiska Teatern[19]
1906Grosshandlare HolmFar och son
Gustav Esmann		Dramatiska Teatern[20]
Skådespelaren SandalofUppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko		Dramatiska Teatern[21]
Major von TellheimMinna von Barnhelm
Gotthold Ephraim Lessing		Dramatiska Teatern[22]
1908Vincenz ArnbergDen stora lidelsen
Raoul Auernheimer		Gustaf LindenDramaten

Referenser

Noter

  1. ^ Bo Bergman (7 september 1924). ”August Palme död”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-07/244/8. Läst 31 december 2015. 
  2. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 1. 20 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-20/3265/1. Läst 30 juli 2015. 
  3. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015. 
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1885. https://tidningar.kb.se/fzrwpn3r20ws2rf/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  5. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 oktober 1885. https://arkivet.dn.se/tidning/1885-10-21/6331B/2. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-05-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-05-01&to=1889-05-31. Läst 28 juli 2015. 
  7. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  8. ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  9. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  10. ^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015. 
  11. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S15%3a039&pos=41. Läst 23 oktober 2015. 
  12. ^ ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015. 
  13. ^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015. 
  15. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a010&pos=45. Läst 23 oktober 2015. 
  16. ^ ”Kung Renés dotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S3%3a006. Läst 23 oktober 2015. 
  17. ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a044&pos=31. Läst 23 oktober 2015. 
  18. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (47): sid. 601. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_47.pdf. Läst 19 november 2015. 
  20. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  21. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-14/13136a/3. Läst 7 augusti 2015. 

Övriga källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bror August Palme, 1904–1926.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Palme, August (i Fröken Julie).jpg
Den svenske skådespelaren August Palme (1856-1924) som "Jean" i Strindbergs Fröken Julie.
August Palme.png
Den svenske skådespelaren August Palme