Arablira
| Arablira Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Liror Procellariidae |
| Släkte | Puffinus |
| Art | Arablira P. persicus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Puffinus persicus | |
| Auktor | Hume, 1873 |
Arablira[2] (Puffinus persicus) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar, förekommande i Indiska oceanen.[3]
Utseende
Arabliran är en liten svartvit lira med relativ breda vingar och lång stjärt. Kroppslängden är 27-33 centimeter, vingbredden 64-74.[4]
Den är mycket lik tropikliran (P. bailloni), men är något brunare ovan även om den ser svart ut på håll. Den kan också olikt tropikliran uppvisa vitaktig panna och ögonbrynsstreck. Undersidan av vingen är mer sotfärgad med mörka axillarer som bildar en kil över de flesta av armtäckarna samt en bred mörk vingbakkant. Benen är rosa (blåaktiga hos tropikliran). Den ses flyga lågt över havet med snabba vingslag avlösta av korta glid, men kan övergå till båglik lirflykt i starka vindar.[5]
Läten
Lätena är bristfälligt dokumenterade, särskilt för nominatformen persicus (se nedan). Fåglar på Mohéli (underarten temptator) har hörts avge ett "tchereh-tèè", mestadels på kvällen, men även på natten och före gryningen.[6] Jämfört med tropiklira som häckar på Réunion är lätena ljusare och kortare.[7]
Utbredning och systematik
Arabliran delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Puffinus persicus persicus – häckar på olika platser vid Arabiska havet och angränsande vatten, huvudsakligen i ögruppen Kuria Muria utanför Oman samt på Sokotra[1]
- Puffinus persicus temptator – häckar på ön Mohéli i ögruppen Komorerna.
Arten förekommer året runt i häckningsområdet, sällsynt i Persiska viken.[5] Den ses regelbundet i Indien, Iran, Pakistan, Somalia, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.[1] Tillfälligt har arabliran observerats i Kuwait och Israel.[1]
Släktskap
Tidigare har arten tillsammans med boninlira och tropiklira behandlats som underart till kariblira. De flesta behandlar den numera som egen art efter studier,[8] alternativt som underart till tropiklira (P. bailloni).[9] Det förekommer även diskussioner kring möjligheten att taxonet temptator tillhör tropikliran.[10]
Levnadssätt
Som andra liror är arten havslevande. Den häckar i kolonier på klippor i hål och skrevor.[5] Som sina släktingar tros den leva av fisk, bläckfisk och skaldjur. Mycket lite är känt om dess häckningsbiologi, men tros generellt häcka sommartid.[4]
Status och hot
Arten minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som livskraftig (LC).[1] Populationen av nominatformen tros utgöra flera tusen par medan temptator uppskattas bestå av färre än 500 par[11]. Dock anses det troligt att det finns oupptäckta häckningskolonier[12], varför artens världspopulation antagligen överstiger 10.000 vuxna individer.[1]
Noter
- ^ [a b c d e f] Birdlife International 2015 Puffinus persicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2018). Persian Shearwater (Puffinus persicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467280 25 september 2018).
- ^ [a b c] Porter, R Simon Aspinall (2010). Birds of the Middle East. A&C Black
- ^ Louette, M. and Herremans, M. (1985). A new race of Audubon’s Shearwater Puffinus lherminieri breeding at Moheli, Comoro Islands. Bull. Brit. Orn. Club 105(2):42–49.
- ^ Safford, R. J., and A. F. A. Hawkins, Editors (2013). The Birds of Africa. Volume 8. The Malagasy Region. Christopher Helm, London, UK.
- ^ Austin, J. J., Bretagnolle, V. och Pasquet, E. 2004. A global molecular phylogeny of the small Puffinus shearwa ters and implications for systematics of the LittleAudubon’s Shearwater complex. Auk 121: 847–864. – Cure, C., Au bin, T. och Mathevon, N. 2009. Acoustic convergence and divergence in two sympatric burrowing nocturnal seabirds. Biol. J. Linn. Soc. 96: 115–134. – Olson, S. L. 2010. Stasis and turnover in small shearwaters on Bermuda over the last 400 000 years (Aves: Procellariidae: Puffinus lherminieri gro up). Biol. J. Linn. Soc. 99: 699–707.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Svensson, L., Tyrberg, T., Fromholtz, J., & Jirle, E. (2012) Förändringar i listan över holarktis fåglar: Rapport nr 4 från SOF:s Taxonomikommitté, Vår fågelvärld, vol.71, nr.6, sid:42-49, issn 0042-2649
- ^ Brooke, M. de L. 2004. Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
- ^ Onley, D.; Scofield, P. 2007. Field guide to the albatrosses, petrels and shearwaters of the world. Christopher Helm, London.
Externa länkar
Wikispecies har information om Puffinus persicus.
Wikimedia Commons har media som rör Puffinus persicus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Titan2ae, Licens: CC BY-SA 4.0
Persian Shearwater taking flight off Goa Coast
Persian Shearwater