Arvid Richert

Arvid Richert
FöddArvid Gustaf Richert
5 april 1887
Gustavi församling i Göteborgs och Bohus län, Sverige
Död22 augusti 1981 (94 år)
Göteborgs domkyrkoförsamling i Göteborgs och Bohus län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragDiplomat och ämbetsman

Arvid Gustaf Richert, född 5 april 1887 i Gustavi församling i Göteborgs och Bohus län, död 22 augusti 1981 i Göteborgs domkyrkoförsamling i Göteborgs och Bohus län,[1] var en svensk diplomat och ämbetsman. Han var envoyé i Berlin 1937–1945 och landshövding i Älvsborgs län 1949–1954.

Biografi

Tidig karriär

Efter mogenhetsexamen vid Beskowska skolan i Stockholm 1906 inskrevs Arvid Richert vid Uppsala universitet 1907 och avlade där juris kandidatexamen 1914. Han blev underlöjtnant i fortifikationens reserv 1909 och var löjtnant där 1915–1918.[2] Han gjorde tingstjänstgöring i Hedemora domsaga 1914–1916[3] och var ledamot av styrelsen för Klosters AB i Långshyttan 1914–1918, varpå han var disponentassistent där 1917–1918.[2]

Åren 1918–1936 var han anställd i Utrikesdepartementet,[2] däribland som tillförordnad andre legationssekreterare 1919–1920, vid ambassaderna i Bryssel och Haag 1920–1921,[4] som förste legationssekreterare vid ambassaden i Helsingfors 1921–1925, som chef för Första byrån i Handelspolitiska avdelningen 1925–1926, som chef för Personal- och räkenskapsbyrån i Personal- och administrativa avdelningen 1926–1928, som chef för Personal- och administrativa avdelningen 1928–1931 tillika ledamot av Antagningskommissionen 1928–1931, med titeln utrikesråd från 1930, och som chef för Handelsavdelningen 1931–1936 (dock tjänstledig 1934–1936). Han var ledamot av Traktatberedningen tillika ledamot av 1932 års handelskommitterade 1932–1937. Richert tjänstgjorde som statssekreterare tillika expeditionschef i Handelsdepartementet 1934–1937; först som tillförordnad 1934–1936, därefter som ordinarie 1936–1937.[2]

Envoyé i Berlin

Richert var envoyé i Berlin från den 29 januari 1937 till den 23 april 1945, det vill säga nästan ända fram till andra världskrigets slut.[2] När en efterträdare som utrikesminister till Rickard Sandler skulle utses 1939 var Richert en av kandidaterna.[5]

Hans korrespondens under andra världskriget med utrikesminister Christian Günther gav regeringen ytterst viktig information; han kunde berätta för regeringen redan i mars 1940 att Norge och Danmark skulle invaderas, vilket inträffade 9 april samma år. En av hans viktigaste informanter i Berlin var statssekreteraren i utrikesministeriet, Auswärtiges Amt (till 1943), friherre Ernst von Weizsäcker. Från att ha varit omåttligt populär bland statsråden, sjönk Richerts stjärna efter den tyska invasionen av Danmark och Norge den 9 april 1940.[källa behövs] Efter invasionen var det Richert som informerade regeringen om Tysklands, genom Joachim von Ribbentrop, ökade krav bland annat om att transportera vapen genom Sverige till Norge. Richert ansåg det vara säkrare för Sverige att ge bifall då han ansåg att Sverige saknade militär styrka att stå emot ett anfall.[6] En av Richerts starkaste kritiker, Sven Grafström, menade att Richert var protysk, något som senare tillbakavisats av bland andra Olof Rydbeck.[7] År 1941 hävdade Richert att det var av "svenskt livsintresse" att påverka opinionen i protysk riktning, och tidigare, efter tyskarnas invasion av grannländerna, hade Richert förespråkat transiteringar genom landet (tidigare än det slutligen skedde), och förmodligen gick regeringen endast med på permittenttrafiken för att Richert eftertryckligt varnade för följderna om de nekade. Det hävdas att det är Richert som var kraften bakom regeringens undertryckande av kritiken mot Tyskland i svenska medier, däribland Torgny Segerstedts ledarartiklar. Vid krigsslutet förberedde han hemförandet av tillfångatagna norrmän och inledde den svenska hjälpverksamheten.[källa behövs]

Som diplomat var Richert elegant och korrekt, mycket självständig men ibland pådrivande.[källa behövs] Diplomaten Gunnar Hägglöf, som under många år hade ett nära samarbete med Richert, menade att denne ingav aktning och respekt och att han talade väl och metodiskt.[8] Han offrade dock demokratiska friheter för en mer auktoritär och konservativ ordning, eftersom han ansåg att det var för landets bästa.[9] Efter kriget uppenbarades det att en av hans kvinnliga medarbetare varit spion åt Gestapo, vilket han klandrades för offentligt. Uppdagandet ledde till rättegång, och fastän Richert friades från misstankar, misstänkliggjordes han av allmänheten och pressen.[källa behövs]

Richert hade en mycket svår diplomatisk roll, förlagd i Nazitysklands huvudstad, och han hade den otacksamma positionen att å ena sidan varna regeringen för hot om anfall, och å andra att förklara för Tyskland att Sverige stod emot deras begäran.[källa behövs]

Generaldirektör och landshövding

År 1945 återkom Richert till Sverige, där han tjänstgjorde en kort tid vid Utrikesdepartementet innan han blev tillförordnad generaldirektör och chef för Kommerskollegium 1945–1948[2] samt envoyé i disponibilitet vid Utrikesdepartementet 1948–1949.[4] Richert var landshövding i Älvsborgs län 1949–1954.[2]

Richert var därtill ordförande i styrelsen för Dalslands kanal AB 1950–1969, ordförande i Statens förhandlingskommission i Göteborg 1955–1958 och ordförande i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1955–1959.[2]

Familj

Arvid Richerts gravsten på Östra kyrkogården i Göteborg.

Arvid Richert var son till professor Gustaf Richert och Ellen af Billbergh född i adelsätten af Billbergh[3] samt bror till företagsledaren Gösta Richert.[10] Han var 1910–1924 gift med Margit Nisser, som var dotter till bruksägaren Martin Nisser och Elisabeth Wettergren[5] och 1926 blev omgift med Sven Ramström.[11] Makarna Richert fick döttrarna Ulla (1913–2005; gift Koch och Waern), Margareta (1917–2000; gift Fallenius), och Kristina (1919–2006; gift Bennet).[3] Arvid Richert är gravsatt på Östra kyrkogården i Göteborg.[12]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2016, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2017).
  2. ^ [a b c d e f g h] Molin, Karl (1998–2000). ”Arvid G Richert”. Svenskt biografiskt lexikon. "30". Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 159. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6725 .
  3. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1965). Vem är vem. Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge. Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 886. https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0910.html .
  4. ^ [a b] Isaksson, Britt-Sofi, red (1964). Svensk juristmatrikel. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 376 .
  5. ^ [a b] Molin, Karl (1998–2000). ”Arvid G Richert”. Svenskt biografiskt lexikon. "30". Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 160. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6725 .
  6. ^ Wigforss, Ernst (1954). Minnen. III: 1932–1949. Stockholm: Tidens Förlag. sid. 156 .
  7. ^ Rydbeck, Olof (1990). I maktens närhet. Diplomat, radiochef, FN-ämbetsman. Stockholm: Bonniers. sid. 59. ISBN 91-00479-51-9 .
  8. ^ Hägglöf, Gunnar (1971). Möte med Europa. Paris–London–Moskva–Genève–Berlin. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. ISBN 91-1715-362-X .
  9. ^ Molin, Karl (1998–2000). ”Arvid G Richert”. Svenskt biografiskt lexikon. "30". Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 161. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6725 .
  10. ^ Andersson, Sigrid, red (1986). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1987. Stockholm: Norstedts Förlag. sid. 925. ISBN 91-1-863072-3 .
  11. ^ Svensson, Stina, red (1953). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1953. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 867. https://runeberg.org/vemardet/1953/0887.html .
  12. ^ ”Richert, Arvid Gustaf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/66795439. Läst 12 januari 2021. 
  13. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1931. Kungl. Svenska riddareordnarna 1931. Uppsala. 1931. sid. 120. https://runeberg.org/statskal/1931bih/0120.html .
  14. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1934. Kungl. Svenska riddareordnarna 1934. Uppsala. 1934. sid. 89. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/68140/gupea_2077_68140_1.pdf .
  15. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1942. Kungl. Svenska riddareordnarna 1942. Uppsala. 1942. sid. 50. https://runeberg.org/statskal/1942bih/0050.html .
  16. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 49. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0049.html .
  17. ^ Sveriges statskalender för året 1921. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1921. sid. 171. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63111/gupea_2077_63111_1.pdf .
  18. ^ Sveriges statskalender för året 1922. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1922. sid. 177. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64323/gupea_2077_64323_1.pdf .
  19. ^ Sveriges statskalender för året 1927. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1927. sid. 73. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63404/gupea_2077_63404_1.pdf .
  20. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 73. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64066/gupea_2077_64066_1.pdf .
  21. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1929. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1929. sid. 74. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64159/gupea_2077_64159_1.pdf .
  22. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1930. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1930. sid. 73. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64192/gupea_2077_64192_1.pdf .
  23. ^ [a b c] Sveriges statskalender för skottåret 1932. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1932. sid. 73. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64197/gupea_2077_64197_1.pdf .
  24. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1933. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1933. sid. 73. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/68145/gupea_2077_68145_1.pdf .
  25. ^ Sveriges statskalender för året 1934. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1934. sid. 73. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/68140/gupea_2077_68140_1.pdf .
  26. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 82. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64015/gupea_2077_64015_1.pdf .
  27. ^ Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1937. sid. 84. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64198/gupea_2077_64198_1.pdf .
  28. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1938. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1938. sid. 218. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64196/gupea_2077_64196_1.pdf .
  29. ^ Sveriges statskalender för året 1939. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1939. sid. 222. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63588/gupea_2077_63588_1.pdf .
  30. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1946. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1946. sid. 275. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64208/gupea_2077_64208_1.pdf .
  31. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1947. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1947. sid. 281. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64326/gupea_2077_64326_1.pdf .
  32. ^ [a b] Sveriges statskalender för skottåret 1948. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1948. sid. 271. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63629/gupea_2077_63629_1.pdf .
  33. ^ Sveriges statskalender för året 1949. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1949. sid. 282. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64333/gupea_2077_64333_1.pdf .
  34. ^ Sveriges statskalender för året 1954. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1954. sid. 520. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64153/gupea_2077_64153_1.pdf .

Se även

  • Sveriges historia: Sverige under andra världskriget#Invasionen av Norge och Danmark

Vidare läsning

  • Dahl, Torsten, red (1949). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 6. P–Sheldon. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 277. https://runeberg.org/smok/6/0307.html .
  • Handlingar rörande Sveriges politik under andra världskriget. Förspelet till det tyska angreppet på Danmark och Norge den 9 april 1940. Stockholm: Utrikesdepartementet. 1947 .
  • Handlingar rörande Sveriges politik under andra världskriget. Transiteringsfrågor och därmed sammanhängande spörsmål april–juni 1940. Stockholm: Utrikesdepartementet. 1947 .
  • Handlingar rörande Sveriges politik under andra världskriget. Transiteringsfrågan juni–december 1940. Stockholm: Utrikesdepartementet. 1947 .
  • Molin, Karl (2001), ”Arvid Richert”, i Artéus, Gunnar; Leifland, Leif, Svenska diplomatprofiler under 1900-talet, Stockholm: Probus Förlag HB, s. 112–131, ISBN 91-8718-458-3 .
  • Molin, Karl (1998–2000). ”Arvid G Richert”. Svenskt biografiskt lexikon. "30". Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 159–163. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6725 .
  • Wahlbäck, Krister, red (1972). Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939–41. Stockholm: Prisma. ISBN 91-5180-657-6 .
  • Wahlbäck, Krister, red (1966). Sveriges sak är vår. Svensk utrikespolitik 1939–45 i dokument. Stockholm: Prisma .

Media som används på denna webbplats

Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
LVA Order of the Three Stars - Commander BAR.png
Order of the Three Stars - Commander
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Italy (1861-1946) crowned.svg
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
St.AlexanderOrder-ribbon.svg
Order of St. Alexander in Bulgaria - ribbon
Cavaliere di Gran Croce OCI Kingdom BAR.svg
ribbon of the medal of knight of grand cross of the Order of the Crown of Italy, during the Kingdom of Italy
Arvid G Richert.jpg
Arvid Gustaf Richert, Swedish diplomat
SWE Royal Order of the Polar Star (1748-1975) - Commander Grand Cross BAR.png
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Royal Order of the Polar Star - Commander Grand Cross (1748-1975)
ESP Order of Civil Merit Minor Grades.svg
Författare/Upphovsman: Heralder, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon bar service of the Commander by Number, Commander and Crosses grades of the Order of the Civil Merit (Spain)
Legion of Honour - Commander (France).png
Författare/Upphovsman: Yeahitsali, Licens: CC BY-SA 4.0
Legion of Honour - Commander (France) Ribbon
AUT Honour for Services to the Republic of Austria - 6th Class BAR.png
Grand Decoration of Honour in Gold for Services to the Republic of Austria
State Flag of Greece (1863-1924 and 1935-1973).svg
Flagga av Konungariket Grekiska (1863-1924; 1935-1973).
BEL Kroonorde Commandeur BAR.svg
Ribbon bar: Order of the Crown – Commander (Belgium).
(Ordre de la Couronne – Commandeur).
(De Kroonorde – Commandeur).
SWE Royal Order of the Polar Star (1748-1975) - Commander 1st Class BAR.png
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Royal Order of the Polar Star - Commander 1st Class (1748-1975)
GRE Order of George I - Grand Cross BAR.png
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Order of George I - Grand Cross
SWE Royal Order of the Polar Star (1748-1975) - Knight BAR.png
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Kungliga Nordstjärneorden - Riddare (1748-1975)
Romanian Kruunuritarikunnan suurupseeri.png
Författare/Upphovsman: Vesteri, Licens: CC BY-SA 3.0
Romanian Kruunuritarikunnan suurupseerimerkin kunniamerkkinauha.
Order of the Dannebrog S.K.svg
Författare/Upphovsman: Skjoldbro, Licens: CC BY-SA 4.0
Order of Danebrog Grand Cross
Order of Orange-Nassau ribbon - Knight Grand Cross.svg
Författare/Upphovsman: Macesito, Licens: CC BY-SA 4.0
Order of Orange-Nassau - Knight Grand Cross Ribbon
ISL Icelandic Order of the Falcon - Grand Cross BAR.png
Icelandic Order of the Falcon - Grand Cross
Arvid Richard grav.jpg
Författare/Upphovsman: Gegik, Licens: CC BY-SA 4.0
Arvid Richerts grav på Östra kyrkogården i Göteborg,
St Olavs Orden storkors stripe.svg
Författare/Upphovsman: Ordensherre, Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon of Grand Cross of the Order of St. Olav, Norwegian: Stripe for storkors av St. Olavs Orden.
FIN Order of the White Rose Grand Cross BAR.png
Order of the White Rose Grand Cross