Artilleri- och ingenjörhögskolan

Artilleri- och ingenjörhögskolan
(AIHS)
Vapen för Artilleri- och ingenjörhögskolan tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArtilleri- och ingenjörhögskolan
Datum1878–1992
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypMilitärhögskola
RollUtveckla och utbilda
Del avChefen för Armén
StorlekSkola
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Befälhavare
SkolchefLennart Uller [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Lokalerna på Artillerigården, som idag huserar Armémuseum, användes 1885-1926 av AIHS, efter att det tredje våningsplanet byggts på 1881-1884.
Minnesplattor på Fredrikshov i Stockholm över bland annat Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1878–1992. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Historik

Artilleri- och ingenjörhögskolan räknar sina anor till det ursprungliga Högre artilleriläroverket från cirka 1818, som 1866 bildade Krigshögskolan.[3] I en reform 1878 delades denna upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för tekniskt orienterad officersutbildning.

Artilleri- och ingenjörhögskolan bedrev under lång tid dels en lägre kurs, som var en förutsättning för utnämning till löjtnant i de tekniskt orienterade truppslagen, dels en högre kurs.[4] Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna till Krigshögskolan (KHS).[5]

Samtidigt överfördes de lägre kurserna till den nybildade Artilleri- och Ingenjörofficersskolan (AIOS)[2] vars uppgift blev att vidareutbilda officerare på aktiv stat vid artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna. AIOS nedlades 1992.[6]

Artilleri- och ingenjörhögskolan upplöstes och avvecklades den 31 augusti 1992,[1] och verksamheten överfördes och fördelades på truppslagens officershögskolor samt Militärhögskolan, som senare blev Försvarshögskolan. Artilleri- och ingenjörhögskolans siste chef blev överste Lennart Uller.[7]

Verksamhet

Artilleri- och ingenjörhögskolan var en skola för utbildning av officerare inom artilleriet, Fortifikationen, ingenjörtrupperna och övriga tekniskt orienterade truppslag inom Sveriges armé som existerade 1878 till 1951.[8][4]

Förläggningar och övningsplatser

Artilleri- och ingenjörhögskolan fanns inledningsvis på Marieberg i Stockholm, men flyttade 1885 till Artillerigården på Östermalm, där Armémuseum idag är beläget, och blev kvar där till 1926.[9] Från detta år fanns Artilleri- och ingenjörhögskolan samlokaliserad med Krigshögskolan (KHS) och Sjökrigshögskolan på Östermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset".

Förbandschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Artilleri- och ingenjörhögskolan1878-11-01–1951-09-30
Artilleri- och ingenjörofficersskolan1951-10-01–1972-06-30
Artilleri- och ingenjörregementesofficersskolan1972-07-01–1983-05-31
Artilleri- och ingenjörhögskolan1983-06-01–1992-08-31
Beteckningar
AIHS1878-11-01–1951-09-30
AIOS1951-10-01–1972-06-30
AIRS1972-07-01–1983-05-31
AIHS1983-06-01–1992-08-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F)1878-11-01–1992-08-31

Galleri

  • Grå huset

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Lennart Uller blev sista chefen för skolan.

Noter

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 49-50
  2. ^ [a b] ”Riksarkivet”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180709011456/https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettLimits=qLer1g%3A0&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution%24Krigsarkivet%3A&page=14&postid=Arkis+D48F891A-C405-11D6-81CC-00D0B73E7A8B. Läst 8 juli 2018. 
  3. ^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  4. ^ [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  5. ^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1 
  6. ^ Rikarkivet
  7. ^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009. 
  8. ^ Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  9. ^ ”Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623082234/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2000_03/s22-artillerigarden_och_armemuseum.pdf. Läst 23 juni 2018. 

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Externa länkar

Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) • Försvarets läroverk (FL) • Försvarets gymnasieskola (FGS) • Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsstridsskolan (LedSS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) • Arméns jägarskola (JS) • Arméns medicinalfackskola (MedfackS) • Arméns motorskola (MotorS) • Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) • Arméns rid- och körskola (RS) • Arméns signalskola (SignS) • Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) • Arméns tekniska skola (ATS) • Arméns underhållsskola (US) • Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) • Arméns underrättelseskola (UndS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) • Infanteriets officershögskola (InfOHS) • Infanteriets stridsskola (InfSS) • Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) • Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) • Luftvärnets stridsskola (LvSS) • Pansartruppernas officershögskola (POHS) • Pansartruppskolan (PS) • Pansartruppernas stridsskola (PS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) • Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygbefälsskolan (FBS) • Flygkrigshögskolan (FKHS) • Flygtekniska skolan (FTS) • Flygvapnets basbefälsskola (BBS) • Flygvapnets centrala skolor (FCS) • Flygvapnets flygskola (FlygS) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) • Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) • Flygvapnets officershögskola (FOHS) • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) • Flygvapnets väderskola (VÄDS) • Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Hallands flygkår (F 14) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Informationsteknologiskolan (ITS) • Krigsflygskolan (F 5) • Luftstridsskolan (LSS) • R3-skolan (R3) • Roslagens flygkår (F 2) • Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) • Svea flygkår (F 8)

Marinen
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Östermalmsgatan 87 maj 2018 (10).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Östermalmsgatan 87, Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) eller Grå huset. Stabsplats för Försvarsstaben och Arméstaben åren 1937–1981.
Fredrikshovs slott maj 2018 (03).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnestavlor över Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS), Svea livgarde (I 1), Norrlands trängbataljon (T 3), Försvarets intendenturkår.
Östermalmsgatan 87 maj 2018 (04).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Östermalmsgatan 87, Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) eller Grå huset. Stabsplats för Försvarsstaben och Arméstaben åren 1937–1981.
Armemuseum.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Östermalmsgatan 87 maj 2018 (11).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Östermalmsgatan 87, Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) eller Grå huset. Stabsplats för Försvarsstaben och Arméstaben åren 1937–1981.
Gamla Militarstabsbyggnaden 02.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Gamla Militarstabsbyggnaden, Östermalmsgatan 87,Nybyggnadsår 1912 - 1914, Erik Josephson (Arkitekt) Fortifikationsförvaltningen (Byggherre) Fortifikationsförvaltningen (Byggmästare)