Anton Makarenko

Anton Makarenko
Född13 mars 1888[1][2][3] ​eller ​1 mars 1888 (g.s.)[3]
Bilopillja
Död1 april 1939[4][5][6]
Golitsyno
BegravdNovodevitjekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Ukrainska SSR och Sovjetunionen
Utbildad vidPoltava National Pedagogical University
SysselsättningPedagog, författare[1], pedagogisk författare, pedagog, lärare[1]
Utmärkelser
Arbetets Röda Fanas orden[7]
Namnteckning
Webbplatsmakarenko.edu.ru/
Redigera Wikidata

Anton Semjonovitj Makarenko, född den 13 januari 1888 i Bilopillja, guvernementet Charkov, Ryssland, död den 1 april 1939 i Golitsyno, var en rysk författare och pedagog (”Rysslands Pestalozzi”).

Biografi

Som en av grundarna av sovjetisk pedagogik, utarbetade Makarenko teori och metod för uppfostran i självstyrande barnkollektiv och introducerade begreppet produktivt arbete i utbildningssystemet. Makarenko räknas ofta till världens stora pedagoger, och hans böcker har publicerats i många länder.

I efterdyningarna av den ryska revolutionen etablerade han självbärande barnhem för gatubarn - inklusive ungdomsbrottslingar – lämnade föräldralösa efter ryska inbördeskriget. Bland dessa anläggningar fanns Gorkijkolonin och senare Dzerzjinskij arbetskommunen i Charkiv, där FED kamera producerades.

Även om det fanns ett visst motstånd från myndigheterna i ett tidigt skede av Makarenkos "experiment", kom den sovjetiska regimen så småningom att framhålla sina kolonier som en stor framgång i den kommunistiska utbildningen och rehabiliteringen. Bland hans viktigaste idéer var "så mycket krav på personen som möjligt och så mycket respekt för honom som möjligt", användning av positivt grupptryck på individen från kollektivet och institutionaliserat självstyre och självförvaltning av detta kollektiv. Han avvisade också fysisk bestraffning.

Makarenko var en av de första sovjetiska pedagogerna att framhålla att verksamheten i olika utbildningsinstitutioner – d. v. s. skolan, familjen, klubbar, offentliga organisationer, produktionskollektiv och lokalsamhället - bör integreras.

Makarenko skrev flera böcker, varav den pedagogiska Педагогическая поэма (Ett pedagogiskt poem, 1933-35), en fiktiv berättelse om Gorkijkolonin, var särskilt populär i Sovjetunionen. År 1955 producerades en film med den engelsk titeln Road to Life.

Liksom de flesta saker inom Sovjetunionen, sattes Makarenkos idéer under hård kritik efter kommunismens fall. Hans system har anklagats för många av samma förmodade fel som sovjetiska kommunismen i allmänhet, till exempel att ge barnkollektivet för mycket makt över det enskilda barnet.

När Makarenko på 1930-talet började ge ut böcker lade han stor vikt vid fasthet och konsekvens i uppfostran.

Makarenkos inflytande i Sverige

Hasselakollektiven i Sverige har i forskning beskrivits som inspirerade av Makarenkos kollektivpedagogik. Bland annat betonades inom hasselapedagogiken, liksom i Makarenkos kolonier, gruppen som påverkande faktor, arbetet som en väsentlig och personlighetsdanande princip, de vuxnas ´medlevarskap´, en stark ledning, idén om kollektivet som överordnat individen, och värderingarna om orsakerna till avvikelserna i samhället och miljön.[8][9]

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Bibliografi

  • Elektroniskt arkiv med verk av AS Makarenko
  • Posh (1932; skådespel)
  • Mars 30:e år (1932)
  • FD - 1 (1932; skiss)
  • Den pedagogiska dikten (1925-1935).
  • Den pedagogiska dikten (med испр. замеч. tryckfel, med den restaurerade bokstaven "yo", fanns det en innehållsförteckning)
  • Den pedagogiska dikten (den första oavkortade utgåvan av 2003, vetenskapsupplagan, сост. och kommentaren av S. S. Nevskaya, publiceras i ett nätverk under 2010 (pdf))
  • Boken för föräldrar (1937; konst och teoretisk sammansättning)
  • Heder (1937 - 1938; story)
  • Flaggor på tornen (1938)
  • Flaggor på tornen (på бумажн. prod. korrekt. många skrivfel, восст. bokstaven "yo", fanns det en innehållsförteckning och så vidare)
  • Teknik för organiseringen av utbildningsprocessen
  • Föreläsningar om utbildning för barn

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Nikolaj Skatov (red.), Русская литература XX века. Прозаики, поэты, драматурги, 2005, ISBN 5-94848-262-6.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ПроДетЛит, 17 september 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Anton Makarenko, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Babelio, Anton Makarenko, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969.[källa från Wikidata]
  8. ^ Thelander, Anna (1979). Hasselakollektivet. En rapport om vårdinnehåll och vårdideologi på ett hem för unga narkomaner. Stockholm: Bokförlaget Prisma. sid. 82-85 
  9. ^ Johnson, Björn (2021). Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken. Lund: Arkiv förlag. sid. 102 
  10. ^ ”Minor Planet Center 3214 Makarenko” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3214. Läst 12 oktober 2023. 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
SU Order of the Red Banner of Labour ribbon.svg
Ribbon bar of the Order of the Red Banner of Labour. The Soviet Union (USSR).
Signature. Anton Makarenko.jpg
Signature. Anton Makarenko