Arvid Johan Spaldencreutz

Arvid Johan Spaldencreutz
Född31 augusti 1782[1]
Ringarums församling[1], Sverige
Död27 mars 1828[1] (45 år)
Höreda församling[1], Sverige
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningÖversättare, författare[1]
FöräldrarJohan Adolf Spaldencreutz[1]
Carin Silfverschiöld[1]
Redigera Wikidata

Arvid Johan Spaldencreutz, född 31 augusti 1782 i Ringarums församling, Östergötlands län, död 27 mars 1828 i Höreda församling, Jönköpings län, var en svensk vitterhetsidkare, son till Johan Adolf Spaldencreutz.

Biografi

Genom arv efter föräldrarna ekonomiskt oberoende sökte och innehade Spaldencreutz aldrig någon plats i statens tjänst, förutom att han någon tid tjänstgjorde vid hovet och där utnämndes till kammarherre.

Han deltog såsom riddarhusledamot i åtskilliga riksmöten och räknades till den unga oppositionen samt var vid 1812 års riksdag en av få som med kraft uppträdde mot indragningsmaktens införande.

I vår litteraturhistoria och hos bokkännare har han förvärvat ett slags namnkunnighet, mindre genom sina arbeten än genom det sätt varpå han lät dessa komma i dagen.

På ett litet handtryckeri, som han hade på sin egendom Gusum, satte och tryckte han själv små upplagor av sina skrifter, såväl original som översättningar. De är därför ytterst sällsynta och dyrbara.

Familj

Spaldencreutz gifte sig 24 juni 1805 med Maria Catharina Skragge (1785–1877). Hon var dotter till doktorn Nils Skragge och Carin Bundsen. De fick tillsammans barnen Carin Spaldencreutz (1808–1857) som var gift medresetullinspektören Fredrik Crona, Maria Spaldencreutz (1810–1812) och Amalia Spaldencreutz (1812–1901) som var gift med underlöjtnanten Vilhelm Henrik Djurberg och majoren Pontus Reuterswärd.[2]

Bibliografi

  • Svärmarinnan (roman 1800)
  • Tidskrift för mina vänner (1805–1806)
  • Gusums Veckoblad
Översättningar
  • Friedrich von Schiller: Kärleks-drottningen och de svarta systrarna: fragment af en besynnerlig historia (Gusum, 1800)
  • Christian Heinrich Spiess: De gamla egyptiernas hemligheter: en sann trolldoms och ande-historia för det adertonde århundradet (Stockholm, 1802-1804)
  • Ludwig Ferdinand Huber: Upoffring och dygd (Lund, 1804)
  • Gotthelf Wilhelm Christoph Starke: Lotterivinsten (Gusum, 1805)
  • Friedrich von Schiller: Den genom ärans förlust brottslige (Gusum, 1806)
  • Carl Anton Gruber von Grubenfels: Idealet (Stockholm, 1808)

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 370, läst: 30 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 370. Libris 10076761 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.