Asellus Tertius
| Asellus Tertius (κ) (κ2 Bootis) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Björnvaktaren |
| Rektascension | 14t 13m 29,9978s |
| Deklination | 51° 47′ 23,874″ |
| Skenbar magnitud () | 4,50-4,58 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A8IV[1] |
| U–B | 0,14 |
| B–V | 0,2 |
| Variabeltyp | Delta Scuti-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -17,4 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 61,39 mas/år Dek.: -10,57 mas/år |
| Parallax () | 21,03 ± 0,83 mas |
| Avstånd | 155 ± 6 lå (48 ± 2 pc) |
| Detaljer | |
| Luminositet | 28[1] L☉ |
| Temperatur | 7 760 K |
| Andra beteckningar | |
| 17 Bootis, HR 5329 + HR 5328, HD 124675 + HD 124674, BD + 52 ° 1782, HIP 69483 + HIP 69481, SAO 29046 + SAO 29045. | |
Asellus Tertius, eller Kappa Bootis (κ Boo, κ Bootis) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Komponenterna är åtskilda av ett vinkelavstånd av 13,4 bågsekunder och kan ses i ett litet teleskop. Kappa Bootis befinner sig på ett avstånd av ca 155 ljusår från solen.
Nomenklatur
Stjärnan har den traditionella benämningen Asellus Tertius (latin för "tredje åsnefölet")[2] och har flamsteedbeteckning 17 Bootis. Denna stjärna utgör tillsammans med de andra Aselli, (θ Boo, ι Bu och λ Boo) Aulād al Dhi'bah ( أولاد الضباع - aulād al dhi'ba ), "hyenans valpar".[3]
Komponenter
Den primära stjärnan κ2 Bootis är av spektralklass A8IV och klassificeras som en variabel stjärna av Delta Scuti-typ med en period på 1,08 timmar.[1] Dess ljusstyrka varierar inom magnitud 4,50-4,58.
Följslagaren benämns κ1 Bootis och är av spektraltyp F1V.
| Asellus Tertius (κ) (κ1 Bootis) | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Björnvaktaren |
| Rektascension | 14t 13m 27,7s |
| Deklination | 51° 47′ 16″ |
| Skenbar magnitud () | 4,53-6,62 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F1V |
| Astrometri | |
| Avstånd | 155 ± 6 lå (48 ± 2 pc) |
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c] Balona, L. A.; Dziembowski, W. A. (October 1999), "Excitation and visibility of high-degree modes in stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 309 (1): 221–232, Bibcode:1999MNRAS.309..221B, doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x
- ^ Star Name - R.H.Allen p.105
- ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York: Dover Publications Inc. p. 105. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2010-12-12.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
- Bootes_constellation_map.png: Torsten Bronger
- derivative work: Kxx (talk)
Boötes constellation map showing the stars: Tau Boötis, Eta Boötis, Iota Boötis, Lambda Boötis, 12 Boötis, Nu Boötis, HD 123657
