Apollo Palatinus tempel
| Apollo Palatinus tempel | |
| Tempel | |
 Lämningar från Apollo Palatinus tempel: en del av ett entablement, ett kapitäl samt ett fragment av en kannelerad kolonn. | |
| Land |  Italien |
|---|---|
| Region | Lazio |
| Ort | Rom |
| Adress | Palatinen (Regio X Palatium) |
| Koordinater | 41°53′19.6″N 12°29′08.2″Ö / 41.888778°N 12.485611°Ö |
| Byggherre | Augustus |
| Färdigställande | 28 f.Kr. |
| Byggnadsmaterial | Carraramarmor, tuff |
| Lägeskarta | |
 Arkitektoniska fragment av Apollo Palatinus tempel. | |
Apollo Palatinus tempel (latin: Aedes Apollinis Palatini) var ett tempel, invigt åt Apollon på Palatinen i antikens Rom. Templet var beläget i anslutning till Augustus hus. Augustus avlade ett löfte att uppföra templet efter segern mot Sextus Pompeius i slaget vid Naulochus år 36 f.Kr. Templet uppfördes på den plats där blixten hade slagit ned på Augustus egendom på Palatinen och invigdes den 9 oktober 28 f.Kr. Till invigningen diktade Horatius ett ode.[1][2][3]
Historia
Apollotemplet var uppfört i carraramarmor och smyckat med en rad statyer. Templet var antingen hexastylt eller octastylt och dess podium mätte ungefär 24 x 45 meter.[4] Vitruvius noterade att mellanrummet mellan kolonnerna var särskilt brett.[5]
På taket stod en häststridsvagn, anförd av Helios,[6] samt statyer i parisk marmor, utförda av skulptörerna Bupalos och Athenis.[7] Templets portar var dekorerade med reliefer i elfenben. Den ena framställde hur Delfi räddas från kelternas våld, medan den andra avbildade niobidernas öde. Framför templets ingång stod en staty föreställande Apollo samt ett altare omgivet av fyra oxar, utfört av Myron.[8] I cellan fanns en Apollostaty av Skopas,[9] en Dianastaty av Timotheus[10] samt en Latonastaty av Cephisodotus.[4][11]
I templet förvarades en samling av signetringar och juveler. Senare fördes statyn Apollo Comaeus av kejsar Lucius Verus soldater från Seleukia och ställdes upp i templet.[12]
I omedelbar anslutning till Apollotemplet stod en portik – Danaidernas portik – med statyer föreställande de femtio danaiderna och deras makar. Portiken hade kolonner i giallo antico.[4][13][14]
Under kejsartiden höll senaten emellanåt sina möten i Apollotemplet eller i det närliggande bibliotektet.[15] Templet förstördes i en eldsvåda den 19 mars 363, men man räddade de sibyllinska böckerna, vilka förvarades där.[16]
Resterna av Apollotemplet utgrävdes under ledning av den italienske arkeologen Pietro Rosa 1865 och 1870, av Alfonso Bartoli 1937 och av Gianfilippo Carettoni 1956.
Bilder
|
Källor
Noter
- ^ Horatius, Carminum, I:XXXI. Odets inledning lyder: ”Quid dedicatum poscit Apollinem vates? Quid orat, de patera novum fundens liquorem? Non opimae Sardiniae segetes feraces.”
- ^ Cassius Dio, Historia Romana, XLIX:15:5; LIII:1:3
- ^ Platner 1929, s. 16
- ^ [a b c] Claridge 1998, s. 131
- ^ Vitruvius, De architectura, III:3:4, ”Diastyli autem haec erit compositio, cum trium columnarum crassitudinem intercolumnio interponere possumus, tamquam est Apollinis et Dianae aedis. Haec dispositio hanc habet difficultatem, quod epistylia propter intervallorum magnitudinem franguntur.”
- ^ Sextus Propertius, Eligiarum, II:XXXI:11
- ^ Plinius, Naturalis Historia, XXXVI:11–13
- ^ Platner 1929, s. 17
- ^ Plinius, Naturalis Historia, XXXVI:25
- ^ Plinius, Naturalis Historia, XXXVI:32
- ^ Plinius, Naturalis Historia, XXXVI:24
- ^ Ammianus Marcellinus, Res gestae, XXIII:6:24
- ^ Boëthius & Ward-Perkins 1970, s. 194
- ^ Coarelli 1980, s. 145
- ^ Suetonius, De vita Caesarum: Augustus, 29
- ^ Platner 1929, s. 17–18
Tryckta källor
- Boëthius, Axel; Ward-Perkins, John Bryan (1970) (på engelska). Etruscan and Roman Architecture. The Pelican History of Art, 0553-4755. Harmondsworth: Penguin. sid. 194–195. ISBN 0-14-056032-7
- Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 131–134. ISBN 0-19-288003-9
- Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 144–145. OCLC 7187657
- Platner, Samuel Ball (1911) (på engelska). The Topography and Monuments of Ancient Rome. Boston: Allyn and Bacon. sid. 144–147. https://archive.org/details/topographymonume00platiala/page/144/mode/2up
- Platner, Samuel Ball (1929) (på engelska). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. London: Oxford University Press. sid. 16–19. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/_Texts/PLATOP*/Aedes_Apollinis_Palatini.html
- Richardson, Lawrence (1992) (på engelska). A New Topographical Dictionary of Ancient Rome. Baltimore, Maryland: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-4300-6
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Apollo Palatinus tempel.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Rabax63, Licens: CC BY-SA 4.0
Fragmente vom Apollotempel auf dem Palatin
Författare/Upphovsman: Cassius Ahenobarbus, Licens: CC BY-SA 3.0
Plan du complexe dédié à Apollon à proximité de la résidence d'Auguste.
So-called “Apollo Barberini”. The musician god holds in his left arm the “kithara” and in his right one a cup (the right arm and the left front arm were worked separatly). Eyeballs in white stone and lashes in bronze (iris and pupils, lost, were made in colored materials). Probable copy of the cult statue in the temple of Apollo Palatinus in Rome (free reproduction of a work from 4th century BC). 1st–2nd century CE.