Arnbergska priset

Arnbergska priset är ett forskningspris som delas ut av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien som belöning för gott arbete i de tekniska, ekonomiska eller statistiska vetenskaperna.

Pristagare

  • 2003 Anne-Sophie Crépin «för hennes avhandling om ekonomiska incitament för omställning av jordbruksmark och analyser av ekosystems dynamik»[1]
  • 2004 Fredrik Gustafsson, Linköpings Tekniska Högskola[2]
  • 2005 Jesper Stage for sin doktorgradsavhandling i samfunnsøkonomi om naturressurser i Namibia[3]
  • 2006 Bård Harstad, Kellogg School of Management, Northwestern University, USA for sin doktorgrad ”Organizing cooperation”[4]
  • 2007 Peter Unsbo, Kungliga Tekniska högskolan «för hans tvärvetenskapliga forskning, utveckling och utbildningsinsatser som skapat ny kunskap och nya metoder att förbättra synen för människor med nedsatt ögonfunktion»[5]
  • 2008 Mika Meitz, Handelshögskolan og University of Oxford «för hans avhandling ’Five contributions to econometric theory and the econometrics of ultra-high-frequency data»[6]
  • 2009 Robert Östling, Stockholms universitet, «för hans analys av strategisk interaktion mellan begränsat rationella aktörer».[7]
  • 2010 Per Rudquist, Chalmers tekniska högskola, «för hans epokgörande bidrag till förståelsen av polära effekter och polaritet i vätskekristaller (LCD), speciellt för upptäckten av de ortokoniska antiferroelektriska materialen, av stor betydelse för moderna bildskärmar».[8]
  • 2011 David Yanagizawa Drott, Stockholms universitet og Harvard Kennedy School USA «för hans analys av de kausala effekterna av propaganda i konfliktsituationer»[9]
  • 2012 Andreas Mueller, Columbia Business School, Columbia University, «for sin forskning på arbeidsløshetens sammensetning».[10]
  • 2013 Daniel Aili, Linköpings universitet[11]
  • 2016 Thomas Schön, Uppsala universitet, "för väsentliga bidrag till olinjär identifiering och partikelfilter".
  • 2017 Sebastian Axbard, Queen Mary, University of London, " ”för att i avhandlingen ’Crime, Corruption and Development’ ha genomfört kreativa och självständiga analyser av brottslighet i en utvecklingskontext”.[12]
  • 2019 Kasper Moth-Poulsen, Chalmers tekniska högskola, "för sin innovativa forskning kring molekylär elektronik och nanomaterial med inriktning mot framtidens energisystem".[13]
  • 2021 Jonas Cederlöf vid University of Edinburgh "för hans avhandlingJob Loss: Consequences and Labor Market Policy.[14]
  • 2023 Davide Cipullo, Università Cattolica del Sacro Cuore "för hans avhandlingPolitical careers, Government Stability, and Electoral Cycles.[15]

Referenser

  1. ^ ”Arnbergska priset till Anne-Sophie Crépin”. Arkiverad från originalet den 15 december 2010. https://web.archive.org/web/20101215042647/http://www.kva.se/en/News/news-2008-2001/Arnbergska-priset-till-Anne-Sophie-Crepin/. Läst 26 september 2012.  2003-01-31
  2. ^ Arnbergska priset till Fredrik Gustafsson Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2004-01-14
  3. ^ ”Arnbergska priset till Jesper Stage”. Arkiverad från originalet den 15 december 2010. https://web.archive.org/web/20101215042144/http://www.kva.se/en/News/news-2008-2001/Arnbergska-priset-till-Jesper-Stage/. Läst 26 september 2012.  2005-01-21
  4. ^ Priser från akademien Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. 2006-01-24
  5. ^ Svenska forskare belönas Arkiverad 19 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine. 2007-02-21
  6. ^ Priser och belöningar till svenska forskare Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. 2008-01-24
  7. ^ Svenska forskare belönas för forskningsinsatser Arkiverad 23 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2009-02-12
  8. ^ Framstående forskare belönas för sina forskningsinsatser Arkiverad 14 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. 2010-01-29
  9. ^ Fyra forskare och en fältassistent belönas för sina insatser av Kungl. Vetenskapsakademien 2011-04-18
  10. ^ Arnbergska priset 2012 Arkiverad 20 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. 2011-12-19
  11. ^ webbredaktionen@info.liu.se (14 februari 2020). ”LiU - Nyheter”. liu.se. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211025112613/https://liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.464010?l=sv. Läst 14 februari 2020. 
  12. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - nya pristagare utsedda av Vetenskapsakademien”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 14 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170314064423/http://www.kva.se/Nyheter/2017/nya-pristagare-utsedda-av-vetenskapsakademien/. Läst 13 mars 2017. 
  13. ^ Reporters, Energy (5 november 2019). ”Swedish study hails solar heat-storage molecule” (på amerikansk engelska). Energy Reporters. https://www.energy-reporters.com/storage/swedish-study-hails-solar-heat-storage-molecule/. Läst 14 februari 2020. 
  14. ^ ”Priser och medalj delas ut av Akademien”. Kungl. Vetenskapsakademien. https://www.kva.se/nyheter/priser-och-medalj-delas-ut-av-akademien/. Läst 23 februari 2023. 
  15. ^ ”Akademien belönar forskning om politik, Alzheimer och stjärnljus -”. Kungl. Vetenskapsakademien. 14 september 2023. https://www.kva.se/nyheter/akademien-belonar-forskning-om-politik-alzheimer-och-stjarnljus/. Läst 16 september 2023.