Antonia Caenis
Antonia Caenis, död 74 e.Kr., var kejsare Vespasianus inflytelserika sambo.[1] Hon utövade ett betydande inflytande på statsangelägenheterna i romarriket.
Caenis tros ha blivit född i Istria i nuvarande Kroatien. Hon var slav och sekreterare åt kejsar Claudius mor Antonia Minor innan hon inledde ett förhållande med Vespasianus. Enligt Suetonius var hon Vespasianus fru i allt utom namnet efter hans första fru Flavia Domitilla den äldres död fram till sin egen död. Hon ska ha haft ett fantastiskt minne och varit mycket aktiv i regeringsarbetet. Hon utförde officiella uppgifter på kejsarens vägnar och tjänade mycket pengar på sin politiska karriär. Hon behandlades dock föraktfullt av Vespasianus son Domitianus.
Referenser
- ^ Lefkowitz, Mary R.; Fant, Maureen B. (2005-08-23). Women's Life in Greece and Rome: A Source Book in Translation. JHU Press. ISBN 978-0-8018-8310-1.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Media som används på denna webbplats
CIL VI 12037.jpg
Författare/Upphovsman: Rossignol Benoît, Licens: CC BY-SA 3.0
Inscription de Rome trouvée vers Porta Pia. Il s’agit de l'autel funéraire de la maîtresse de l'empereur Vespasien, Caenis, affranchie d'Antonia. Le texte latin est «Dis manib(us) / Antoniae Aug(ustae) / l(ibertae) Caenidis, / optumae patron(ae), / Aglaus l(ibertus) cum Aglao et Glene et Aglaide / filiis. » (Aux dieux mânes d’Antonia Caenis, affranchie de l’Augusta (Antonia), très bonne patronne, Aglaus son affranchi avec Aglaus, Glene et Aglaide ses enfants (ont fait faire cet autel)). Caenis est connue par Suétone, Divus Vespasianus, III. Référence de l’inscription : CIL VI, 12037.
Författare/Upphovsman: Rossignol Benoît, Licens: CC BY-SA 3.0
Inscription de Rome trouvée vers Porta Pia. Il s’agit de l'autel funéraire de la maîtresse de l'empereur Vespasien, Caenis, affranchie d'Antonia. Le texte latin est «Dis manib(us) / Antoniae Aug(ustae) / l(ibertae) Caenidis, / optumae patron(ae), / Aglaus l(ibertus) cum Aglao et Glene et Aglaide / filiis. » (Aux dieux mânes d’Antonia Caenis, affranchie de l’Augusta (Antonia), très bonne patronne, Aglaus son affranchi avec Aglaus, Glene et Aglaide ses enfants (ont fait faire cet autel)). Caenis est connue par Suétone, Divus Vespasianus, III. Référence de l’inscription : CIL VI, 12037.