Arjeplog

Arjeplog
Tätort
Centralort
Arjeplogs kyrka
LandSverige Sverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
KommunArjeplogs kommun
DistriktArjeplogs distrikt
Höjdläge426 m ö.h.
Koordinater66°2′51″N 17°52′45″Ö / 66.04750°N 17.87917°Ö / 66.04750; 17.87917
Area
 - tätort241 hektar (2020)[4]
 - kommun14 494,08 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort1 701 (2020)[3][4]
 - kommun2 613 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort7,1 inv./hektar
 - kommun0 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Riktnummer0961
TätortskodT8512[5]
Beb.områdeskod2506TC101 (1960–)[6]
Geonames2725372
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Arjeplog
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Arjeplog (pitesamiska: Árjapluovve, lulesamiska Árjepluovve[7], nordsamiska Árjjatluovvi sydsamiska Aarjepluevie, umesamiska Árjiepluövvie) är en tätort med 1 701 invånare (2020) i Lappland, Norrbottens län, och centralort i Arjeplogs kommun.

Orten är belägen mellan de stora insjöarna Hornavan och Uddjaure i Skellefteälvens avrinningsområde.

Från berget Galtispuoda strax utanför Arjeplog är midnattssolen synlig 10 juni–3 juli, trots att Arjeplog ligger några mil söder om norra polcirkeln. Silvervägen som går mellan Skellefteå och Bodø passerar genom Arjeplog och har fått sitt namn efter silvergruvan i Nasafjäll.

Historia

Namnet, tidigast belagt 1636[8] som namn på samebyn och 1640[9] på kyrko- och marknadsplatsen, är en försvenskning av Árjepluovve. Efterleden är pluovve, 'blöt myr', medan förleden innehåller genitiv av (h)árijje, 'ås'.[10]

Arjeplog är känt för bland annat "lappmarksdoktorn" Einar Wallquists skapelse Silvermuseet, som invigdes 1965.

Arjeplog är kyrkby i Arjeplogs socken som när 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildade Arjeplogs landskommun. Landskommunen bildade 1971 utan förändring Arjeplogs kommun med Arjeplog som centralort.

Befolkningsutveckling

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Arjeplog med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Arjeplog 1920–2020[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1920
  
300##
1930
  
409##
1935
  
640##
1940
  
657##
1945
  
830##
1950
  
1 222##
1960
  
1 355103
1965
  
1 614126
1970
  
1 638138
1975
  
1 840190
1980
  
1 979244
1990
  
2 094243
1995
  
2 135247
2000
  
1 988247
2005
  
1 947229
2010
  
1 977229
2015
  
1 822227
2020
  
1 701241
Anm.: 1920-1935 benämnd Arjeplogs kyrkostad.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[19]

Näringsliv

Större delen av Europas och delar av Asiens bilindustri har valt Arjeplog som centrum för vinterprover. Den är idag den mest betydelsefulla privata näringen i kommunen. Från december till slutet av mars kommer cirka 2 300 ingenjörer och tekniker till Arjeplog för att arbeta med att prova bilar under vinterförhållanden.[23] Testindustrin har kommit att bli en stark drivande kraft för ekonomin i Arjeplog. I dag förlitar sig ett stort antal företag i Arjeplog på bilindustrin.

Närmaste flygplats är Arvidsjaurs flygplats som vintertid har direktflyg ifrån bland annat Tyskland.

När Vägverket år 1995 tog över bilregistret förlades en betydande del av verksamheten på verkets kontor i Arjeplog.[24] Kontoret var en del av Trafikregistret och fördes över till Transportstyrelsen 2009. Kontoret fick vara kvar efter Transportstyrelsens omorganisering 2012.[25]

Handel

Runt Storgatan och Drottninggatan finns ett av SCB definierat handelsområde med koden 2506H001. Enligt avgränsningen för år 2020 fanns där åtta arbetsställen för detaljhandel.[26]

Arjeplog hade 1932–1967 en lokal konsumentförening, Arjeplogs kooperativa handelsförening. Innan dess hade orten haft en konsumentförening som också hette Arjeplougs kooperativa handelsförening, men dess butik brann ner i december 1921 vilket ledde till att föreningen också upphörde.

Arjeplogs kooperativa handelsförening u. p. a. bildades på nytt i september 1932. Den fastighet man först hyrde köptes så småningom och man byggde där snart en ny affärsbyggnad som kunde invigas den 10 november 1940.[27] Föreningen etablerade med tiden filialer i Laisvall, Laisvalls by, Mellanström, Maskaur och Mullholmen, av vilka de i Laisvalls by, Maskaur och Mullholmen kom att avvecklas efter några år.[28] Sitt första snabbköp öppnade föreningen 1952 i Laisvall[29][30] och först 1955 blev det snabbköp i Arjeplog.[31] År 1967 uppgick föreningen i Konsum Norrbotten.[28] Konsum i Mellanström överläts på 1980-talet till en privatperson.[32] Den 31 maj 2005 lades även Konsum i Laisvall ner.[33][34]

Utbildning

I kommunen finns en gymnasieskola, Hornavanskolan, grundad 1993. Under ett kommunfullmäktigemöte i november 2021 togs dock beslutet att gymnasieskolan ska läggas ned och att det från och med höstterminen 2022 inte kommer att tas emot några nya elever.[35]

Personer med anknytning till Arjeplog

Se Kategori:Personer från Arjeplogs kommun.

Se även

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 5 november 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  8. ^ "Arieploo" - Länsräkenskaper 1631-1820, Norrlands län 1635: Mantalslängd för Pite lappmark 1636, fol. 195. Riksarkivet, Stockholm.
  9. ^ "AriePlogh" - Bergskollegii arkiv: Registratur 1640 under d. 22 juli, fol. 117. Riksarkivet, Stockholm.
  10. ^ Svenskt ortnamnslexikon (Andra reviderade upplagan). 2016. ISBN 978-91-86959-32-6. OCLC 962181095. https://www.worldcat.org/oclc/962181095. Läst 13 april 2023 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 82 
  18. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75 
  19. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 24 december 2016 
  22. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161028215624/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=b285018a-ec55-4aa1-8740-29e588410a4e. Läst 24 december 2016. 
  23. ^ Rydman, Annika (22 mars 2008). ”Här avslöjas alla världens bilnyheter”. Dagens Nyheter. 
  24. ^ "BILREGISTRET GER ARJEPLOG 40 JOBB", Tidningarnas Telegrambyrå, 12 januari 1995
  25. ^ Glädjebesked i Arjeplog - Transportstyrelsen kvar, Piteå-Tidningen, 11 oktober 2012
  26. ^ SCB Regina
  27. ^ Nytt ståtligt affärshus i Arjeplog, Norrskensflamman, 18 november 1940
  28. ^ [a b] Arjeplogs kooperativa handelsförening u. p. a, Visual Arkiv Sök
  29. ^ Glädje bland Laisvall-kunder då snabbköpsbutik öppnades, Norrskensflamman, 5 mars 1952
  30. ^ Snabbköp blev populär butiksform i Laisvall, Norrskensflamman, 27 oktober 1952
  31. ^ Kooperativa i Arjeplog har öppnat ny snabbköp, Norrskensflamman, 28 september 1955
  32. ^ 25 år sedan: Bidrag räddade byabutik, Norran, 22 januari 2018
  33. ^ "Konsum i Laisvall läggs ned", Norra Västerbotten, 8 december 2004
  34. ^ 80 bort från Konsum Norrbotten, Dagens Handel, 21 janauri 2005
  35. ^ Karlsson, Beatrice (11 november 2021). ”Trots folkomröstning – gymnasiet i Arjeplog läggs ned: ”Lockar inte tillräckligt många elever””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/trots-folkomrostning-gymnasiet-i-arjeplog-laggs-ned-lockar-inte-tillrackligt-manga-elever. Läst 11 november 2021. 

Externa länkar

Arjeplogs kommun i Norrbottens län
DistriktArjeplogs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Sweden Norrbotten location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of Norrbotten County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 257 %. Geographic limits of the map:

  • N: 69.10° N
  • S: 64.90° N
  • W: 15.10° E
  • E: 24.30° E
Arjeplog tätort 2015.png
Författare/Upphovsman: Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån., Licens: CC BY-SA 4.0
Tätorten Arjeplog med gränserna från Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2015 i svart. Bakgrundskarta från Lantmäteriet, skala 1:30 236.
Arjeplog kyrka-2006-07-2006.JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 2.5