Anneli Furmark

Anneli Furmark
Pressfotografi 2022 Foto:Anna Dvrnik
Född1 april 1962
FödelseplatsVallentuna, Stockholms län
NationalitetSverige
Verksamhet
Verksam1999–[a]
DebutverkLabyrinterna och andra serier
Kända verkDen röda vintern, Gå med mig till hörnet
GenreVardagsrealism, relationsdrama
Övrigt
PriserUrhunden (2005, 2008, 2016 och 2021), Adamsonstatyetten (2010), Västerbotten-Kurirens kulturpris (2012)
WebbplatsAnnelifurmark.com

Sofie Anneli Furmark, född 1 april 1962[2] i Vallentuna i Stockholms län[1], är en svensk serieskapare. Hon är utbildad på konsthögskolan i Umeå och debuterade som serieskapare 2002. Sedan dess har hon producerat tio seriealbum, varav fyra belönats med Urhunden som årets originalsvenska seriealbum. I sina stillsamma relationsdramer beskriver Furmark ofta sin uppväxt eller mer allmänt norrländska miljöer; hon är uppvuxen i Luleå och bor i Umeå.

Biografi

Uppväxten

Furmark växte upp i Gammelstad i Luleå kommun.[3] Som barn ritade och skrev hon långa historier,[4] och i 20-årsåldern bestämde hon sig för att satsa på bildskapandet även som yrke. Hon gick i Sunderby folkhögskola nordväst om Luleå.

Till Umeå via Stockholm

Därefter antogs Anneli Furmark till Konstfack, linjen för grafisk formgivning och illustration, och flyttade därför 1983[5] till Stockholm. Hon avbröt dock studierna eftersom hon hellre ville arbeta med fri konst.

Furmark hade inte planerat att flytta norrut igen,[6] men antogs 1991 till Konsthögskolan i Umeå. Där gick hon 1997 ut med magisterexamen.

Första serierna

Efter konsthögskolan skaffade Furmark egen ateljé och var fortfarande inriktad på måleriet. 1999 började hon dock teckna serier…

”Jag ville berätta om min uppväxt och då var det en form som passade bra.„
– Anneli Furmark, [3]

De första publiceringar skedde i tidskrifterna Galago och Hjälp!. Det första albumet, Labyrinterna och andra serier (2002), är en samling kortare serier inspirerade av hennes uppväxt i Norrbotten,[b] och året efter deltog hon i Seriefrämjandets utgivning av små "Lantis"-häften (Tant Oro slår en signal).

Genombrottsalbum

Det var med sina två nästa album Amatörernas afton och Jamen förlåt då som Furmark kom att slå igenom på allvar.[7] Bägge är samlingar av serienoveller, varav en del tidigare publicerade i olika sammanhang. Båda belönades av Seriefrämjandet med Urhundenplaketten som årets bästa originalsvenska seriealbum, och om den senare ansåg Helsingborgs Dagblad att "/…/ hur präglade vi blir av vår uppväxtmiljö och våra förutsättningar handlar Anneli Furmarks berättelser. Hennes karaktärer befinner sig ständigt på gränsen till något nytt och de vågar låta livet ta oväntade vändningar. Furmarks teckningar är laddade med värme och ångest, de mörka skissartade strecken bildar fond till de lättare porträtten."

Serieromaner

2009 bröt Furmark mot sin vardagsnära stil och kom med något av ett science fiction-album. I serienovellen August & jag beskrev hon hur hon en slaskig januaridag tar en promenad och vid Tegnérlunden stöter ihop med en djupt förvirrad man i ålderdomliga kläder, nämligen August Strindberg. Resten av historien kretsar kring berättarjagets alla frågor omkring och till honom, som alltså uppträder ett sekel efter sin livstid.

2010 års album, serieromanen Fiskarna i havet, är en relationsberättelse som utspelar sig runt en bohuslänsk konstskola studieåret 1990–1991. Furmark gick vid den tiden själv på Gerlesborgsskolan i Bohuslän, och vissa inslag i berättelsen speglar uppenbarligen hennes egna upplevelser.[c]

I samband med Stockholms internationella seriefestival släpptes i april 2012 serieromanen Jordens medelpunkt.[8] Denna isländska berättelse om 16-årige Axel, hans mamma Marie och hennes nya man Toralf har hämtat några tydliga drag från en roman av Jules Verne.[9][10]

I februari 2013 utsågs Anneli Furmark till ny ledamot av den statliga Konstnärsnämnden. Förordnandet gällde fram till utgången av år 2015.[11]

Sedan 2010 har Anneli Furmark publicerats på fem språk utöver svenska.

Stil, motiv, förhållningssätt och inspiration

I tidiga serier kände sig Furmark låst till en layout med sex serierutor per sida. I novellen "Inland" från 2007 års Jamen förlåt då prövade hon en friare stil, med större rutor – ibland på hela sidor. Och hon arbetade med färg.[7] Den stilen har hon fortsatt med i senare års serieromaner, där även större sekvenser kan bli helt ordlösa.[12] Anneli Furmark anser själv att hennes konstnärliga arbete utvecklats via hennes serietecknade och vägrar att separera de två konstarterna:

”Jag har liksom en käpphäst som jag alltid vevar med, och det är att serier är bildkonst. En form av. Ingen motsats.[5]„


Furmark har haft ett flertal egna konstutställningar samt deltagit i grupputställningar i Sverige, England, Sydkorea och Polen.[7] Hennes måleri har fortsatt, men successivt har det blivit mer tecknade serier och mindre bilder utan text.[4] Furmark har en klar uppfattning om vad hon vill säga med sina serier och anser sig väldigt upptagen med bilderna, där människorna blir till när bilden väl är klar. Det norrländska landskapet är viktigt för hennes serier.[7]

Inspirationskällorna är för Anneli Furmark många. Allra överst för denna bildberättare, vars böcker ofta bär ett stråk av melankoli, står dock Tove Jansson.[8]

Bibliografi

Egna böcker (översättningar med indrag)

  • 2002 – Labyrinterna och andra serier, Optimal Press. ISBN 91-88334-465.
  • 2003 – Tant Oro slår en signal, Seriefrämjandet. ISBN 91-85161-047.
  • 2004 – Amatörernas afton, Optimal Press. ISBN 91-88334813.
  • 2007 – Jamen förlåt då, Kartago förlag. ISBN 978-91-89632868.
  • 2009 – August & Jag, Ordfront Galago. ISBN 9789170374456.
  • 2010 – Fiskarna i havet, Kartago förlag. ISBN 97891 86003 579.
    • 2010 – Peindre sur le rivage (översättning av Fiskarna i havet), Actes Sud - L’An 2 (franska)
  • 2012 – Jordens medelpunkt, Kartago förlag. ISBN 978-91-86003-968.
    • 2013 – Le Centre de la Terre (översättning av Jordens medelpunkt), Edition cà et lá (franska)
  • 2015 – Den röda vintern. Stockholm: Kartago. ISBN 9789175150789 
    • 2015 – Hiver rouge (översättning av Den röda vintern), Éditions çà et là (franska)
  • 2016 – En sol bland döda klot, Kartago förlag. ISBN 978-91-75151-892.
    • 2017 – Un soleil entre des planètes mortes (översättning av En sol bland döda klot), Éditions çà et là (franska)
  • 2018 – Närmare kommer vi inte (Tillsammans med författaren Monika Steinholm, Wibom books. ISBN 9789198293531
  • 2020 – Gå med mig till hörnet. Ordfront förlag. ISBN 9789177751304
    • 2022 - Walk me to the corner (översättning av Hanna Strömberg) Drawn and quarterly (engelska)
    • 2022 - Llévame contigo (översättning av Alba Pagán) Blackie Books (spanska)
    • 2022 - Bring mich noch zur Ecke (översättnign av Katharina Erben) Avant-Verlag (tyska)

Andra publiceringar

(serier i antologier)

  • 2003 – Allt för konsten 4, Optimal Press
  • 2005 – Allt för konsten 6, Optimal Press
  • 2005 – Glömp 7, Boingbeing
  • 2008 – Allt för konsten 7, Optimal Press
  • 2009 – Allt jag rör vid försvinner, Kartago förlag (sammanställning och seriemanus: Henrik Bromander)

Andra översättningar

  • 2008 – (bidrag till) From the Shadow of the Northern Lights, Galago (engelska)
  • 2008 – (bidrag till) Drawn & Quarterly Showcase #5, Drawn & Quarterly, Kanada (engelska)
  • 2010 – (bidrag till) From the Shadows of the Northern Lights 2, Galago (engelska)

Källor: [1][13][14]

Utmärkelser

Anneli Furmark har fyra gånger mottagit Seriefrämjandets pris Urhunden – 2005 för albumet Amatörernas afton, 2008 för Jamen förlåt då, 2016 för Den röda vintern och 2021 för Gå med mig till hörnet[15]. Dessutom fick hon första pris vid 2004 års seriefestival i finska Kemi.[16] 2010 mottog hon Adamsonstatyetten. Maj 2012 erhöll hon Västerbotten-Kurirens kulturpris.[8] Västerbotten-Kuriren prisade bland annat Furmarks stora spännvidd – "från samtidssatiriska relationsberättelser och vemodiga roadmovies genom norrländska landskap till hemliga möten över tid och rum".

Våren 2023 utsågs Furmark till hedersdoktor vid Umeå universitet.[17]

Utställningar

  • Anneli Furmark: Mind map på Bildmuseet, Umeå Universitet, från 2010-11-21 till 2011-01-30.[18]

Kommentarer

  1. ^ Startåret gäller debuten som publicerad serieskapare, oaktat tidigare verksamhet som bildkonstnär.[1]
  2. ^ Alla utom en av de åtta serienovellerna utspelas i det sena 1970-talets Luleå under Furmarks egen tonårstid.[7]
  3. ^ På sid 162–163 i boken blir huvudpersonen antagen till "konsthögskolan i Stockholm". Sommaren 1991 blev Anneli Furmark antagen till Konsthögskolan i Umeå.

Referenser

  1. ^ [a b c] Anneli Furmark. ”CV”. http://www.annelifurmark.com/index.php?option=com_content&view=article&id=3&Itemid=12&lang=sv. Läst 31 augusti 2012. 
  2. ^ ”Sofie Anneli Furmark”. Ratsit. http://www.ratsit.se/BC/SearchSimple.aspx?Who=anneli+furmark. Läst 31 augusti 2012. 
  3. ^ [a b] ”Lusten driver Anneli i sitt arbete”. Umeå universitet. 2008. Arkiverad från originalet den 28 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120328175712/http://www.umu.se/samverkan/alumn/alumnportratt/anneli-furmark/. Läst 31 augusti 2012. 
  4. ^ [a b] Anneli Furmark. ”Egen presentation”. Norrbottensförfattare. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222054631/http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=1. Läst 31 augusti 2012. 
  5. ^ [a b] Anneli Furmark. ”Om författaren”. Norrbottensförfattare. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224223528/http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=3. Läst 31 augusti 2012. 
  6. ^ ”Anneli Furmark”. Optimal press. http://www.optimalpress.com/furmark.html. Läst 31 augusti 2012. 
  7. ^ [a b c d e] Anneli Furmark. ”Författarskapet”. Norrbottensförfattare. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224183447/http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=2. Läst 31 augusti 2012. 
  8. ^ [a b c] Bernspång, Karin (12 maj 2012). ”Anneli Furmark får VK:s kulturpris”. Västerbottens-Kuriren. Arkiverad från originalet den 10 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120710223202/http://www.vk.se/630495/anneli-furmark-far-vks-kulturpris. Läst 31 augusti 2012. 
  9. ^ Nelson, Cecilia: "Anneli Furmark | Jordens medelpunkt". Arkiverad 18 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. GP.se. Läst 2012-09-29.
  10. ^ Annelifurmark.com Läst 2012-08-31
  11. ^ Meidell, Sara (2013-02-28): "Anneli Furmark ny ledamot i Konstnärsnämnden". Arkiverad 4 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. VK.se. Läst 11 maj 2013.
  12. ^ Furmark, Anneli (2010). Fiskarna i havet. Stockholm: Kartago. sid. 99–104 m.fl. Libris 11727923. ISBN 978-91-86003-57-9 
  13. ^ Anneli Furmark. ”Verkförteckning”. Norrbottensförfattare. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224174707/http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=5. Läst 31 augusti 2012. 
  14. ^ ”Anneli Furmark”. Seriewikin. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Anneli_Furmark&oldid=162956. Läst 31 augusti 2012. 
  15. ^ TT (4 oktober 2024). ”Urhunden till Furmark och Bergmark Elfgren”. Västerbottenkuriren. https://www.vk.se/2021-11-20/urhunden-till-furmark-och-bergmark-elfgren. Läst 4 oktober 2024. 
  16. ^ Fiskarna i havet, not i frampärmen.
  17. ^ ”Anneli Furmark och Gunnar Balgård hedersdoktorer i Umeå”. Expertsvar. 25 maj 2023. https://www.expertsvar.se/pressmeddelanden/anneli-furmark-och-gunnar-balgard-hedersdoktorer-i-umea/. Läst 28 maj 2023. 
  18. ^ ”Vårt minne har inga enkelriktade vägar”. https://www.folkbladet.nu/2010-12-07/vart-minne-har-inga-enkelriktade-vagar. Läst 1 mars 2021. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Furmark.01 mindre.jpg
Författare/Upphovsman: Ehallsb, Licens: CC BY-SA 4.0
Pressfotografi 2022 Foto: Anna Dvrnik