Asociologism

Asociologism avser en avfärdande inställning till sociologi och sociologisk forskning eller ett konsekvent negligerande av sociologins förklaringsmodeller.[1][2][3][4]

Asociologism kan även innebära att någon helt saknar förmågan att förstå ett fenomen i dess sociala kontext, och kan förekomma tillsammans med exempelvis historielöshet (ahistoricism) då någon saknar förmågan att förstå ett fenomen i såväl dess sociala som historiska kontext.[5]

Källor

  1. ^ Hobden, Stephen; Hobson, John M. (2002). Historical sociology of international relations. Cambridge University Press. ISBN 0-521-80870-7. OCLC 46791154. https://assets.cambridge.org/97805218/08705/excerpt/9780521808705_excerpt.pdf. Läst 6 januari 2022 
  2. ^ O'Neill, John (1964). ”Alienation, Class Struggle and Marxian Anti-Politics”. The Review of Metaphysics 17 (3): sid. 462–471. ISSN 0034-6632. https://www.jstor.org/stable/20124018. Läst 31 augusti 2021. 
  3. ^ Vlăsceanu, Lazăr (2013). Introducere în metodologia cercetării sociologice (Ediţia a 2-a revăzută şi adăugită). Polirom. ISBN 978-973-46-3292-3. OCLC 933392457. http://cursuri.sas.unibuc.ro/mcs/wp-content/uploads/2011/10/Introducere-in-metodologia-cercetarii-sociologice.pdf. Läst 6 januari 2022 
  4. ^ Akyi̇Ği̇T, Handan (2020). ”A CRITICISM RELATED TO DISCUSSIONS ON CULTURAL INTEGRATION AND MULTICULTURALISM”. Adıyaman Üniversitesi Sosyal Bilimler Enstitüsü Dergisi (36): sid. 200–231. doi:10.14520/adyusbd.668844. ISSN 1308-9196. https://dergipark.org.tr/tr/download/article-file/914255. Läst 6 januari 2022. 
  5. ^ Tittenbrun, Jacek (2017). ”Economic Imperialism”. Concepts of Capital : the Commodification of Social Life. ISBN 978-1-315-08072-7. OCLC 1001948052. http://www.worldscientificnews.com/wp-content/uploads/2015/10/WSN-37-2016-114-1522.pdf. Läst 6 januari 2022