Askesta

	Askesta
	småort
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Kommun	Söderhamns kommun
Distrikt	Söderala distrikt
Koordinater	61°14′46″N 16°59′59″Ö / 61.24611°N 16.99972°Ö
Area	30 hektar (2020)
Folkmängd	61 (2020)
Befolkningstäthet	2 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Småortskod	S7023
Beb.områdeskod	2182SB118 (2000–)
	Ortens läge i Gävleborgs län
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Askesta är en småort i Söderala socken i Söderhamns kommun.

Historia

Här fanns ett av Norrlands största sågverk i slutet av 1800-talet.

Marma–Sandarne Järnväg, en normalspårig järnväg mellan Askesta vid sjön Marmen (Ljusnan) och Sandarne vid kusten stod färdig 1858. Sågverket och banan byggdes av James Dickson & Co med säte i Göteborg. Askesta-Sandarnekombinatet såldes av Dicksons till Bergvik och Ala 1897. Exportsågningen upphörde i Askesta 1917. Uppfordring av timmer ur Marmen fortsatte till 1970-talet. Idag (2005) är banan och sågverket borta, men vissa byggnader på bangården kvarstår.

Referenser

Noter

^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

Litteratur

Sagan om Askesta (2004) ISBN 91-631-6343-8
Lennart Bylund: Askesta-Sandarne : en kortfattad historik (duplic.) (1995)^[1]
Britt Hallström: Minnen från Askesta och Marmaverken (2008)
Jan Erik Hallström: Ivar Hansson i Askesta 1893-1964 (2007)
Jan Erik Hallström: Askesta Sågverk och svensk polarforskning (2021) ISBN 9789163940590
Bengt Schön: Kapellpredikanten O.A.Wester och Askesta missionsförening (2003) (Libris 9754683)

Vidare läsning

Bodstedt, Ivan August (1945). ”Marma-Sandarne järnväg”. Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor: under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 241-244. Libris 1285504

^ ”Titeln hos Högskolan i Gävle”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304112438/http://www.higgins.hig.se/opac/opac/show_holdings.aspx?bokid=1407&wichpage=2&NumberOfHits=4&Paging=True&RadioDisplayResult=1&host_nr=. Läst 20 oktober 2013.

[bdc7d565854b236e2fde9f4d2ac8ba09c7ca7225-1] [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3a962bc29e913df76caafe4fdca23d77a7e19bd5-2] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] ”Titeln hos Högskolan i Gävle”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304112438/http://www.higgins.hig.se/opac/opac/show_holdings.aspx?bokid=1407&wichpage=2&NumberOfHits=4&Paging=True&RadioDisplayResult=1&host_nr=. Läst 20 oktober 2013.

[1]

[2]

[3]

[1]

Navigation

Navigering

Temaportaler