Flockblommiga växter

Flockblommiga växter
(c) Christian Fischer, CC BY-SA 3.0
Strätta (Angelica sylvestris)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
Vetenskapligt namn
§ Apiaceae
AuktorLindl.
Släkten
  • Ajowansläktet (Trachyspermum)
  • Alpkörvelsläktet (Molopospermum)
  • Anissläktet (Pimpinella)
  • Björnrotssläktet (Meum)
  • Blomsterkörvelsläktet (Orlaya)
  • Blåparasollssläktet (Trachymene)
  • Bäckmärkesläktet (Berula)
  • Centellasläktet (Centella)
  • Dillsläktet (Anethum)
  • Dolkbladssläktet (Aciphylla)
  • Doremasläktet (Dorema)
  • Fänkålssläktet (Foeniculum)
  • Gulldynesläktet (Azorella)
  • Gullflockesläktet (Hacquetia)
  • Harörtssläktet (Bupleurum)
  • Hundkäxsläktet (Anthriscus)
  • Hästkumminsläktet (Laser)
  • Jordkastanjesläktet (Bunium)
  • Kirskålssläktet (Aegopodium)
  • Klotkumminsläktet (Lagoecia)
  • Koriandersläktet (Coriandrum)
  • Kranssiljesläktet (Opopanax)
  • Krussiljesläktet (Selinum)
  • Kryptungesläktet (Lilaeopsis)
  • Kumminsläktet (Carum)
  • Kvannesläktet (Angelica)
  • Libbstickesläktet (Levisticum)
  • Likörrotsläktet (Athamanta)
  • Lokasläktet (Heracleum)
  • Martornssläktet (Eryngium)
  • Mitsubasläktet (Cryptotaenia)
  • Morotssläktet (Daucus)
  • Nålkörvelsläktet (Scandix)
  • Odörtssläktet (Conium)
  • Palsternackssläktet (Pastinaca)
  • Persiljesläktet (Petroselinum)
  • Piggkörvelsläktet (Caucalis)
  • Piplokesläktet (Pleurospermum)
  • Rotkörvelsläktet (Chaerophyllum)
  • Rödkörvelsläktet (Torilis)
  • Sandmorotssläktet (Pseudorlaya)
  • Sellerisläktet (Apium)
  • Siljesläktet (Peucedanum)
  • Skärbladssläktet (Falcaria)
  • Slidsiljesläktet (Cnidium)
  • Slöjsiljesläktet (Ammi)
  • Spanskkörvelsläktet (Myrrhis)
  • Spenörtssläktet (Laserpitium)
  • Spikbladssläktet (Hydrocotyle)
  • Spiskumminsläktet (Cuminum)
  • Stinkflokesläktet (Ferula)
  • Stjärnflockesläktet (Astrantia)
  • Strandlokesläktet (Ligusticum)
  • Strävsiljesläktet (Tordylium)
  • Stäkresläktet (Oenanthe)
  • Sårläkesläktet (Sanicula)
  • Säfferotssläktet (Seseli)
  • Vattenmärkessläktet (Sium)
  • Vildpersiljesläktet (Aethusa)
  • Vinglokesläktet (Smyrnium)
  • Ziziasläktet (Zizia)
  • Ängssiljesläktet (Silaum)
Se även
lista över de flockblommiga växternas släkten

Flockblommiga växter (Apiaceae, tidigare Umbelliferae[1]) är en växtfamilj vars blommor är små och växer i flock. Familjen kallas även "flockblomstriga växter". De luktar oftast krydda om man tar på dem. Exempel på dessa är dill, persilja, morot och palsternacka. Den flockblommiga familjen innehåller omkring 300[1] släkten med sammanlagt ungefär 3 000[1] arter.

Utseende

Dubbel flock
Blomställning som är typisk för flockblommiga växter. Här med både allmänt och enskilt svepe.

De flockblommiga växterna är vanligen ettåriga örter, men även två- och fleråriga arter förekommer, liksom några träd och buskar. Stjälkarna är ihåliga. Blommorna har fem kronblad, fem foderblad och fem ståndare. Blomställningen är ofta en dubbel flock, men vissa har enkel flock eller enstaka blommor. Små högblad under en flock kallas svepe, är flocken dubbel (flock i flock) skiljer man på allmänt svepe och enskilt svepe. I mitten av flocken är de aktinomorfa och i kanten av varje flock förekommer det ibland istället större, zygomorfa blommor. Det är vanligt med fårade stjälkar och tydliga bladslidor, liksom med sammansatta blad.

Giftighet

Familjen innehåller några mycket giftiga arter, exempelvis sprängört[2] och odört.[3] Det var odört som användes för att avrätta Sokrates.[4] Växten har även använts för att förgifta pilspetsar.[källa behövs] Andra arter innehåller östrogenliknande ämnen och de har använts som preventivmedel inom folkmedicinen.[källa behövs] Den mest använda växten för detta ändamål var den numera utrotade Ferula historica.[källa behövs]

Utbredning

Flockblommiga växter finns i alla bebodda världsdelar, men framför allt i tempererade områden. De är vanligast i Europa, Afrika och Asien.


Referenser

  • Nylén, Bo (2000). Nordens flora (2. uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 7408826. ISBN 9151838214 

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Samengesteld scherm.jpg
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl:samengesteld scherm) Umbel;
AngelicaSylvestrisInflorescence.jpg
(c) Christian Fischer, CC BY-SA 3.0
Inflorescence of Wild Angelica, Angelica sylvestris (Apiaceae).