Astri Torsell

Astri Torsell
Astri Torsell i Gamla Heidelberg.
Astri Torsell i Gamla Heidelberg.
FöddAstrid Torsell
24 december 1879
Stockholm, Sverige Sverige
Död9 juli 1951 (71 år)
Oslo, Norge Norge
IMDb SFDb

Astri (egentligen Astrid) Torsell, född den 24 december 1879 i Stockholm, död den 9 juli 1951 i Oslo, var en svensk skådespelare, verksam bland annat vid Kungliga Dramatiska Teatern. Hon var dotter till Olefine Moe och Oscar Torsell.

Hon debuterade på Eldoradoteatern i Kristiania 1897 som Birgitta i Svarta dominon, men övergick sedan till talscenen och knöts 1899 till Svenska teatern, Stockholm, som honom lämnade 1906. 1906 kom hon till Dramatiska teatern, där hon var engagerad till 1909, varefter hon 1909–1911 åter var engagerad vid Svenska teatern och 1911–1913 åter vid Dramatiska teatern. Hon bodde därefter mestadels i Oslo. Hon gästpelade senare vid olika Stockholmsteatrar, i svenska landsorten samt olika teatrar i Norge.[1]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1899Min ros i skogen
Oscar Wijkander
Kristiania[2]
MalenaStor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Harald MolanderSvenska teatern, Stockholm[3]
1900Folkungasagan
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[4]
1901DotternMidsommareld
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[5]
1904Matilda SenardiLucifer
Enrico Annibale Butti
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[6][7]
1905Eva WillnerAmor och Hymen
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[8]
AymelotteGreven av Antwerpen
Per Hallström
Svenska teatern, Stockholm[9]
Katinka MaslofUppståndelse
Lev Tolstoj
Svenska teatern, Stockholm[10]
MålarinnanFjärde paragrafen
Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm[11]
Ett samvetsäktenskap
Marcel Prévost
Svenska teatern, Stockholm[12]
BondtösenLivets dal
Max Dreyer
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[13]
ElisabethLågor i dunklet
Enrico Annibale Butti
Svenska teatern, Stockholm[14]
KammarjungfrunKameliadamen
Alexandre Dumas d.ä.
Svenska teatern, Stockholm[15]
1906RainaHjältar
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[16]
CeciliaGillets hemlighet
August Strindberg
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[17]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[18][19]
Gerd HübnerLivets maskerad
Ludwig Fulda
Dramatiska Teatern[20][21]
1909PastorskanDjävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[22]
HermioneEn vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[23]
1910Konserten
Hermann Bahr
Svenska teatern, Stockholm[24]
1911KäthieGamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[25]
Prinsessan TheklaWallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[26]
1918Helene BordingUnder lagen
Edvard Brandes
Einar FröbergIntima teatern[27]
1919Helène de TrévillacÄventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl HedbergDramaten
1931Etienne
Jacques Deval
Gösta EkmanKonserthusteatern[28]
1939Fru BangPaul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson
Rune CarlstenDramaten

Referenser

  1. ^ Torsell, Astri i Svenska män och kvinnor (1955)
  2. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (15): sid. 175-176. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234939/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_15.pdf. Läst 19 november 2015. 
  3. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  4. ^ Teaterkrönika 1901 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
  5. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  6. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1905) sid. 60
  7. ^ Ellen Hagen (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (9): sid. 119. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_9.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Frithiof Hellberg, red (1905). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (17): sid. 219. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084237/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_17.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (22): sid. 283. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_22.pdf. Läst 17 november 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  14. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (50): sid. 642. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_50.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (21): sid. 261. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_21.pdf. Läst 20 november 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 september 1906. http://arkivet.dn.se/tidning/1906-09-08/13069A/3. Läst 11 januari 2017. 
  21. ^ Thore Blanche (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (37): sid. 452. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_37.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 4 november 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-04/14547/5. Läst 8 augusti 2015. 
  25. ^ ”Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ ”Under lagen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29421&pos=103. Läst 17 maj 2016. 
  28. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Astri Torsell.jpg
Astri Torsell