Astarte

Astarte
Fruktbarhetsgudinna hos fenicierna och kanaaniterna
"Syriska Astarte" (Dante Gabriel Rossetti, 1877)
Fruktbarhetsgud, krigsgud, grekisk gudom
Del avAncient Semitic religion
 • kananeisk religion
Könkvinna
Gift medBaal
BarnMelqart
Gudom inomkananeisk religion, fenicisk mytologi, Mesopotamisk mytologi, ugaritisk religion, Punisk religion
Gudom eller helgon för domänfertilitet, sexualitet, krig

Astarte (grekiska), Athtart (ugaritiska) eller Ashtoreth (hebreiska) var en fruktbarhetsgudinna hos fenicierna och kanaaniterna.

Mytologi

Astarte i fenicisk mytologi

Astarte var Sydvästasiens motsvarighet till Mesopotamiens Ishtar (Mylitta).

Den feniciske författaren Sanchuniathon betraktade Astarte som syster till El, Ashera, Atargatis, Dagon, Betel och en gud identifierad med den grekiske Atlas. Astarte var mor till Qadesh, en kärleksgudinna som var skyddsgudinna för staden Qadesh. Hon betraktades också som mor till sju stycken barnmorskegudinnor, som kunde ta gestalten av svalor. En av dessa äktade Sadyk, och blev mor till Eshmun.

Det är oklart om den feniciska staden Byblos huvudgudinna under äldre tid, Baalat Gebal, skall identifieras med Astarte eller en annan gudinna: Astartes syster Baaltis, senare identifierad med Atargatis, som var Byblos huvudgudinna under grekisk-romersk tid. Däremot är det klart att Astarte var föremål för kult i Tyros och Sidon.

Astarte i grekisk mytologi

Grekerna identifierade Astarte med Artemis och Afrodite.[1]

Astarte i egyptisk mytologi

Astarte var dotter till guden Ptah. Hon var gift med Seth. Astarte dyker först upp i gamla Egypten i början av artonde dynastin. I egyptisk mytologi verkade gudinnan Isis som sköterska åt Astartes son medan hon sökte efter sin make, guden Osiris. När Isis avslöjade sin verkliga identitet fick hon den pelare som inneslöt den döde maken som gåva.

Se även

Källor

  1. ^ Sugimoto, David T., red (2014). Transformation of a Goddess: Ishtar, Astarte, Aphrodite. Academic Press Fribourg / Vandenhoeck & Ruprecht Göttingen  ISBN 978-3-7278-1748-9 / ISBN 978-3-525-54388-7

Vidare läsning

  • Gerd Scherm, Brigitte Tast (1996) (på tyska). Astarte und Venus. Eine foto-lyrische Annäherung. ISBN 3-88842-603-0 
  • Jean-Pierre Thiollet (2005) (på franska). Je m'appelle Byblos. ISBN 2 914 266 04 9 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.