Aragonit

	Aragonit
Grupp	Aragonit (ortorombiska karbonater)
Strunz klassificering	05.AB.15
Kemisk formel	CaCO3
Färg	Vit, röd, gul, orange, grön, blå och brun.
Förekomstsätt	Spetsiga nålformiga kristaller, hexagonalt formad tvillingbildning samt stalaktitiskt och skorplikt.
Kristallstruktur	Ortorombiska
Tvillingbildning	Polysyntetiskt parallell till cyklisk
Spaltning	{010} tydlig; {110} och {011} svag
Brott	Svagt mussligt
Hållbarhet	Skört
Hårdhet (Mohs)	3½–4
Glans	Glasglans, hartsaktig på brottytor
Ljusbrytning	nα=1,530; nβ=1,682; nγ=1,686
Dubbelbrytning	δ=0,156
Optisk karaktär	Tvåaxlig negativ
Dispersion	Svag
Transparens	Mest genomskinlig
Fluorescens	Ibland röd, skär, brun, gul, grön
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	2,95
Löslighet	Löslig i utspädd syra med koldioxidutveckling
Typlokal	Molina de Aragón
Övrigt	Färgas lila av så kallad koboltlösning i Meigens prov till skillnad från kalcit
Referenser

Aragonit är ett mineral av de två vanligaste naturligt förekommande kristallformerna av kalciumkarbonat, CaCO₃. Den allra vanligaste formen är mineralet kalcit men det finns också en tredje ovanlig form vaterit. Aragonit bildas genom biologiska och fysiska processer, inklusive fällning från marina miljöer och sötvattensmiljöer och har fått sitt namn 1797 efter Molina de Aragón^[9] i Spanien. Mineralet aragonit upptäcktes och beskrevs av Abraham Gottlob Werner 1796.

Fysikaliska egenskaper

Argonit har samma kemiska sammansättning som kalcit, men skiljer sig ändå åt genom större hårdhet och högre densitet. Kalcit tillhör det trigonala kristallsystemet medan aragonit tillhör det ortorombiska kristallsystemet.

Förekomst

Aragonit förekommer i utfällningar från varma källor, korallrev, pärlor, snigelskal, äggskal och snäckskal, men även i basalt och som droppstenar i grottor. Mineralet är relativt ovanligt i Sverige men har hittats i Långban, Värmland och Pahtohavare i Lappland.^[2]

Galleri

Genomskinlig aragonit
Röd brunaktig aragonit
(c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0
Grön adamit på vit aragonit
Vit aragonit
Cyklisk tvillingbildning av aragonit till hexagonal yttre form
(c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0
Stuff med spetspyramidala aragonitkristaller
Aragonit i dagsljus respektive UV-ljus

Referenser

^ Malcolm E. Back 2018, Fleischer's glossary of mineral species, sida 304
^ [a b] L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, sidan 198, ISBN 978-91-88528-58-2
^ Hans Jürgen Rösler 1984, Lehrbuch der Mineralogie, VEB Deutscher Verlag für Grundstoffindustrie Leipzig, 3. Auflage sidor 706-708
^ Sterling Gleason 1972, Ultraviolet guide to minerals, Library of congress catalog card number 60-16925, sida 121 med flera
^ https://www.mindat.org/mesg-100-179708.html
^ Mindat.org
^ Handbook of Mineralogy
^ Webmineral data
^ [1] om typlokalen på mindat.org

Externa länkar

Mindat.org: Aragonite: Aragonite mineral information and data

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Aragonite, 18 december 2011.

Wikimedia Commons har media som rör Aragonit.
Bilder & media

[1] Malcolm E. Back 2018, Fleischer's glossary of mineral species, sida 304

[”MiS110”-2] [a b] L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, sidan 198, ISBN 978-91-88528-58-2

[3] Hans Jürgen Rösler 1984, Lehrbuch der Mineralogie, VEB Deutscher Verlag für Grundstoffindustrie Leipzig, 3. Auflage sidor 706-708

[4] Sterling Gleason 1972, Ultraviolet guide to minerals, Library of congress catalog card number 60-16925, sida 121 med flera

[5] ttps://www.mindat.org/mesg-100-179708.html

[Mindat-6] Mindat.org

[Handbook-7] Handbook of Mineralogy

[Webmin-8] Webmineral data

[9] [1] om typlokalen på mindat.org

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler