Arkitektur i Östtyskland
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Arkitektur i Östtyskland beskriver den arkitektur som skapades i Östtyskland 1949-1990.
Arkitekturen i Östtyskland kom att domineras av modernismen men detta fick litet politiskt stöd. Istället kom en klassicism att förordas, den socialistiska klassicismen eller Zuckerbäckerstil (sockerbagarstil) som utvecklats i Sovjetunionen. Arkitekturen kom att följa visionen om den socialistiska staden med breda gator, dominerade byggnader och en central plats för marscher. Typexemplet för detta ideal är Karl-Marx-Allee med Alexanderplatz i Berlin (dåvarande Östberlin). Efterhand kom denna stil att ersättas av en mer sparsmakad massproduktion som ledde fram till Plattenbau.
Historia
I början av Östtysklands historia gjorde de sönderbombade städerna att man i återuppbyggnadsprojekten antog avantgardistiska idéer kopplat till modernismen och förkrigstidens Bauhaus. Till exempel tog Hans Scharoun fram en stadsplan för Berlin där staden skulle delas in på nytt och decentraliseras. Idéer kopplat till den socialistiska staden och trädgårdsstaden skapades.
1950-talets socialistiska klassicism
1950-talets socialistiska klassicism, populärt kallad sockerbagarstilen, var tänkt att förena socialismen och det moderna boendet med landets historiska arkitektur. Bakgrund till detta var den kulturpolitiska ideologi som Sovjetunionen införde i hela sin intressesfär. Att bygga en stil som för vidare det nationella kulturarvet fastslås i ett kulturprogram 1951. Nu ställdes modernismens ideal kopplat till Bauhaus åt sidan. Bland 1950-talets stora projekt fanns Stalinallee i Östberlin men även Eisenhüttenstadt. Återuppbyggandet av Altmarkt i Dresden gjordes i den för staden typiska barocken. Den ledande arkitekten under denna period var Hermann Henselmann.
Frankfurter Tor/Karl-Marx-Allee, Berlin
Strausberger Platz, Berlin
Den socialistiska staden under 1960- och 1970-talet
Redan 1955 hade den kostsamma klassicistiska byggnadsstilen fått börja stå tillbaka av ideologiska och ekonomiska orsaker. Avstaliniseringen var en viktig orsak och behovet av att snabbare bygga bostäder i efterkrigstidens Östtyskland där många fortfarande saknade ordentlig bostad. Under 1960-talet effektiviserades byggandet och prefab blev det dominerande sättet att bygga både privata bostäder och offentliga byggnader.
Östtysklands ministerråd beslöt på 1960-talet att återuppbyggnaden och den nya utformningen av Östtysklands viktiga städer skulle gå snabbare. Bredvid återuppbyggnaden av historiska byggnader skulle nu landets socialistiska identitet framhävas med "Stadtdominanten" som skulle dominera stadsbilden, inte minst gentemot kyrkor. Typexempel är TV-tornet Fernsehturm i Berlin. I anslutning till Fernsehturm byggdes representativa byggnader i Palast der Republik och Palast-Hotel.
Neubaugebiet Fritz-Heckert, Karl-Marx-Stadt (dagens Chemnitz)
Höghusfasad, Halle-Neustadt (1967)
Industriarkitektur, Ilmenau (1972)
Weltzeituhr och Fernsehturm, Berlin (1964–1969)
Varuhus i Leipzig (1968)
Individualisering under 1980-talet
1960- och 1970-talets industrialiserade byggande löste inte bostadsproblemen fullt ut. Under 1980-talet kom en delvis ny inriktning att följa där man trots högre kostnader valde att bygga något mindre monotont. Till exempel byggdes Nikolaiviertel i Berlin om i en blandning av modern byggteknik inspirerad av äldre arkitektur inför Berlins 750-årsjubileum. Där Östtyskland tidigare velat accentuera socialismen i byggnaderna kom man från 1980 att se till det nationalhistoriska arvet i större utsträckning. 1985 återinvigdes till exempel Semperoper i Dresden.
Hotel Dresdner Hof (idag Hilton)
|
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Steve Swayne, Licens: CC BY-SA 2.0
Parthenon, Athens Greece. Photo taken in 1978.
Författare/Upphovsman: Photo: Andreas Praefcke, Licens: CC BY 3.0
Friedrichsgracht Berlin (im Hintergrund die Jungfernbrücke)
Description: high-rise at Weberwiese, Berlin-Friedrichshain. Architect: Prof. Hermann Henselmann. Construction took place 1951-1952.
- Source: self-made. I release it into the public domain. Gryffindor 17:57, 10 April 2006 (UTC)
(c) Bundesarchiv, Bild 183-F0316-0019-001 / CC-BY-SA 3.0
(c) Bundesarchiv, Bild 183-C0808-0006-002 / Spremberg, Joachim / CC-BY-SA 3.0
Författare/Upphovsman: Ralf Roletschek (talk), Licens: GFDL 1.2
Karl-Marx-Allee, Berlin
Turm am Frankfurter Tor; Stalin/Karl-Marx-Allee Berlin;
Description: Blick auf "Haus Berlin" Richtung Westen, Strausberger Platz. Bauzeit: 1951-1953. Architekten: Hermann Henselmann. Im Mittelpunkt des Kreisverkehrs steht der "Schwebende Ring" von Fritz Kühn aus dem Jahr 1967. View on Strausberger Platz in Berlin.
- Source: self-made. I release it into the public domain. Gryffindor 00:31, 10 March 2006 (UTC)
(c) Bundesarchiv, Bild 183-T0426-0001 / CC-BY-SA 3.0
(c) Pipimaru, CC-BY-SA-3.0
Die Münzgasse in Dresden gehört zum ältesten Teil der wiedererbauten Neumarktquartiere um die im Hintergrund sichtbare Frauenkirche.
Författare/Upphovsman: Taxiarchos228, Licens: FAL
Berlin: Friedrichstadtpalast
View on Block C North on Karl-Marx-Allee in Berlin. Architect Prof. Richard Paulick. Constructed in 1952.
The World Time Clock on Alexanderplatz in Berlin with the Berliner Fernsehturm in the background.
Författare/Upphovsman: Angela M. Arnold, Berlin, Licens: CC BY-SA 3.0
tadt Chemnitz, Karl-Marx-Monument mit gestalteter Metallwand dahinter
(c) Bundesarchiv, Bild 183-G0823-0205-001 / CC-BY-SA 3.0
Författare/Upphovsman: Gabriele Delhey, Licens: CC BY-SA 3.0
The Prager Straße, Dresden, in the GDR period, with 3 inter hotels (October 1980)
Författare/Upphovsman: User:Manfred Brückels, Licens: CC-BY-SA-3.0
Berlin-Mitte. Nikolaiviertel, das Spreeufer.
Författare/Upphovsman: Michael Sander, Licens: CC-BY-SA-3.0
Das ehemalige Verwaltungsgebäude des Ilmenauer Glaswerkes im Industriegebiet am Vogelherd. Es wurde 1972 erbaut und wird seit 1991 nicht mehr genutzt.
Das Westin Grand Hotel in der Friedrichstraße in Berlin. Das Hotel wurde 1987 eröffnet als Interhotel.