Arméns kompaniofficersskola

Arméns kompaniofficersskola
(AKS)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Arméns kompaniofficersskola tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArméns kompaniofficersskola
Datum1926–1983
LandSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
TypKompaniofficerskola [a]
RollFack- och funktionsskola
Del avUpplands regemente [b]
StorlekSkola
HögkvarterUppsala garnison
FörläggningsortUppsala
ÖvningsplatsHågadalen
Marsch"Den svenska underofficeren" (S. Rydberg) [c]
Befälhavare
SkolchefStig Barke [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Arméns kompaniofficersskola (AKS) var en kompaniofficerskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1926–1983. Förbandsledningen var förlagd i Uppsala garnison i Uppsala.[2][3][4]

Historia

Genom 1925 års försvarsbeslut beslutades att arméns utbildning av underofficerare skulle centraliseras till en skola, Arméns underofficersskola, vilken bildades den 1 juli 1926 i Stockholm. Innan bildandet av skolan hade underofficersutbildningen inom armén ägt rum truppslagsvis. Inledningsvis var skolan samlokaliserad med Göta livgarde i Stockholm. Genom att Upplands artilleriregemente upplöstes och avvecklades genom 1925 års försvarsbeslut, förflyttades Arméns underofficersskola till Uppsala och övertog kasernetablissementet från Upplands artilleriregemente.[4]

Den 1 juli 1943 avskiljdes Försvarets läroverk från Arméns underofficersskola. År 1950 upphörde intendenturlinjen vid underofficerskursen. År 1952 tillkom utbildning av värnpliktiga stabsbiträden vid armén. År 1955 tillkom utbildning av värnpliktiga tolkar vid armén. År 1960 upphörde kvartermästareutbildningen till förmån för utbildning i stridsteknik och truppföring. År 1960 underställdes Arméns underofficersskola i förvaltningshänseende Upplands signalregemente (S 1), utom vad gällde intendenturtjänsten och sjukvårdstjänsten, dock underställdes intendenturtjänsten Upplands signalregemente 1967. År 1966 överfördes utbildningen av värnpliktiga stabsbiträden och tolkar till nybildade Arméns stabs- och sambandsskola.

Genom tjänsteställningsreformen 1972 antog Arméns underofficersskola det nya namnet Arméns kompaniofficersskola, det efter nytt tjänsteställningssystem införts vid hela försvarsmakten. År 1973 presenterade regeringen sin proposition gällande organisationsfrågor rörande armén. Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) hade utrett olika frågor gällande lokalisering av arméns skolor och förband. Bland annat hade FFU gjort en omfattande utredning gällande ny förläggningsort för Arméns kompaniofficersskola (AKS). Åtta garnisonsorter hade undersökts i syfte för att omlokalisera skolan. Fyra av dessa orter, Karlstad, Linköping, Skövde och Örebro, ansågs ha bättre förutsättningar än de övriga. Örebroalternativet ansågs vara det mest ekonomiska fördelaktiga. Dessutom menade man att en flytt från Uppsala garnison till Örebro garnison skulle kunna göras rätt omgående. Då flera remissinstanser var angelägna om flytta skolan från Uppsala skyndsamt, föreslog både överbefälhavaren och arméchefen att skolan skulle lokaliseras till Örebro. Regeringen ansåg dock att Arméns kompaniofficersskola skulle omlokaliseras till Skövdealternativet, dels på grund av regionalpolitiska anledningar, men även på grund av FFU hade utrett möjligheterna till att samordna Arméns kompaniofficersskola med andra skolor till en större skolenhet i Skövde. Därav föreslog regeringen för riksdagen i sin proposition att skolan skulle förläggas till Skövde.[5] Skolan kom dock aldrig att flyttas från Uppsala, då den avvecklades den 30 september 1983 i samband med reformen Ny befälsordning.

Verksamhet

Vid skolan organiserades en treårig allmänutbildande utbildning för fast anställd personal tillhörande armén och kustartilleriet. Utbildningen bedrivs på tre olika linjer. Linje 1 omfattande kompletterande utbildning för blivande underofficerare. Linje 2 för avläggande av realexamen. Linje 3 för avläggande av "begränsad" studentexamen. Från 1972 var skolans uppgift var att utbilda plutonsofficerare till kompaniofficerare.

Förläggningar och övningsplatser

När skolan bildades samlokaliserades den med Göta livgarde vid kasernetablissementet på Linnégatan i Stockholm. Dock var skolans expedition från den 10 juli 1926 förlagd till Engelbrektsgatan 5 och från den 15 september 1926 vid Riddargatan 13. Från den 10 september 1928 förlades hela skolan till Uppsala där de övertog kasernetablissementet från Upplands artilleriregemente på dåvarande Stockholmsvägen (nuvarande Dag Hammarskjölds väg).[4] Kasernetablissementet som ursprungligen var uppfört till artilleriet hade uppförts efter två olika byggnadsprogram och två olika arkitektstilar. Till en början bestod kasernetablissementet av en huvudbyggnad, vilken uppfördes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram där kansliet är placerat i mitten och logementen i kasernens flyglar. År 1908 uppfördes två nya kaserner samt ett kanslihus söder om regementets huvudbyggnad. Dessa tre byggnader uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram. Kasernerna uppfördes i tre våningar istället för fyra våningar som typritningarna visar. Att kasernetablissementet uppfördes efter två olika byggnadsprogram med två olika arkitekter, gav ett karaktäristiskt drag över kasernetablissementet.[6] Från 1982 övertogs delar av kasernetablissementet på Polacksbacken, det i samband med att Upplands regemente flyttade till Enköping.[3]

Heraldik och traditioner

Åren 1930–1932 planterades åtta ekar framför kanslikasernen, det vill säga den äldsta kasernen. Ekarna var från vänster tillägnad Sublatern, kompanichefen, rektorn, chefen, adjutanten, intendenten, läraren och eleven. Ekarna planterades för att minnas det arbete skolan utförde de första åren skolan organiserades.[7] När Arméns underofficersskola bildades, ärvdes vissa traditioner från Upplands artilleriregemente, bland annat en salutskjutning som gjordes för Uppsala universitets doktorspromotion. Kanonsaluten sköts i regel första fredagen i juni klockan 07.00 från Slottsbacken. Vidare ansvarade skolan för artillerikyrkogården på Uppsalas stora begravningsplats, vilken omfattade en hög minnessten, mot vilken två eldrör lutar, belägen framför ett dryga 50-tal manskapsgravar från första världskriget och åren därefter.[8]

Den 25 augusti 1983 hölls den sista examen vid skolan. Den 30 september 1983 hölls en avslutningsceremonin. Traditioner för Arméns kompaniofficersskola övertogs av Krigsskolan (KS). Bland annat överlämnades porträtt av samtliga chefer samt vissa minnessaker till Krigsskolan i Karlberg.[2] De traditioner som skolan hade ärvt från Upplands artilleriregemente var i början av 1970-talet tänkta att övertas av Bergslagens artilleriregemente. Att så inte skedde redan då berodde på Upplands artilleriregemente kamratförening. Dock kom traditionerna från Upplands artilleriregemente att överta av Bergslagens artilleriregemente från 1984. Arméns underhållsskola övertog en stationsklocka, som några elever ur trängtrupperna skruvat ned och satte upp i sin lektionssal. Klockan, som hade tillhört Vännäs station, hade skruvats ned på grund av missnöje över kommunikationerna i Övre Norrland.[8]

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades skolchef och hade tjänstegraden överste.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Arméns underofficersskola1926-07-01–1972-06-30
Arméns kompaniofficersskola1972-07-01–1983-09-30
Beteckningar
AUS1926-07-01–1972-06-30
AKS1972-07-01–1983-09-30
Förläggningsort och övningsfält
Stockholms garnison (F)1926-07-01–1928-09-09
Uppsala garnison (F)1928-09-10–1983-09-30
Hågadalen (Ö)1928-09-10–1983-09-30

Galleri

  • Minnessten vid Polacksbacken över bland annat Arméns underofficersskola och Arméns kompaniofficerskola
    Minnessten vid Polacksbacken över bland annat Arméns underofficersskola och Arméns kompaniofficerskola
  • Flygbild över skolans kasernetablissement i Uppsala
    Flygbild över skolans kasernetablissement i Uppsala
  • Vy över kanslikasernen vid skolans kasernetablissement i Uppsala
    Vy över kanslikasernen vid skolans kasernetablissement i Uppsala
  • Avlämning till chefen på kaserngården vid Arméns underofficersskola i Uppsala år 1949
    Avlämning till chefen på kaserngården vid Arméns underofficersskola i Uppsala år 1949

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1926–1972 var utbildade skolan underofficerare, åren 1972–1983 utbildade skolan kompaniofficerare.
  2. ^ Åren 1926–1960 var skolan underställt chefen för Arméstaben, åren 1960–1974 chefen för Upplands signalregemente, åren 1974–1983 chefen för Upplands regemente.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 26 april 1976. Marschen användes av Arméns tekniska centrum åren 1995–1997 och av Arméns tekniska skola åren 1998–2004.[1]
  4. ^ Stig Barke blev sista chefen för skolan.

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 62
  2. ^ [a b] ”Arméns kompaniofficersskola”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+d148e5ed-663a-49b6-b1a2-3845facb4f54&s=Balder. Läst 25 maj 2019. 
  3. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 50
  4. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 53
  5. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 135 år 1973”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW03135. Läst 25 maj 2019. 
  6. ^ Holmberg (1993), s. 28
  7. ^ Warpman (1983), s. 19
  8. ^ [a b] Warpman (1983), s. 68-74

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Warpman, Ulf, red (1983). Arméns kompaniofficersskola 1926–1983: en minnesskrift. Uppsala: Arméns kompaniofficersskola. Libris 409163 

Vidare läsning

  • Helmfrid, Curt W., red (1982). Polacksbacken: en gammal lägerplats. Uppsala: Lundequistska bokh. (distr.). Libris 7629267. ISBN 91-7260-640-1 
  • Warpman, Ulf, red (1983). Arméns kompaniofficersskola 1926–1983: en minnesskrift. Uppsala: Arméns kompaniofficersskola. Libris 409163 

Externa länkar

Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) • Försvarets läroverk (FL) • Försvarets gymnasieskola (FGS) • Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsstridsskolan (LedSS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) • Arméns jägarskola (JS) • Arméns medicinalfackskola (MedfackS) • Arméns motorskola (MotorS) • Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) • Arméns rid- och körskola (RS) • Arméns signalskola (SignS) • Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) • Arméns tekniska skola (ATS) • Arméns underhållsskola (US) • Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) • Arméns underrättelseskola (UndS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) • Infanteriets officershögskola (InfOHS) • Infanteriets stridsskola (InfSS) • Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) • Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) • Luftvärnets stridsskola (LvSS) • Pansartruppernas officershögskola (POHS) • Pansartruppskolan (PS) • Pansartruppernas stridsskola (PS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) • Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygbefälsskolan (FBS) • Flygkrigshögskolan (FKHS) • Flygtekniska skolan (FTS) • Flygvapnets basbefälsskola (BBS) • Flygvapnets centrala skolor (FCS) • Flygvapnets flygskola (FlygS) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) • Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) • Flygvapnets officershögskola (FOHS) • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) • Flygvapnets väderskola (VÄDS) • Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Hallands flygkår (F 14) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Informationsteknologiskolan (ITS) • Krigsflygskolan (F 5) • Luftstridsskolan (LSS) • R3-skolan (R3) • Roslagens flygkår (F 2) • Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) • Svea flygkår (F 8)

Marinen

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Avlämning till chefen på kaserngården vid Arméns underofficersskola.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC0
Avlämning till chefen på kaserngården vid Arméns underofficersskola i Uppsala år 1949.
Flygfoto över Arméns Underofficersskola.jpg
Författare/Upphovsman: Flygtrafik AB / Upplandsmuseet, Licens: CC BY-SA 3.0
Flygfoto över Arméns Underofficersskola och före detta Upplands artilleriregemente, Dag Hammarskjölds väg, Uppsala år 1936
Kanslihuset vid Arméns underofficersskola i Uppsala.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC0
Kanslihuset vid Arméns underofficersskola i Uppsala, fotograferat år1949.
Polacksbacken minnessten Uppsala maj 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnessten över övningsfältet Polacksbacken i Uppsala. Minnesstenen avtäcktes på Polacksbackens dag den 15 maj 1982 av Carl XVI Gustaf inför Polacksbackens upphörande som militär förläggningsplats.

Text under riksäpplet: POLACKSBACKEN MILITÄRT ÖVNINGSOMRÅDE SEDAN 1500-TALET 15.5 1982. Därunder Carl XVI Gustafs namnteckning

Text på separat metallplåt: Uppsala garnison reste stenen med bidrag från Polackbackens historiekommitté Uppsala kommun, Uppsala universitet och Uppsala läns landsting. Stenen från Långtibble gård, Vänge, Uppland. Skänkt av prins Gustafs stiftelse.

Text på ena sidan: Upplandskompanier ur Adelsfanan Upplandsfanan Upplands ryttare 1626–1667, Livregementet till häst 1667–1791, Livregementesbrigadens kryssiärkår 1791–1815, Livregementets dragonkår 1815–1893, Livregementets dragoner 1893–1981. Text på andra sidan. Arméns underofficersskola 1928–1972, Arméns kompaniofficerskola 1972–1983, Försvarets läroverk 1942–1971, Försvarets gymnasieskola 1971–1982, Signalkadettskolan 1957–1981, Arméns signalskola 1958–1965, Signalskyddsskolan 1960–1968, Arméns stabs- och sambandsskola 1965–1982.