Asige kyrka

	Asige kyrka
	Kyrka
	Asige kyrka
Land	Sverige
Län	Hallands län
Stift	Göteborgs stift
Församling	Susedalens församling
Koordinater	56°52′27.78″N 12°44′36.3″Ö / 56.8743833°N 12.743417°Ö
Material	vitputsad gråsten
Invigd	1100-talet
Bebyggelse‐; registret	21300000003562
	Interiör mot orgelläktaren 1945 Interiör mot orgelläktaren 1945

Asige kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2010 tillhör Susedalens församling (tidigare Asige församling) i Göteborgs stift. Platsen där kyrkan står är en sandig platå ovanför Suseån i kyrkbyn Asige, nordost om Slöinge i Falkenbergs kommun.

Kyrkobyggnaden

Stenkyrkan, vars äldsta delar troligen är från 1200-talet, består av rektangulärt långhus med tresidig östmur samt kyrktorn i väster. I det inre avskiljs högaltaret med träskärm från bakomliggande sakristia. Ingång finns i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Vid en omfattande yttre restaurering 1978 gavs möjlighet att studera kyrkans murverk och komplexa byggnadskronologi.

Kyrkan är helt och hållet murad av rå eller kluven gråsten. I det nuvarande långhusets norra och södra murar finns betydande partier av en medeltidskyrka bevarade. Det nuvarande, tresidiga korpartiet tillkom åren 1805–1806 då kyrkan förlängdes åt öster. Kyrktornet tillfogades 1847 och ersatte därmed klockstapeln. Tornspiran som kröns av en tupp tillkom 1890. Kyrkans exteriör präglas framförallt av en historicerande omdaning 1890. Långhusets sydportal framhävs med utskjutande risalit. Den höga tornspiran samt långhusets valmade sadeltak har täckning med rödmålad plåt. Kyrkorummet karaktäriseras av 1800-talets strama klassicism. Det vitputsade kyrkorummet kröns av ett flackt tunnvalv av trä, med markerad taklist. Kyrkans fasta inredning förnyades under 1800-talets andra hälft.

Inventarier

Det har funnits en dopfunt i täljsten från 1200-talets senare hälft. Den kasserades omkring 1900 och slogs sönder. Endast två ornamenterade fragment i Starrkärrskolans stil återstår. De förvaras på Hallands konstmuseum.^[1]
Dopfunten är av trä och från 1800-talet. Tillhörande lock har ornerad knopp i guld. Ovanför dopfunten hänger en basunängel från 1700-talet.
Ett triumfkrucifix från 1200-talet hänger på södra väggen.
Altaruppsatsen är utförd i nyklassisk stil 1867 av Johannes Johansson i Mjöbäck. Tidigare altaruppsats från 1600-talet är deponerad på Halmstads konstmuseum.
Predikstolen är också utförd av Johannes Johansson i Mjöbäck och i en stil som harmonierar med altaruppsatsen och har färgerna rosa, grått, ljusblått och guld.

Klockor

I tornet hänger två klockor. Den äldre från 1614 har latinsk inskription. Den yngre är gjuten 1955.

Orgel

Läktarorgeln historia är oklar. Den första byggdes 1857 av Grankvist. Salomon Molander renoverade den 1877 och man vet inte om fasaden är från detta år eller härstammar från den första orgeln. Instrumentet har genomgått flera renoveringar men har fått behålla sin ursprungliga tonskala och är sedan 1985 kulturminne. Orgeln har tolv stämmor fördelade på manual och pedal.^[2]
En liten kororgel med bänk står i korets södra sida.

Bilder

Kyrkan i landskapet och fornlämningen "Hagbards galge" (1735)^[3]
Asige kyrka som den såg ut på 1880-talet kan skönjas i bakgrunden på denna bild, där man också ser Hagbards galge.
Krucifix av trä. Detalj av Jesusfiguren.
Kyrkklocka.

Referenser

^ Hallbäck, Sven Axel (1969). Medeltida dopfuntar i Halland. Hallands museums skriftserie ; 1. Halmstad: Hallands museum. sid. 18f, 40. Libris 1303348
^ ”Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008”. https://orgeldatabas.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=9&u=1&f=335&l=sv&sectsel=detail&id_nr=3607. Läst 31 januari 2019.
^ Richardson, Jacob (1753). Hallandia antiqua & hodierna, thet är : Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån älsta in til wåra tider, thes belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbätring, och theraf följande ymniga närings-medel; hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken. Stockholm. Libris 18774642. http://hdl.handle.net/2077/41096

Jacobsson, John (1932). Hallands kyrkor i ord och bild. Skara: Förf. sid. 63. Libris 1356454
Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680
Simmingskiöld, Stig; Larsson, Alrik (1986). Kyrkvandring bland Hallands äldsta kyrkor. Falkenberg: Hallands nyheter. sid. 46-47. Libris 655156
Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 130. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
Församling informerar om kyrkan
Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning

Jansson, Bror (1959). Asige kyrka. [Slöinge]: Asige hembygdsförening. Libris 9945907

Externa länkar

Susedalens församling
Wikimedia Commons har media som rör Asige kyrka.
Bilder & media

[1] Hallbäck, Sven Axel (1969). Medeltida dopfuntar i Halland. Hallands museums skriftserie ; 1. Halmstad: Hallands museum. sid. 18f, 40. Libris 1303348

[2] ”Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008”. https://orgeldatabas.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=9&u=1&f=335&l=sv&sectsel=detail&id_nr=3607. Läst 31 januari 2019.

[3] Richardson, Jacob (1753). Hallandia antiqua & hodierna, thet är : Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån älsta in til wåra tider, thes belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbätring, och theraf följande ymniga närings-medel; hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken. Stockholm. Libris 18774642. http://hdl.handle.net/2077/41096

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler