Ascanio in Alba

Wolfgang Amadeus Mozart.

Ascanio in Alba (Ascanio i Alba) är en pastoral opera i två delar (Festa teatrale in due alti) med musik av Wolfgang Amadeus Mozart och libretto av Giuseppe Parini, K.111.

Historia

Operan uruppfördes vid bröllopet mellan ärkehertig Ferdinand och Maria Beatrice d'Este den 17 oktober 1771 i Milano. Librettot är i första hand en allegori och en vägledning för unga prinsar i hur de skulle bete sig som regenter senare i livet. Det är alltså ett budskap och inte en intrig som står i centrum för texten.

Mozart var 14 år när han skrev musiken till texten och var inte direkt inspirerad av den stela texten men lyckades ändå förnya opera seria genom att göra innovationer som var häpnadsväckande för samtiden.

Samtidigt med Ascanio in Alba uppfördes också en opera av Johann Adolf Hasse, Ruggiero. Hasse sade vid uppförandet om Mozart att "den unge mannen gör att vi alla blir glömda" och skrev aldrig någon mer opera efter Ruggiero.

Innan librettot kom till hade Mozart en uvertyr färdig. Operan består i övrigt av da capo-arior, verkningslösa körer, en terzett i slutet och en liten balett.

Personer

Handling

Akt I

Venus har bestämt att hennes son Ascanio skall härska över Alba och gifta sig med nymfen Silvia. De har aldrig sett varandra men Amor har visat sig för Silvia i Ascanios gestalt så hon har förälskat sig i drömsynen. Nu skall de båda ungdomarna mötas för första gången men Ascanio får inte ge sig till känna förrän han med egna ögon kan se hur ärbar hon är.

Akt II

Därför blandar han sig med herdarna då Silvia förs in, men hon känner genast igen sin drömsyn utan att veta att det är Ascanio. Hon blir olycklig därför att hon vet att hon skall giftas bort med Venus berömde son. Då delar sig skyarna och Venus visar sig i sin vagn. Framför hennes altare förenas de båda älskande som har bestått sina prov, och Venus förkunnar att Alba skall bli ryktbart under Ascanios styre.

Externa länkar

Källor

  • The New Penguin Opera Guide. London: Penguin Books. 1997. ISBN 0-140-51475-9 
  • Törnblom, Folke H. (1991). Mozart. Köchel 1-626. Bokförlaget Legenda. ISBN 91-582-1641-3 
Operor av Wolfgang Amadeus Mozart
Die Schuldigkeit des ersten Gebots (1767) · Apollo et Hyacinthus (1767) · Bastien och Bastienne (1768) · La finta semplice (1769) · Mitridate, re di Ponto (1770) · Ascanio in Alba (1771) · Il sogno di Scipione (1772) · Lucio Silla (1772) · La finta giardiniera (1775) · Il re pastore (1775) · Thamos, König in Ägypten (1779) · Zaide (1780) · Idomeneo (1781) · Enleveringen ur Seraljen (1782) · L'oca del Cairo (1783) · Lo sposo deluso (1784) · Teaterdirektören (1786) · Figaros bröllop (1786) · Don Giovanni (1787) · Così fan tutte (1790) · La clemenza di Tito (1791) · Trollflöjten (1791)
Wolfgang Amadeus Mozart

Media som används på denna webbplats

Wolfgang-amadeus-mozart 1.jpg

This posthumous portrait of Wolfgang Amadeus Mozart was painted by Barbara Kraft at the request of Joseph Sonnleithner in 1819, long after Mozart died. Sonnleithner, who was making a "collection of portraits in oils of well-known composers" (Deutsch) wrote to Mozart's still-living sister Maria Anna ("Nannerl"), asking her to lend a picture to Kraft (a well-known artist working in Salzburg). Here is part of Nannerl's reply:

... [her friend ] Councillor von Drossdick ... sent the artist to me to see all 3 [of my] pictures [of Mozart], the one that was painted when he came back from the Italian journey is the oldest, he was then just 16 years old, but as he had just got up from a serious illness, the picture looks sickly and very yellow; the picture in the family portrait when he was 22 years old is very good, and the miniature, when he was 26 years old, is the most recent I have, I therefore shewed this one to the painter first; it seemed to me from her silence that is would not be very easy to enlarge it, I therefore had to shew her the family portrait and the other one, too. ... she wants to take her copy from the family portrait and introduce only those features from the small picture which make him look somewhat older than in the big picture."

Deutsch identifies the three pictures as:

  1. "Perhaps" the portrait by Knoller, Milan 1773. [1]
  2. The family portrait by della Croce.
  3. A lost small version of the famous portrait by Joseph Lange.
For present purposes, this implies that Kraft painted this with some basis to go on (and not completely out of her head, as the painter of this ridiculous picture did). Also, it tells us that Nannerl thought that the della Croce picture was "very good".
Mozart Lange.png
Detail of the unfinished portrait of Mozart by Joseph Lange.