Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola

Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
(RMS)
Vapen för Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
Datum1957–1981
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärnet
RollFack- och funktionsskola
Del avVästra militärområdet [a]
FöregångareArméns radarskola,
Luftvärnets mekanikerskola
EfterföljareLuftvärnets officershögskola och tekniska skola
StorlekTruppslagsskola
HögkvarterGöteborgs garnison
FörläggningsortGöteborg
Befälhavare
SkolchefPer-Olof Martin [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken

Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) var en teknisk truppslagsskola för luftvärnet inom svenska armén som verkade i olika former åren 1957–1981. Förbandsledningen var förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.[1][2]

Historia

Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola bildades den 1 juli 1957 genom att Arméns radarskola (RadarS) och Luftvärnets mekanikerskola (LvMekS) sammanslogs till en skola. Även om skolan tillhörde luftvärnet, så var den inledningsvis samlokaliserad med Göta artilleriregemente (A 2). Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades dock att Göta artilleriregemente skulle avvecklas och dess kasernetablissement skulle övertas av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6). Från den 1 april 1962 var de båda luftvärnsförbanden samlokaliserade.[3]

I regeringens proposition 1975/76:190 föreslogs att skolan skulle omlokaliseras till Östersund, för att där utgöra en del av den nya skolan Arméns tekniska skola. Regeringen avsåg med sin proposition att Tygförvaltningsskolan skulle den 1 januari 1977 ombildas till Arméns tekniska skola. Arméns tekniska skola skulle till en början vara lokaliserad till Tygförvaltningsskolans befintliga lokaler i Stockholm. Hösten 1979 skulle skolan sedan omlokaliseras till Östersund. Vid samma tidpunkt föreslogs att den tekniska utbildningen av pjäs- och bandtraktormekaniker vid Norrlands artilleriregemente (A 4) i Östersund, Smålands artilleriregemente (A 6) i Jönköping skulle övertas av Arméns tekniska skola. Resterande skolor, Mekanikerskolan vid Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) och Arméns radar och luftvärnsmekanikerskola (RMS) föreslogs i en andra etapp sommaren 1980 omlokaliseras till Östersunds garnison.

Arméns tekniska skola kom dock bara till en början att inkludera skolorna Tygförvaltningsskolan (TygS) och den tekniska delen ur Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS). Detta då Arméns radar och luftvärnsmekanikerskola (RMS) kvarstod i Göteborg. Det bland annat på grund av lokaltidningarna i Östersund skrivit flera artiklar om farlig strålning från de planerade radarstationerna.[4] Arméns radar och luftvärnsmekanikerskola (RMS) kom istället inrätta en provisorisk organisation, Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS).[5] I regeringens proposition 1977/78:65 ändrade regeringen sitt tidigare beslut till att skolan skulle kvarstå i Göteborg. Det då man ansåg att skolan dels disponerade goda lokaler vilket möjliggjord ett fruktbärande samarbete med Chalmers tekniska högskola. Men genom att bibehålla skolan i Göteborg, kunde en investeringskostnad av ca 20 miljoner kr i Östersund undvikas.[6]

Riksdagen antog regeringen förslag om att skolan skulle kvarstå i Göteborg. Med beslutet kom dock en förändring som kom att påverka skolan, den skulle sammanslås med Luftvärnets kadett- och aspirantskola. Den 30 juni 1981 avvecklades Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola och den 1 juli 1981 bildades den nya skolan Luftvärnets officershögskola och tekniska skola.[7]

Verksamhet

Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) övertog uppgifter från Arméns radarskola och Luftvärnets mekanikerskola. Skolans skulle utbilda fast anställt befäl till tekniker, vidareutbilda tyghantverkare och vapentekniker och utbilda värnpliktiga till mekaniker. Vid skolan bedrevs soldat-, fack- och yrkesutbildning av värnpliktiga tek­niker och pjäsmekaniker. Vidare anordnades viss materiel- och specialkurserer. Skolan svarade även för telelinjens luftvärnsyrkesgrenar inom arméteknikerutbildningen. Skolan var organiserad med en stab/skolexpedition, en utbildnings­avdelning, ett utbildningskompani, en utbildningsverkstad och en försöks­avdelning. Skolan utbildade årligen cirka 535 elever.

Förläggningar och övningsplatser

När skolan bildades 1957 övertog skolan de lokaler som hade uppförts 1954 till Arméns radarskola. Lokalerna, ett nytt skolhus, radarhall samt stridsledningsbyggnad hade uppförts på Bertil von Wachenfeldts väg och Thord Lindbloms väg i Kviberg. År 1945 hade tre nya förläggningskaserner uppförts, på Lilla Regementsvägen, öster om sjukhuset, två av dessa kaserner övertogs 1957 av Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola.[8][9] År 1960 övertog skolan även det bergrum som under 1950-talet uppförts som en krigsverkstad under radarhallen.[10]

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades skolchef och hade tjänstegraden överste.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola1957-07-011981-06-30
Beteckningar
RMS1957-07-011981-06-30
Förläggningsorter och övningsfält
Göteborgs garnison (F)1957-07-011981-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1957–1966 var skolan underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1981 chefen för Västra militärområdet.
  2. ^ Per-Olof Martin blev sista chefen för skolan.
  3. ^ Carl Silfverstolpe tillträdde den 1 juli 1957.
  4. ^ Tore Stawström tillträdde den 1 oktober 1957.
  5. ^ Yngve Berglund tillträdde den 1 april 1966.
  6. ^ Stig Lindskog tillträdde den 1 april 1975.
  7. ^ Per-Olof Martin tillträdde den 1 april 1976.

Noter

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Pettersson, Olle, red (1994). Minnesskrift över LvOHS/TS. Norrtälje: Arméns luftvärnscentrum. Libris 7450056. ISBN 91-630-2646-5 

Vidare läsning

  • Pettersson, Olle, red (1994). Minnesskrift över LvOHS/TS. Norrtälje: Arméns luftvärnscentrum. Libris 7450056. ISBN 91-630-2646-5 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Truppslagstecken för luftvärnstrupperna.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken m/60 för luftvärnstrupperna