Apollo 11
| Apollo 11 | |||
 | |||
| Statistik för uppdraget | |||
|---|---|---|---|
| Uppdrag | Apollo 11 | ||
| NSSDC-ID | Kommandomodul: 1969-059A[1] Månlandare: 1969-059C[2] | ||
| Farkostens namn | Apollo Lunar Module | ||
| Månlandare | Eagle | ||
| Anrop | Kommandomodul: Columbia Månlandare: Eagle· | ||
| Varaktighet | 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder | ||
| Uppskjutning | |||
| Raket | Saturn V | ||
| Uppskjutningsramp | Kennedy Space Center LC-39A | ||
| Uppskjutning | 16 juli 1969, 13:32:00 UTC John F. Kennedy Space Center LC 39A | ||
| Landning | |||
| Landning | 24 juli 1969, 16:50:35 UTC Stilla havet (0°40′26.69″N 23°28′22.69″Ö / 0.6740806°N 23.4729694°Ö) | ||
| Månen | |||
| Antal varv kring månen | 30 st | ||
| Tid i omloppsbana kring månen | 59 h 30 min 25,79 s | ||
| Månlandning | 20 juli 1969, 20:18:04 UTC | ||
| Månuppskjutning | 21 juli 1969, 17:54 UTC | ||
| Månprover, vikt | 21,55 kg | ||
| Antal månpromenader | 1 st | ||
| Månpromenader, längd | 2 timmar, 31 minuter, 40 sekunder | ||
| Tid på månen | 20 juli 1969, 20:17:40 UTC | ||
| Landnings plats | Mare Tranquillitatis (Stillhetens hav) | ||
| Dockning | |||
| Dockning | 16 juli 1969, 16:56:03 UTC | ||
| Ur dockning | 20 juli 1969, 17:44:00 UTC | ||
| Andra dockningen | 21 juli 1969, 21:35:00 UTC | ||
| Andra ur dockning | 21 juli 1969, 23:41:31 UTC | ||
| Besättning | |||
| Besättning | 3 | ||
| Befälhavare | Neil Armstrong | ||
| Pilot | Michael Collins (kommandomodulen) Edwin "Buzz" Aldrin (månlandaren) | ||
Armstrong, Collins och Aldrin | |||
| Kronologi | |||
| |||
Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Besättningen utgjordes av befälhavaren Neil Armstrong samt Buzz Aldrin och Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969, Armstrong och Aldrin genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli och besättningen återvände till jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed president John F. Kennedys mål att "...före årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961.[3]
Besättning
Besättningen som utförde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Alla tre hade varit i rymden en gång tidigare.
Förberedelser
Månlandaren fick namnet Eagle efter motivet som fanns på uppdragets insignier. Förslag fanns att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad, den jättekanon som sköt iväg en rymdfarkost (även den från Florida) i Jules Vernes roman Från jorden till månen. Det refererade också till Columbia, ett historiskt namn på USA.[4][5] I Collins bok 1976 framhöll han att Columbia var en hänvisning till Christopher Columbus.[6]
Astronauterna tilläts medföra personliga saker (PPK), små påsar som innehöll personliga saker av betydelse som de ville ta med på uppdraget.[7] Fem PPK:er på 0,5 pund (0,23 kg) vardera transporterades på Apollo 11 varav tre (en för varje astronaut) stuvades på Columbia före uppskjutningen och två på Eagle.[8]
NASA:s arbetsgrupp för val av Apollo 11:s landningsplats på månen angav den 8 februari fem potentiella platser baserat på högupplösta fotografier av månytan från de fem obemannade sonderna i Lunar Orbiter-programmet med information om ytbetingelserna. Landningsplatsen måste ligga nära månens ekvator för att minimera mängden drivmedel som skulle krävas. Den skulle vara fri från hinder för att minimera manövrering och platt för att förenkla landningsradarns uppgift. Vetenskapligt värde var inte ett avgörande argument.[9] Det slutliga platsvalet blev Stillhetens hav (Mare Tranquilitatis) utifrån sju kriterier inom områdena ytjämnhet, drivmedelsbehov, förutsättningar för återstart och extra strängt krav på bästa solvinkel med hänsyn till astronauternas temperaturbelastning.
Höjdpunkter från rymdfärden
Uppskjutningen
En Saturn V-raket sköt upp Apollo 11 från John F. Kennedy Space Center den 16 juli 1969 klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner människor bevittnade händelsen på plats och via televisionen, bland andra USA:s dåvarande president Richard Nixon. 12 minuter senare gick den in i omloppsbana kring jorden. [10] Efter ett och ett halvt varv kring jorden tändes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot månen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom månen och avfyrade sina styrraketer för att gå in i omloppsbana kring månen. Under de trettio varv [11] som farkosten kretsade kring månen kunde besättningen se landningsplatsen i södra änden av stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).
Månlandningen
Månlandaren, som kallades The Eagle (Örnen), stod i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa på bedömdes av Armstrong inte vara lämplig försökte han landa på en annan plats. Detta kunde ha gått illa eftersom bränslemängden endast var tilltagen för att räcka till den ursprungliga landningsplatsen. Läget var dock inte så desperat som det ibland har utmålats; eftersom bränslet hade skvätt runt i tanken gav bränslemätaren lägre värden än det verkliga när man gled in över marken. Det har uppskattats att Eagle hade minst femton sekunders bränsletid kvar när motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trängd. Han lyckades landa säkert i Stillhetens hav.
Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle äta och sedan vänta ett par timmar med att stiga ur månlandaren, men de var så exalterade att de kvickt satte i sig sin mat för att så snabbt som möjligt få gå på månen.
En femtedel av världens befolkning följde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den första människan som satte foten på månens yta när han gav de berömda orden: "That's one small step for a man, one giant leap for mankind" ("Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten").[12] Även Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt månen.
De stannade ute i två och en halv timme och de samlade ihop 21,5 kg månföremål. De utförde även vetenskapliga experiment innan de återvände till månlandaren.
Kort historik över landningen (svenska tidsangivelser)
Eftersom svensk sommartid inte infördes permanent förrän 1980 är tidsangivelserna nedan i normaltid.
20 juli 1969
|
21 juli 1969
|
Återfärden
Månlandaren var konstruerad på det viset att landningsplattformen stannade kvar på månen vid återfärden från månen (och står där än idag). Enbart den övre delen av månlandaren återvände i omloppsbana för att docka med kommando- och servicemodulen där Collins befann sig och som kretsade runt månen. Återfärden till jorden gick problemfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandomodulen i Stilla havet.
Bildgalleri
Buzz Aldrin
Månlandaren med Buzz Aldrin framför
Fotavtryck på månen
Besättningen från Apollo 11 i karantän efter månlandningen välkomnas av Richard Nixon
Stjärnan på Walk of fame
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zeta Chamaeleontis, 18 juli 2019.
Noter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059A. Läst 27 mars 2020.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059C. Läst 27 mars 2020.
- ^ "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" Arkiverad 6 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. CNN.com.
- ^ Collins 2001, pp. 334–335.
- ^ Brooks, Grimwood & Swenson 1979, p. 331.
- ^ Collins 1994, p. 116.
- ^ "Kit, Pilot's Personal Preference, Apollo 11". National Air and Space Museum. Hämtad 11 oktober 2018
- ^ "Personal Preference Kits (PPKs)". Space flown collectible artifacts. Hämtad 24 december 2018.
- ^ Harland 1999, p. 19.
- ^ Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.
- ^ Apollo-11 NASA.
- ^ Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt kliv för mänskligheten".
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Apollo 11.- NASA:s sida om Apollo 11
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
This is a picture of my mother holding The Washington Post newspaper on Monday, July 21, 1969 stating 'The Eagle Has Landed. Two Men Walk on the Moon'. The photo was taken by my grandfather." -- the original uploader
Buzz Aldrin step on Moon (video) - Apollo 11. Television clip of Buzz descending the ladder and stepping onto the moon. On arriving at the footpad, he tries to jump up to the ladder again and fails, but succeeds on his second attempt. After remarking to Neil on the beautiful view (“Magnificent desolation”) he jumps from the footpad onto the surface.
Famous speech from Neil Armstrong: At 2:56 UTC on , Armstrong made his descent to the Moon's surface and spoke his famous line "That's one small step for [a] man, one giant leap for mankind" exactly six and a half hours after landing.
This is the official crew insignia for Apollo 12, the United States' second lunar landing mission. Crew members are astronauts Charles Conrad Jr., commander; Richard F. Gordon Jr., command module pilot; and Alan L. Bean, lunar module pilot. The clipper ship signifies that the crew is all Navy and symbolically relates the era of the clipper ship to the era of space flight. As the clipper ship brought foreign shores closer to the United States and marked the increased utilization of the seas by this nation, spacecraft have opened the way to the other planets and Apollo 12 marks the increased utilization of space-based on knowledge gained in earlier missions. The portion of the moon shown is representative of the Ocean of Storms area in which Apollo 12 will land.
Buzz Aldrin removing the passive seismometer from a compartment in the SEQ bay of the Lunar Lander.
Författare/Upphovsman: Pascal (Flickr user: pasukaru76), Licens: CC0
Vostok spacecraft replica at the Technik Museum Speyer, Germany.
Astronaut Buzz Aldrin salutes the deployed United States flag during an Apollo 11 Extravehicular Activity (EVA) on the lunar surface. The Lunar Module (LM) is on the left, and the footprints of the astronauts are clearly visible in the soil of the Moon. Astronaut Neil A. Armstrong took this picture with a 70mm Hasselblad lunar surface camera.
At 9:32 a.m. EDT, the swing arms move away and a plume of flame signals the liftoff of the Apollo 11 Saturn V space vehicle and astronauts Neil A. Armstrong, Michael Collins and Edwin E. Aldrin, Jr. from Kennedy Space Center Launch Complex 39A.
Apollo 11 Lunar Module Pilot Buzz Aldrin's bootprint. Aldrin photographed this bootprint about an hour into their lunar extra-vehicular activity on July 20, 1969, as part of investigations into the soil mechanics of the lunar surface. This photo would later become synonymous with humankind's venture into space.
The Apollo 11 lunar landing mission crew, pictured from left to right, Neil A. Armstrong, commander; Michael Collins, command module pilot; and Edwin E. Aldrin Jr., lunar module pilot.
- Short description: Astronaut Buzz Aldrin on the moon
- Full description: Astronaut Buzz Aldrin, lunar module pilot, stands on the surface of the moon near the leg of the lunar module, Eagle, during the Apollo 11 moonwalk. Astronaut Neil Armstrong, mission commander, took this photograph with a 70mm lunar surface camera. While Armstrong and Aldrin descended in the lunar module to explore the Sea of Tranquility, astronaut Michael Collins, command module pilot, remained in lunar orbit with the Command and Service Module, Columbia. The picture features additionally to Aldrin, in his visor as reflections, Armstrong, Earth,[1] the lander, as well as the placed flag and instruments.
- This is the actual photograph as exposed on the moon by Armstrong. He held the camera slightly rotated so that the camera frame did not include the top of Aldrin's portable life support system ("backpack"). A communications antenna mounted on top of the backpack is also cut off in this picture. When the image was released to the public, it was rotated clockwise to restore the astronaut to vertical for a more harmonious composition, and a black area was added above his head to recreate the missing black lunar "sky". The edited version is the one most commonly reproduced and known to the public, but the original version, above, is the authentic exposure. A full explanation with illustrations can be seen at the Apollo Lunar Surface Journal.
President Richard M. Nixon was in the central Pacific recovery area to welcome the Apollo 11 astronauts aboard the USS Hornet, prime recovery ship for the historic Apollo 11 lunar landing mission. Already confined to the Mobile Quarantine Facility (MQF) are (left to right) Neil A. Armstrong, commander; Michael Collins, command module pilot; and Edwin E. Aldrin Jr., lunar module pilot. Apollo 11 splashed down at 11:49 a.m. (CDT), July 24, 1969, about 812 nautical miles southwest of Hawaii and only 12 nautical miles from the USS Hornet.
Logo Apollo 10
Emblem of the Apollo 10 lunar orbit mission. The prime crew of Apollo 10 is astronauts Thomas P. Stafford, commander; John W. Young, command module pilot; and Eugene A. Cernan, lunar module pilot.
Författare/Upphovsman: Diego Delso , Licens: CC BY-SA 4.0
Hollywood Walk of Fame, Los Angeles, California, USA
Apollo 11 - Landing on the Sea of Tranquility - July 20, 1969, 16mm landing film.
Picture taken by Lunar Reconnaissance Orbiter Camera (LROC) of Apollo 11 after LRO dropped into its 50 km mapping orbit. At this altitude, very small details of Tranquility Base can be discerned. The footpads of the LM are clearly discernible. Components of the Early Apollo Science Experiments Package (EASEP) are easily seen, as well. Boulders from West Crater lying on the surface to the east stand out, and the many small craters that cover the moon are visible to the southeast. The LROC can take high resolution black-and-white images of the lunar surface, capturing images of the poles with resolutions down to 1 m (3.3 feet).