Arne Andersson (idrottare)

Arne Andersson
Arne Andersson segrar på 1500 meter och sätter nytt svenskt rekord med tiden 3.48,8 i en landskamp mot Finland den 28 juli 1939 på Stockholms Stadion.
Arne Andersson segrar på 1500 meter och sätter nytt svenskt rekord med tiden 3.48,8 i en landskamp mot Finland den 28 juli 1939 på Stockholms Stadion.

Arne Andersson segrar på 1500 meter och sätter nytt svenskt rekord med tiden 3.48,8 i en landskamp mot Finland den 28 juli 1939 på Stockholms Stadion.

Friidrott, herrar

Nation: Sverige Sverige

Svenska mästerskap
Silver19391 500 meter
Brons19401 500 meter
Silver19411 500 meter
Silver19421 500 meter
Guld19431 500 meter
Silver19451 500 meter
Guld19441 500 meter
Silver1940Terränglöpning 4 km
Guld1941Terränglöpning 4 km
Guld1942Terränglöpning 4 km
Guld1940Terränglöpning 4 km lagtävling
Guld1941Terränglöpning 4 km lagtävling
Guld1942Terränglöpning 4 km lagtävling
Silver1943Terränglöpning 4 km lagtävling
Silver1939Terränglöpning 8 km lagtävling

Arne Valdemar Andersson, född 27 oktober 1917 i Trollhättan, död 1 april 2009 i Vänersborg[1], var en svensk löpare. Till yrket var han folkskollärare[2]. Under 1940-talet var han en av världens bästa löpare på medeldistans tillsammans med landsmannen Gunder Hägg. Liksom Hägg stängdes han av 1945 från vidare tävlande, för att ha överträtt de dåvarande amatörreglerna inom idrott.

Biografi

Arne Andersson växte upp i Vargön och tog studenten i Vänersborg. Som pojke tävlade han i Uddevalla IS. Han kom till Örgryte IS med Martin Jansson som tränare, efter ett år i IF Elfsborg. Arne Andersson var förste svensk som sprang 1500 meter under 3.50, vilket inträffade 1939 i landskampen mot Finland, då han segrade på tiden 3.48,8. Andersson var även en bra cyklist. Då Sveriges journalister röstade fram Sveriges bäste idrottsman 1944, fick Arne Andersson mottaga Örnpokalen.[3]

Arne Andersson var Gunder Häggs medtävlare i kampen om världsrekorden på medeldistans under första hälften av 1940-talet. Han slog världsrekord på 1500 meter 1943, samtidigt som Gunder Hägg var på turné i USA.[4]

Han utsågs 1942 till Stor grabb nummer 101 i friidrott, Gunder Hägg fick nummer 102.

Andersson tävlade för Uddevalla IS, IF Elfsborg, Örgryte IS och SoIK Hellas.[5]

Avstängning

I oktober 1945 stängdes Andersson och löparkollegan Hägg av för att de tagit betalt för att tävla och därmed brutit mot amatörreglerna. Straffet fastställdes och kungjordes i mars 1946. Den ursprungliga strafftiden "för evigt" väckte löje och ändrades senare till "på livstid". Arne Andersson sprang sitt sista lopp i Visby söndagen den 14 oktober 1945.

Meriter

Referenser

Noter

  1. ^ ”ttela – En av friidrottens största har gått ur tiden”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190331175842/https://www.ttela.se/en-av-friidrottens-st%C3%B6rsta-har-g%C3%A5tt-ur-tiden-1.2977990. Läst 16 januari 2020. 
  2. ^ Nordisk Familjeboks Sportlexikon (supplement). Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1949 
  3. ^ Idrottsarvet 1999 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, red. Stig A Jönsson, Idrottsmuseet i Göteborg 1999 ISSN 0283-1791, s. 12
  4. ^ Johnson, Reine (2007). ”Arne Andersson - den mästerliga tvåan”. Idrottsarvet. Arkiverad från originalet den 21 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180521191704/http://www.goteborgfriidrott.se/lankar/arkivpelleskronika1998-2011/ArneAndersson-denmasterligatvaan. Läst 21 maj 2018. 
  5. ^ ”Legendaren Arne Andersson, 91, död”. SVT. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525095938/http://svt.se/2.21059/1.1505582/legendaren_arne_andersson_91_dod&from=rss. Läst 2 april 2009. 
  6. ^ ”:: friidrott.se :: - Arne Andersson 90 år”. www.friidrott.se. Arkiverad från originalet den 17 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180517060421/http://www.friidrott.se/nyheter/statanalys/artikel07/arneandersson.aspx. Läst 21 maj 2018. 

Källor

Företrädare:
Gunder Hägg		Svenska Dagbladets guldmedalj
Arne Andersson
1943		Efterträdare:
Nils ”Mora-Nisse” Karlsson


Företrädare:
3.47,6-3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943)		Världsrekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.45,0 Arne Andersson, Sverige (1943–1944)		Efterträdare:
3.43,0 Gunder Hägg (1944–1954),
Lennart Strand, Sverige (1947–1954),
Werner Lueg, Västtyskland (1952–1954)
Företrädare:
3.47,6-3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943)		Europeisk rekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.45,0 Arne Andersson, Sverige (1943–1944)		Efterträdare:
3.43,0 Gunder Hägg (1944–1954),
Lennart Strand, Sverige (1947–1954),
Werner Lueg, Västtyskland (1952–1954)
Företrädare:
3.50,8 Eric Ny (1934–1939)		Svensk rekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.48,8 Arne Andersson (1939–1941),
Henry Kälarne (1940–1941),
Gunder Hägg (1940–1941)		Efterträdare:
3.48,6–3.45,8 Gunder Hägg (1941–1942)
Företrädare:
3.48,6–3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943)		Svensk rekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.45,0 Arne Andersson (1943-1944)		Efterträdare:
3.43,0 Gunder Hägg (1944-1956),
Lennart Strand (1947-1956)
Företrädare:
Åke Spångert (1942)		Svensk mästare på 1 500 meter
Arne Andersson (1943-1944)		Efterträdare:
Lennart Strand (1945-1947)
Företrädare:
4.06,4 Sydney Wooderson, Nya Zeeland (1937)		Världsrekordhållare på en engelsk mil
4.06,2
Gunder Hägg (1942),
Arne Andersson, Sverige (1942)		Efterträdare:
4.04,6 Gunder Hägg, Sverige (1942–1943)
Företrädare:
4.04,6 Gunder Hägg, Sverige (1942–1943)		Världsrekordhållare på en engelsk mil
4.02,6-4.01,6 Arne Andersson (1943–1945)		Efterträdare:
4.01,4 Gunder Hägg, Sverige (1945-1954)
Företrädare:
Lars Nilsson (1940)		Svensk mästare i terränglöpning 4 km
Arne Andersson (1941-1942)		Efterträdare:
Arne Ahlsén (1943)

Media som används på denna webbplats

Arne Andersson 1939.jpg
Författare/Upphovsman: Sportfoto Göteborgsposten., Licens: CC BY 3.0
Arne Andersson landslagsdebuterar i Finnkampen den 28 juli 1939 och vinner 1500 meter på nytt svenskt rekord, 3:48,8.