Apornas planet (film, 1968)
| Apornas planet (Planet of the Apes) | |
.svg) | |
| Genre | Äventyr, science fiction |
|---|---|
| Regissör | Franklin J. Schaffner |
| Producent | Arthur P. Jacobs |
| Manus | Michael Wilson Rod Serling |
| Baserad på | Apornas planet av Pierre Boulle |
| Skådespelare | Charlton Heston Roddy McDowall Maurice Evans Kim Hunter James Whitmore James Daly Linda Harrison |
| Originalmusik | Jerry Goldsmith |
| Fotograf | Leon Shamroy |
| Klippning | Hugh S. Fowler |
| Produktionsbolag | APJAC Productions |
| Distribution | 20th Century Fox |
| Premiär |  3 april 1968 (USA) |
| Speltid | 112 minuter |
| Land | USA |
| Språk | Engelska |
| Budget | $5,8 miljoner |
| Intäkter | $32 589 624 |
| Uppföljare | Bortom apornas planet (1970) |
| Nyinspelningar | Apornas planet (2001) |
| IMDb SFDb Elonet | |
.jpg)
Apornas planet (engelska: Planet of the Apes) är en amerikansk science fiction-film från 1968 i regi av Franklin J. Schaffner. Huvudrollen som astronauten George Taylor spelas av Charlton Heston. Filmen är baserad på romanen med samma namn av Pierre Boulle. Den fick stor uppmärksamhet för sin annorlunda utformade samhällskritik där människor och apor byter plats.
Handling
Tre astronauter kraschlandar på en planet styrd av apor. De tas till fånga, placeras i bur och behandlas som nutidens apor. I slutet av filmen upptäcker George Taylor (spelad av Charlton Heston) att planeten de landat på är Jorden i framtiden. Detta inser han då han i filmens slutscener hittar ruinerna av Frihetsgudinnan.
Rollista i urval
| Charlton Heston | – George Taylor |
| Roddy McDowall | – Cornelius |
| Kim Hunter | – Zira |
| Maurice Evans | – dr Zaius |
| James Whitmore | – mötesordföranden |
| James Daly | – Honorious |
| Linda Harrison | – Nova |
| Robert Gunner | – Landon |
| Lou Wagner | – Lucius |
| Woodrow Parfrey | – Maximus |
| Norman Burton | – jaktledare |
Om filmen
Filmen hade allmän biopremiär i USA den 3 april 1968[1] och Sverigepremiär den 6 maj 1968[2] på biograferna Rigoletto och Rival i Stockholm.
Filmen nominerades till två Oscars för Bästa kostym och Bästa filmmusik. John Chambers vann en hedersoscar för sitt arbete med sminket i filmen.
Uppföljare
Filmen fick fyra uppföljare som gjordes mellan 1970 och 1973: Bortom apornas planet (1970), Flykten från apornas planet (1971), Erövringen av apornas planet (1972) och Slaget om apornas planet (1973).
År 2001 gjorde Tim Burton en nyinspelning av filmen: Apornas planet (2001).
En reboot av originalserien startades från 2011: Apornas planet: (r)Evolution (2011), Apornas planet: Uppgörelsen (2014), Apornas planet: Striden (2017) och Kingdom of the Planet of the Apes (2024).
Källor
Fotnoter
- ^ ”Planet of the Apes” (på engelska). Box Office Mojo. 8 februari 1968. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=planetoftheapes.htm. Läst 28 september 2016.
- ^ ”Planet of the Apes”. Svensk filmdatabas. 6 maj 1968. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=12871&type=MOVIE&iv=Shows. Läst 28 september 2016.
Externa länkar
- Apornas planet på Internet Movie Database (engelska)
- Apornas planet på Allmovie (engelska)
- Apornas planet på Rotten Tomatoes (engelska)
- Apornas planet på Box Office Mojo (engelska)
| |||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: pop culture geek from Los Angeles, CA, USA, Licens: CC BY 2.0
Planet of the Apes complete female chimpanzee costume at the Debbie Reynolds Auction Breaks Up Historic Hollywood Collection (The Paley Center for Media in Beverly Hills, Los Angeles, CA, USA).
Planet of the Apes (1968) logo