Antropocen

Nattbild (skapad av en fotomosaik) av jorden, upplyst genom mänskliga apparater.

Antropocen är en föreslagen geologisk epok. Den kan definieras som den tid då människans verksamhet globalt har påverkat jordens geologi, landskap, limnologi, klimat och ekosystem. Effekterna av mänskliga aktiviteter på jorden kan ses till exempel i förlust av biologisk mångfald och i den globala uppvärmningen.

Olika startdatum för antropocen har föreslagits, från början av den neolitiska revolutionen (12 000–15 000 år sedan), från den industriella revolutionen[1], eller från 1960-talet.[2]

Om antropocen blir vetenskapligt accepterad som geologisk epok, kommer den att efterträda den nuvarande holocen.[3]

Definition och historia

Antropocen kan översättas med "människans tidsålder" efter grekiskans antropos som betyder människa och cen som betyder ny.[4]

Antropocen föreslogs år 2000 av nobelpristagaren och atmosfärskemisten Paul Crutzen, som ser mänsklig påverkan av jordens miljö som så signifikant att det motiverar införandet av en ny geologisk epok.[5][6] Ordet blev först använt på 1980-talet av den amerikanska forskaren Eugene F. Stoermer.[7]

Den italienske geologen Antonio Stoppani föreslog redan år 1873 att människans påverkan på naturen hade påbörjat en ny geologisk epok som han kallade antropozoikum.[8] Stoppanis förslag ignorerades och ansågs ovetenskapligt av hans samtida; han var här alltför långt före sin tid.

År 2009 tillsattes Anthropocene working group (AWG) som fick i uppdrag att ta fram belägg för att formalisera den nya geologiska epoken Antropocen. I april 2016 röstade AWG för att gå vidare med ett formellt förslag om att definiera den antropocena epoken i den geologiska tidsskalan.[9] Från och med april 2024 har dock varken Internationella stratigrafiska kommissionen (ICS) eller International Union of Geological Sciences (IUGS) formellt godkänt epoken. I mars 2024, efter 15 års överläggningar, röstades ett förslag från IUGS om att ratificera antropocen ned med bred marginal.[10] Främst på grund av en tvist om den föreslagna starttiden i mitten av 1900-talet.

Startpunkt

Paleoklimatologen William Ruddiman från Virginias universitet anser att antropocen inleddes för ungefär 8 000 år sedan, då de första bönderna högg ner stora mängder skog för att få åkerfält för sina grödor.[11][12][13] Hans idé brukar kallas för den tidiga antropocenhypotesen.[2]

Ekologerna Simon Lewis och Mark Maslin har argumenterat för att antropocen startade år 1611, i samband med den europeiska koloniseringen av Amerika. De kallade sitt förslag för Orbis-hypotesen, efter det det latinska ordet för cirkel.[2]

Enligt ytterligare ett förslag inleds epoken år 1784. Det år då James Watts patenterade ångmaskinen.[2]

Anthropocene working group har föreslagit att Antropocen startade runt 1950, med hänvisning till de snabba och dramatiska förändringar i jordens ekosystem som har skett sedan dess.[9]

Hittills har människans nutid beskrivits som del av holocen, tiden efter den senaste istiden. Antropocen kan eventuellt läggas till som en efterföljande geologisk epok.

Indicier på epokskifte

De forskare som arbetat med begreppet antropocen pekar på ett antal miljöeffekter av människans verksamhet. Baserat på mätningar av iskärnor har man konstaterat kraftigt ökade nivåer av växthusgaserna koldioxid och metan efter mitten av 1900-talet. Kärnvapensprängningar från och med 1945 har också lämnat tydliga spår i de geologiska lagren. Vidare har urbanisering och ett alltmer intensifierat jordbrukande medfört ökad erosion och transport av sediment. Halterna av kol, kväve, fosfor och metaller i atmosfären, oceanerna och i jordytan har också förändrats. För djur- och växtlivet har människans närvaro medfört habitatförluster, utrotning av ett stort antal arter och introducerande av invasiva arter.[1]

För närvarande upplever vi den geologiska epoken holocen. Den tog sin början för cirka 11 500[14] år sedan och definieras av slutet på den senaste istiden – den senaste stora miljöhändelsen i jordens historia.

Referenser

  1. ^ [a b] antropocen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 april 2015.
  2. ^ [a b c d] Adam Wickberg (13 april 2024). ”Adam Wickberg: Juryn är fortfarande ute i frågan om antropocen”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/adam-wickberg-juryn-ar-fortfarande-ute-i-fragan-om-antropocen/. Läst 13 april 2024. 
  3. ^ ”En ny tidsålder vid namn antropocen”. forskning.se. Göteborgs universitet. 8 februari 2016. https://www.forskning.se/2016/02/08/en-ny-tidsalder-vid-namn-antropocen/. Läst 13 april 2024. 
  4. ^ Store norske leksikon/ antropocen
  5. ^ ”Möt Paul Crutzen - Hela livet i hetluften”. Forskning & Framsteg. 1 april 2009. https://fof.se/artikel/2009/3/mot-paul-crutzen-hela-livet-i-hetluften/. Läst 13 april 2024. 
  6. ^ Davison, Nicola (30 maj 2019). ”The Anthropocene epoch: have we entered a new phase of planetary history?” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2019/may/30/anthropocene-epoch-have-we-entered-a-new-phase-of-planetary-history. Läst 13 april 2024. 
  7. ^ Revkin, Andrew C. (11 maj 2011). ”Confronting the ‘Anthropocene’”. New York Times. http://dotearth.blogs.nytimes.com/2011/05/11/confronting-the-anthropocene/. Läst 20 oktober 2014. 
  8. ^ Crutzen, P. J. (12 juni 2002). ”Geology of mankind.”. nature "415": ss. 23. Arkiverad från originalet den 5 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120305010405/http://academics.eckerd.edu/instructor/carlsopr/Papers/Anthropocene.pdf. 
  9. ^ [a b] ”Sverker Sörlin: Crawford Lake kan bli en global minnesplats för jordens nya geologisk epok”. DN.se. 18 juli 2023. https://www.dn.se/kultur/sverker-sorlin-crawford-lake-kan-bli-en-global-minnesplats-for-jordens-nya-geologiska-epok/. Läst 13 april 2024. 
  10. ^ Sällström, Sara (3 april 2024). ”Människans tidsålder får vänta – experter röstade nej till Antropocen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/manniskans-tidsalder-far-vanta-experter-rostade-nej-till-antropocen. Läst 13 april 2024. 
  11. ^ Mason, Betsy (12 juni 2003). ”Man has been changing climate for 8,000 years”. Nature. doi:10.1038/news031208-7. 
  12. ^ Adler, Robert (11 december 2003). ”Early farmers warmed Earth's climate”. New Scientist. https://www.newscientist.com/article/dn4464-early-farmers-warmed-earths-climate/. Läst 4 februari 2008. 
  13. ^ Ruddiman, William F. (12 juni 2003). ”The anthropogenic greenhouse era began thousands of years ago”. Climatic Change "61" (3): ss. 261–293. doi:10.1023/B:CLIM.0000004577.17928.fa. Arkiverad från originalet den 16 april 2014. https://web.archive.org/web/20140416132256/http://earth.geology.yale.edu/~avf5/teaching/Files_pdf/Ruddiman2003.pdf. 
  14. ^ holocen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 april 2015.

Se även

Media som används på denna webbplats

Earthlights dmsp 1994–1995.jpg
This image of Earth’s city lights was created with data from the Defense Meteorological Satellite Program (DMSP) Operational Linescan System (OLS). Originally designed to view clouds by moonlight, the OLS is also used to map the locations of permanent lights on the Earth’s surface.

The brightest areas of the Earth are the most urbanized, but not necessarily the most populated. (Compare western Europe with China and India.) Cities tend to grow along coastlines and transportation networks. Even without the underlying map, the outlines of many continents would still be visible. The United States interstate highway system appears as a lattice connecting the brighter dots of city centers. In Russia, the Trans-Siberian railroad is a thin line stretching from Moscow through the center of Asia to Vladivostok. The Nile River, from the Aswan Dam to the Mediterranean Sea, is another bright thread through an otherwise dark region.

Even more than 100 years after the invention of the electric light, some regions remain thinly populated and unlit. Antarctica is entirely dark. The interior jungles of Africa and South America are mostly dark, but lights are beginning to appear there. Deserts in Africa, Arabia, Australia, Mongolia, and the United States are poorly lit as well (except along the coast), along with the boreal forests of Canada and Russia, and the great mountains of the Himalaya.
Weichsel-Würm-Glaciation.png
Författare/Upphovsman: Ulamm, Licens: CC BY-SA 3.0
Europe durant la dernière glaciation, entre environ 20,000 et 70,000 ans avant aujourd'hui ; appelé Weichsélien ou Vistulien en Europe du Nord et glaciation de Würm dans les Alpes. L'étendue de la glaciaiton (inlandis), les mers et les lacs ont été dessinés à la main selon www.diercke.de: Würm-/Weichseleiszeit (letzte Eiszeit) - Vergletscherung et File:Map of Alpine Glaciations.png