Anton Dunckern

Anton Dunckern
Anton Dunckern.jpg
SS-Brigadeführer Collar Rank.svg Brigadeführer
Född29 juni 1905
München, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död9 december 1985 (80 år)
München, Bayern, Västtyskland
BegravningsplatsOstfriedhof, München
Inträdeseptember 1930
Tjänstetid1930–1945
Befäl1) Gestapo i Saarbrücken
2) Befälhavare för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst i Metz
3) SS- och polischef i Metz

Anton Dunckern, född 29 juni 1905 i München, död 9 december 1985 i München, var en tysk jurist och SS-general. Under andra världskriget var han befälhavare för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i Metz.

Biografi

Dunckern studerade rättsvetenskap vid Münchens universitet och avlade statsexamen 1930.

I unga år sökte sig Dunckern till völkisch-kretsar och deltog 1923 som medlem av Freikorps Oberland i Adolf Hitlers ölkällarkupp.[1]

I september 1930 blev Dunckern medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) och Schutzstaffel (SS). Kort efter Hitlers utnämning till tysk rikskansler i januari 1933 anställdes Dunckern vid den bayerska politiska polisen, som var underställd Reinhard Heydrich. När Heydrich i april 1934 utnämndes till chef för Geheime Staatspolizeiamt (Gestapa) i Berlin, följde Dunckern med honom dit. Under de långa knivarnas natt den 30 juni 1934, då Hitler rensade ut SA:s ledarskap samt flera politiska motståndare, ledde Dunckern en grupp SS-män som intog vicekansler Franz von Papens kontor. Anledningen till detta var att von Papen den 17 juni i Marburg hållit ett tal, som förargat Hitler.

Efter att ha hjälp till med att organisera Gestapo-myndigheterna i Breslau och Liegnitz utsågs Dunckern i mars 1935 till chef för Gestapo i Saarbrücken. Gauleiter Josef Bürckel gjorde honom till sin politiska rådgivare.

Andra världskriget

Efter Tysklands framgångsrika fälttåg mot Frankrike 1940 blev Dunckern befälhavare för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst (Befehlshaber der Sicherheitspolizei und des SD, BdS) i Metz.

Den 19 november 1944 intogs Metz av amerikanska 3:e armén under befäl av general George S. Patton. Då Dunckern var den högste SS-officeren som gripits i området, bestämde sig Patton för att personligen förhöra denne.[2][3] Efter förhöret fastställde Patton att Dunckern skulle betraktas som politisk fånge och inte krigsfånge.

Efter andra världskriget

Under de följande åren satt Dunckern internerad i Storbritannien och USA. År 1947 överfördes han ånyo till Metz. Han dömdes 1953 till 20 års fängelse som krigsförbrytare och internerades i ett fängelse i närheten av Loos i norra Frankrike. Han frisläpptes dock redan i juni året därpå.[1] Dunckern återvände till Tyskland och öppnade egen praktik i München.

Münchens distriktsåklagare inledde i början av 1970-talet en förundersökning mot Dunckern. Det existerade misstankar om att han under sin tid som Sipo- och SD-chef i Metz hade medverkat till deportationen av franska judar till förintelseläger i Generalguvernementet. Dunckern tillbakavisade dessa misstankar och i brist på bevis lades förundersökningen ned.

Befordringshistorik

Utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Klee 2007, s. 122.
  2. ^ Patton 1974, s. 577.
  3. ^ Farago 1981, s. 56.

Webbkällor

Tryckta källor

  • Farago, Ladislas (1981) (på engelska). The Last Days of Patton (2). New York: McGraw-Hill. ISBN 0-07-019940-X 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Patton, George S. (1974) (på engelska). The Patton Papers. 2, 1940–1945. Boston: Houghton Mifflin. ISBN 0-395-12706-8 

Media som används på denna webbplats

Anton Dunckern.jpg
SS-General Anton Dunckern (1905-1985).
SS-Brigadeführer Collar Rank.svg
Författare/Upphovsman: Mintz l, Licens: CC BY-SA 3.0
Rang insignia of the SS/Waffen-SS, here universal collar patches of “SS-Brigadefuehrer”.