Aubrey Beardsley

Aubrey Beardsley
FöddAubrey Vincent Beardsley
21 augusti 1872[1][2][3]
Brighton, East Sussex, Storbritannien
Död16 mars 1898[1][2][3] (25 år)
Menton, Frankrike
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien[4][5]
Utbildad vidWestminster School of Art
Brighton Hove & Sussex Sixth Form College
SysselsättningFörfattare[6], affischkonstnär, litograf, exlibrist, illustratör[6], målare, poet
Namnteckning
Redigera Wikidata
Aubrey Beardsley, 1896.
The Peacock Skirt, en illustration från 1894 för den första engelska uppsättningen av Oscar Wildes Salome.

Aubrey Beardsley, född 21 augusti 1872 i Brighton, död 16 mars 1898 i Menton, Frankrike, var en brittisk tecknare, grafiker och illustratör[8].

Beardsleys verk tillhör jugendstilen. Hans illustrationer utmärks av starka kontraster mellan vita ytor och svarta fält. De kännetecknas ofta av mörka, erotiska undertoner och symbolism. I hans verk går det att se påverkan av prerafaeliterna, japanska träsnitt, grekiska vasmålningar och Henri de Toulouse-Lautrec.

Biografi

Aubrey Beardsley var som barn en duktig pianist och han gav flera konserter i sin hemstad Brighton. Det var endast under sina fem sista levnadsår som han ägnade sig åt tecknande,[9]. efter att en tid har arbetat som försäkringsagent[10].

Beardsley ingick i det sällskap av konstnärer och författare som publicerade Yellow Book. Han var konstskribent i de första fyra upplagorna och framställde många illustrationer för tidningen. Han var även nära förknippad med esteticismen, den brittiska motsvarigheten till dekadensen och symbolismen[8].

De flesta av hans bilder är gjorda i tusch och innehåller stora mörka avsnitt som kontrasterar mot stora ljusa områden, samt detaljrika partier som står i kontrast mot områden utan detaljer[8].

Aubrey Beardsley var den mest kontroversielle konstnären under jugendperioden, känd för sina mörka, perversa och groteska erotiska bilder som var hans teman i senare arbeten. Hans mest berömda illustrationer refererade till historia och mytologi, bl.a. Aristofanes Lysistrate och Oscar Wildes Salome[8], samt Alexander Popes The Rape of the Lock[10].

Beardsley publicerade många av sina teckningar i tidskrifterna "The Yellow Book" och "The Savoy". I den senare bidrog han även med dikter, och ett novellfragment, Under the Hill[10].

Beardsley var nära vän med Oscar Wilde och illustrerade Salome 1893 inför den franska uppsättningen. Året efter sattes den upp i England. Han gav också ut omfattande illustrationer för böcker och tidningar, bland annat Thomas Malorys Le Morte d'Arthur. Han arbetade för tidningar som The Savoy[8] och bidrog mycket till uppmärksamheten kring magasinet The Studio[11]. Beardsley skrev även Under the Hill, en erotisk saga om den medeltida tyska legenden Tannhäuser. Han avslutade aldrig sagan[8] men den gavs ut 1907[12].

Beardsley var även karikatyrist och ritade några politiska teckningar som speglade Oscar Wildes vanvördiga kvickhet inom konsten. Beardsleys arbeten reflekterade dekadensen under hans period. Hans inflytande var enormt, och skönjdes tydligt hos de franska symbolisterna, affischkonsten under 1890-talet och många av de senare konstnärerna under jugendperioden som t.ex. Pape och Clarke[8]. Han gjorde även illustrationer till Edgar Allan Poes berättelser.

På sin dödsbädd bad Beardsley att hans Lysistrate och andra obscena verk av honom skulle förstöras, vilket hans utgivare vägrade[9].

Beardsley smittades som barn av tuberkulos, och avled av sjukdomen endast 25 år gammal[12].

Galleri

Referenser

  1. ^ [a b] Aubrey Vincent Beardsley, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 5311.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Aubrey Vincent Beardsley, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00014424.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Aubrey-Beardsleytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 1 oktober 2012, Libris-URI: 53hkk7cp12bwfm7, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 413, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 58645, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ FactGrid-ID: Q403689, läst: 26 juli 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g] Delvis översatt version från engelskspråkiga Wikipedia
  9. ^ [a b] Aubrey Beardlsey på Find a grave
  10. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok, Malmö 1939
  11. ^
    Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Beardsley, Aubrey, 1904–1926.
  12. ^ [a b] Nationalencyklopedin, uppslagsord Aubrey Beardsley

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bedivere.jpg
How Sir Bedivere Cast the Sword Excalibur into the Water
AubreyBeardsley-Hollyer1.jpg
Portrait of English illustrator Aubrey Beardsley (August 21, 1872 – March 16, 1898) by photographer Frederick Hollyer.
Aubrey-beardsley-lysistrata-02.jpg
Aubrey Beardsley: Aristophanes Lysistrata - "Lysistrata Defending the Acropolis", 1896
Aubrey Beardsley Signature.jpg
The signature of Aubrey Beardsley
Beardsley apotheose.jpg
Aubrey Beardsley: Die Apotheose, Illustration für Salome von Oscar Wilde, veröffentlicht in "The Studio", Vol. 1, Nr. 1, 1893.
Aubrey-beardsley-ehebrecher.jpg
Aubrey Beardsley, 1897
Aubrey Beardsley ca. 1895.jpg
English illustrator Aubrey Beardsley (1872-1898)
Beardsley-peacockskirt.PNG
“The Peacock Skirt”, illustration by Aubrey Beardsley for Oscar Wilde's play Salomé (1892)
Aubrey-beardsley-lysistrata-04.jpg
Aubrey Beardsley, Aristophanes Lysistrata, 1896, The Lacedaemonian Ambassadors
Aubrey-beardsley-lysistrata-01.jpg
Aubrey Beardsley: Aristophanes Lysistrata, 1896
John+Salome.jpg
Aubrey Beardsley illustration for Salome by Oscar Wilde
Aubrey-beardsley-lysistrata-03.JPG
Aubrey Beardsley, Aristophanes Lysistrata, 1896, The Examination of the Herald