Archibald Sayce

Archibald Henry Sayce, född 1846 nära Bristol, död 1933, var en engelsk orientalist, särskilt assyriolog.

Sayce prästvigdes 1870 och blev 1876 Max Müllers efterträdare som extra ordinarie professor i jämförande språkforskning i Oxford och 1891 professor i assyriologi där.

Bibliografi (i urval)

• Outlines of Accadian Grammar (1870)
• Babylonian literature (1871)
• An Assyrian Grammar for Comparative Purposes (1872)
• Principles of Comparative Philology (1874)
• Introduction to the Science of Language (2 band, 1880)
• Monuments of the Hittites (1881)
• Fresh Light from the Ancient Monuments (1884; 7:e upplagan 1892; "Talande stenar", 1896)
• Ancient Empires of the East (1884)
• Hibbert Lectures on Babylonian Religion (1887)
• Records of the Past, new series (2 bd, 1888-90)
• Egypt of the Hebrews and Herodotus (1895)
• Babylonians and Assyrians (1900)
• Egyptian and Babylonian Religion (1903)
• Archaeology of the Cuneiform Inscriptions (1907)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sayce, Archibald Henry, 1904–1926.