Annika Sandén
| Annika Sandén | |
| Född | 27 november 1969[1] (54 år) Angereds församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Historiker |
| Utmärkelser | |
| Stora historiepriset (2019) Axel Hirschs pris (2022) | |
| Redigera Wikidata | |
Annika Helena Sandén, tidigare Gustafsson, född 27 november 1969 i Angereds församling i Göteborgs och Bohus län,[2] är en svensk historiker och författare, docent i historia vid Stockholms universitet.
Biografi
Sandén disputerade 2005 vid Linköpings universitet på avhandlingen Stadsgemenskapens resurser och villkor. Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620.[3] Avhandlingen belönades med Vasamuseets vänners pris (2007)[4].
Sandén utkom 2020 med boken Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid. Boken är den sista delen i en trilogi om levnadsförhållanden hos allmogen i Sverige under 1600-talet. Den första delen är Missdådare: brott och människoöden i Sverige omkring 1600 som utkom 2014. År 2016 kom boken Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal. Boken nominerades till Stora Fackbokspriset av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse[5]. Hon har tillsammans med Erik Petersson utkommit med boken Mot undergången. Ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid och var tillsammans med Sofia Holmlund redaktör för Usla, elända och arma. Samhällets utsatta under 700 år, som utsågs till Årets bok om svensk historia 2013.[6] Hennes forskning fokuserar på folkkultur och vardagsliv i 1500- och 1600-talets Sverige.[7]
År 2019 tilldelades hon Stora historiepriset.[8] År 2022 tilldelades hon Axel Hirschs pris av Svenska Akademien.[9]
Priser och utmärkelser
- Stora historiepriset, 2019
- Axel Hirschs pris, 2022
Källor
- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, omnämnd som: Sandén, Annika Helena.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000: Sandén, Annika Helena (1969-11-27) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ ”Annika Sandén”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 11 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160211031220/http://www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/fria-forskningsprojekt/annika-sand%C3%A9n-1.60404. Läst 14 mars 2014.
- ^ ”Vasamuseets vänners pris”. www.vasamuseet.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2017. https://web.archive.org/web/20171213010223/https://www.vasamuseet.se/om-oss/vasamuseets-vanner/vannernas-pris. Läst 12 december 2017.
- ^ ”Nomineringar till Stora Fackbokspriset 2016”. News Powered by Cision. http://news.cision.com/se/axel-och-margaret-ax-son-johnsons-stiftelse/r/nomineringar-till-stora-fackbokspriset-2016,c2116744. Läst 12 december 2016.
- ^ ”Samhällets utsatta i Årets bok om svensk historia”. Nättidningen Svensk Historia. http://svenskhistoria.se/samhallets-utsatta-i-arets-bok-om-svensk-historia/. Läst 14 mars 2014.
- ^ ”Annika Sandén - Historiker och författare”. www.annikasanden.se. http://www.annikasanden.se. Läst 12 juni 2016.
- ^ ”Sveriges största historiepris som delas ut varje år av Sörmlands museum och Nyköpings kommun - Sörmlands museum”. www.sormlandsmuseum.se. https://www.sormlandsmuseum.se/storahistoriepriset. Läst 7 januari 2020.
- ^ Svenska Akademien (7 mars 2022). ”Axel Hirschs pris”. Pressmeddelande. Läst 26 maj 2022.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Annika Sandén, Elisabeth Elgán (eds.), Licens: CC BY-SA 4.0
Dagens samhälle karaktäriseras ofta som kunskapssamhället, till skillnad från det tidigare industrisamhället. Historiker vet dock att alla samhällen är och har varit kunskapssamhällen: Utan möjligheter att skapa, överföra och använda kunskap, såväl individer som grupper emellan, hade maktområden varken kunnat byggas eller vidmakthållas.
Antologin speglar hur historiska aktörer, såväl makthavare som lekmän och tjänstemän, har producerat och utnyttjat information och kunskap från medeltiden till idag. Här ryms forskning om folkräkning, urbanisering, kungars historieskrivning, myndighetsutövning, sociala och politiska rörelser, disciplinering och opinionsbildning.
I Kunskapens tider bidrar nio medarbetare från Historiska institutionen vid Stockholms universitet med exempel på hur behovet och användandet av kunskap sett ut i olika historiska situationer och tidsperioder.