Flockblommiga växter
Flockblommiga växter | |
(c) Christian Fischer, CC BY-SA 3.0 Strätta (Angelica sylvestris) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Araliaordningen Apiales |
Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
Vetenskapligt namn | |
§ Apiaceae | |
Auktor | Lindl. |
Släkten | |
lista över de flockblommiga växternas släkten |
Flockblommiga växter (Apiaceae, tidigare Umbelliferae[1]) är en växtfamilj vars blommor är små och växer i flock. Familjen kallas även "flockblomstriga växter". De luktar oftast krydda om man tar på dem. Exempel på dessa är dill, persilja, morot och palsternacka. Den flockblommiga familjen innehåller omkring 300[1] släkten med sammanlagt ungefär 3 000[1] arter.
Utseende
De flockblommiga växterna är vanligen ettåriga örter, men även två- och fleråriga arter förekommer, liksom några träd och buskar. Stjälkarna är ihåliga. Blommorna har fem kronblad, fem foderblad och fem ståndare. Blomställningen är ofta en dubbel flock, men vissa har enkel flock eller enstaka blommor. Små högblad under en flock kallas svepe, är flocken dubbel (flock i flock) skiljer man på allmänt svepe och enskilt svepe. I mitten av flocken är de aktinomorfa och i kanten av varje flock förekommer det ibland istället större, zygomorfa blommor. Det är vanligt med fårade stjälkar och tydliga bladslidor, liksom med sammansatta blad.
Giftighet
Familjen innehåller några mycket giftiga arter, exempelvis sprängört[2] och odört.[3] Det var odört som användes för att avrätta Sokrates.[4] Växten har även använts för att förgifta pilspetsar.[källa behövs] Andra arter innehåller östrogenliknande ämnen och de har använts som preventivmedel inom folkmedicinen.[källa behövs] Den mest använda växten för detta ändamål var den numera utrotade Ferula historica.[källa behövs]
Utbredning
Flockblommiga växter finns i alla bebodda världsdelar, men framför allt i tempererade områden. De är vanligast i Europa, Afrika och Asien.
Referenser
Noter
- ^ [a b c] ”flockblommiga växter”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flockblommiga-v%C3%A4xter. Läst 3 mars 2019.
- ^ Nylén, s. 354.
- ^ Nylén, s. 348.
- ^ System. ”Giftiga växter”. www.nrm.se. Arkiverad från originalet den 4 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200204095642/https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/frovaxterfanerogamer/giftigavaxter.5756.html. Läst 4 februari 2020.
Externa länkar
- Umbelliferae i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- Flockblommiga växter. Den virtuella floran.
- Wikimedia Commons har media som rör Flockblommiga växter.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl:samengesteld scherm) Umbel;
(c) Christian Fischer, CC BY-SA 3.0
Inflorescence of Wild Angelica, Angelica sylvestris (Apiaceae).