Arkadien

Arkadien
(Αρκαδία)
Perifereiakí enótita
LandGrekland Grekland
RegionPeloponnesos
HuvudstadTripoli
Area4 419 km²
Folkmängd100 611 (2005)
Befolkningstäthet23 invånare/km²
TidszonEET (UTC+2)
 - sommartidEEST (UTC+3)
ISO 3166-2-kodGR-12-
Postnummer22x xx
Riktnummer2710, 275x0, 279x0
Geonames264644
Läge i Grekland
Läge i Grekland
Läge i Grekland
Webbplats: www.arcadia.gr

Arkadien (grekiska Αρκαδία, Arkadía) är både ett antikt landskap och en nutida regiondel (perifereiakí enótita), till 2010 en prefektur, på halvön Peloponnesos i Grekland. Den nutida regiondelen har en yta på 4 419 km² och ett invånarantal på 100 611 (2005). Huvudstaden är Tripoli.

Landskapet Arkadien är berömt sedan före antiken och brukar beskrivas som ett idylliskt och ursprungligt landskap oförstört av civilisationens krav. Det har förekommit i s.k. arkadisk poesi eller herdediktning under flera tusen år. Senare skalder, i synnerhet författare av herdekväden under renässansen, har prisat Arkadien som ett hem för paradisisk oskuld och stilla lycka. Floden Alfeios flyter genom landskapet. Motorvägarna A7 och A71 går genom Arkadien.

Historia

Arkadien förblev under förhistorisk tid på grund av sin otillgänglighet oberört av den doriska vandringen. Landskapet var bland annat det enda på Peloponnesos som efter dorernas ankomst behöll den östgrekiska dialekten.[1] Befolkningen hade sedan urminnes tid varit bosatt där och anses ha varit av pelasgiskt ursprung. Dyrkan av gudarna Hermes och Pan var inhemsk hos dem. Bland landskapets städer var de viktigaste Tegea och Mantineia, som ofta låg i konflikt med varandra.[1]

Under antiken bestod Arkadien av ett betydligt antal smärre republiker, som dock aldrig sammanslöt sig till ett fast förbund, varför folket inte heller spelade någon historisk roll. Dorerna i Lakonien försökte på 500-talet f.Kr. erövra landet. Tegea försvarade dess oberoende en tid, men år 550 f.Kr. kom landet under Spartas hegemoni och tillhörde sedan det peloponnesiska förbundet fram till slaget vid Leuktra 371 f.Kr.[1] För att hålla Sparta stången försökte Alkibiades under det peloponnesiska kriget förena Arkadiens städer till ett motförbund, men Tegeas och Mantineias rivalitet hindrade honom från att lyckas. År 418 f.Kr. stod det första slaget vid Mantineia, i vilket Argos och Aten besegrades av Sparta.[1]

Thebanen Epameinondas försök att göra Arkadien till en fast sammansluten förbundsstat för att skapa en rival till Sparta hade inte någon större framgång. En ny huvudstad, Megalopolis, byggdes upp mellan åren 371 och 368, och ett arkadiskt förbund bildades,[1] men efter att det besegrats i ett slag mot spartanerna 368 f.Kr. föll även det samman.[2] Epameinondas själv stupade i det andra slaget vid Mantineia 362 f.Kr.

Sedermera kom Arkadien under Makedoniens välde, ingick 229 f.Kr. i akeiska förbundet och föll 146 f.Kr. i romarnas händer. Därefter led det av goternas invasion. Under medeltiden invandrade många slaver och albaner i området.

Administration

Regiondelen består av fem kommuner. Den tidigare perfekturen hade 23 kommuner.

  • Dimos Gortynia
  • Dimos Megalopoli
  • Dimos North Kynouria
  • Dimos South Kynouria
  • Dimos Tripoli

Arkadien i konsten

Många konstnärer har målat så kallade arkadiska landskap, idylliska herdemotiv som ofta pryds av ruiner inspirerade av grekiska tempel. Ett typiskt arkadiskt landskap är ett naturlandskap med lövträd, betande djur och ofta herdar och herdinnor. Ofta är kompositionen, såsom i till exempel Claude Lorrains målningar, att man står på en bergssluttning och i förgrunden finns några stora skuggande lövträd och sen utspelar sig en handling i förgrunden. Samtidigt ser man ut över ett slättlandskap med berg i fjärran och en soluppgång eller en solnedgång. Ofta syns också ett disigt ljus som gör detaljerna mindre tydliga längre bort i bilden. I landskapen utspelar sig ofta scener med små figurer.

Några av de mer kända konstnärerna som målade arkadiska landskap är:

Bilder Arkadien i konsten

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e] Thylander, s. 101.
  2. ^ ”Arcadia”. Encyclopaedia Britannica. 30 juli 1911. Arkiverad från originalet den 24 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130124041216/http://www.1911encyclopedia.org/Arcadia. 

Källor

  • Thylander, Hilding. Den grekiska världen. Svenska Humanistiska Förbundet 1986. ISBN 91-85158-14-3.
  • Arkadien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Arkadien.

Media som används på denna webbplats

Greece relief location map.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of Greece
Arkadia idyll Peloponnese.jpg
Författare/Upphovsman: ulrichstill, Licens: CC BY-SA 2.0 de

„et in arcadia ego". Arkadien, eine Pastorale - grün, friedlich, menschenleer
Berghöhen: Total abgebrannt. Seit Jahren ohne Wiederaufforstung...

Mountaintops: eroded by fires, after years still no afforestation...
Nomos Arkadias.png
Locator map of Arcadia prefecture (Νομός Αρκαδίας) in Greece
Rosa - Cincinnato chiamato dalla Fattoria, Lord Spencer, Althorp House.jpg
Cincinnato chiamato dalla Fattoria, Lord Spencer, Althorp House
Pastore di Arcadia tratto da oltre n. 145.jpg
Författare/Upphovsman: Fandidorian, Licens: CC BY-SA 4.0
Pastore di Arcadia tratto dalla rivista Oltre n. 145
Claude Lorrain Argos.jpg
Paisaje con Argos custodiando a Ío, de Claude Lorrain, 1644, óleo sobre lienzo, 102 x 127 cm, Colección conde de Leicester, Holkham Hall, Norfolk.