Anne Wibble

Anne Wibble

Tid i befattningen
4 oktober 1991–7 oktober 1994
StatsministerCarl Bildt
FöreträdareAllan Larsson
EfterträdareGöran Persson

Tid i befattningen
1986–1991
FöreträdareBjörn Molin
EfterträdareHans Gustafsson

FöddAnne Marie Ohlin
13 oktober 1943
Stockholm, Sverige
Död14 mars 2000 (56 år)
S:t Görans församling, Stockholm, Sverige
GravplatsGalärvarvskyrkogården[1]
kartor
NationalitetSvensk
Politiskt partiFolkpartiet
UtbildningCivilekonom, Ekonomie licentiat
Alma materHandelshögskolan i Stockholm
MakeJan Wibble (gifta 1966–2000)
RelationerBertil Ohlin (far)
Tomas Ohlin (bror)
Barn2 barn

Anne Marie Wibble, född Ohlin den 13 oktober 1943 i Stockholm, död 14 mars 2000 i S:t Görans församling i Stockholm, var en svensk nationalekonom och politiker (folkpartist). Hon var ekonomie licentiat samt Sveriges första kvinnliga finansminister 1991–1994.

Utbildning

Wibble avlade ekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm och erhöll titeln civilekonom. Hon avlade senare även en ekonomie licentiatexamen.

Karriär

Wibble arbetade som lärare vid Handelshögskolan i Stockholm under sex år.[2] Hon var riksdagsledamot för Stockholms läns valkrets 1985–1997 samt finansminister 1991–1994. Hon fick som finansminister, tillsammans med riksbankschefen Bengt Dennis, hantera finanskrisen 1990–1994 i Sverige. Hon var som riksdagsledamot framför allt aktiv i finansutskottet, där hon var suppleant 1985–1986, ledamot 1986–1991 och 1994–1997 och vice ordförande 1986–1991.

År 1995 kandiderade Wibble i Folkpartiets partiledarval när Bengt Westerbergs efterträdare skulle utses. Till slut stod valet på partiets landsmöte mellan henne och Maria Leissner, som vann den avgörande omröstningen med röstsiffrorna 81–77.[3] Ett par år senare lämnade Wibble politiken och blev chefsekonom på Industriförbundet.

Författarskap

I boken Två cigg och en kopp kaffe[4] berättar Wibble personligt bland annat om de långa arbetsveckorna (70–80 timmar) under tiden som finansminister.[5] Hon är känd för ha yttrat "alla svenskar borde ha en årslön på banken". Detta var avsett som en målsättning att långsiktigt sträva efter i syfte att stärka den enskildes frihet. Kommentaren väckte uppseende eftersom det ansågs vara en för många svenskar orealistisk vision.[6]

Familj

Wibble var dotter till Bertil Ohlin (ordförande Folkpartiet 1944–1967, professor i nationalekonomi Handelshögskolan i Stockholm 1929–1965, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1977). Hon följde i faderns fotspår med studier i nationalekonomi, där hon främst inriktade sig på arbetsmarknadsfrågor och som ideellt engagerad i Folkpartiet liberalerna. Hon hade före riksdagstiden kommunala uppdrag i Täby kommun, där hon bland annat var ordförande i skolstyrelsen. Hennes äldre bror är IT-forskaren Tomas Ohlin.

Wibble fick två döttrar, Petra och Monika, tillsammans med maken Jan Wibble (1943–2024).[7] Hon avled år 2000 på Stockholms sjukhem till följd av bröstcancer som hade spridit sig genom kroppen till levern.[2][5] Anne Wibble är gravsatt i minneslunden på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[8]

Referenser

Noter

  1. ^ Svenskagravar.se, Wibble, Anne Marie, läs online, läst: 14 januari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Holmqvist, Anette (15 mars 2000). ”Anne Wibble är död”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/15/wibble2.html. Läst 16 september 2010. 
  3. ^ Ljungberg, Dick (5 februari 1995). ”Leissner vann jämn ledarstrid”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/leissner-vann-jamn-ledarstrid-konberg-utslagen-i-forsta-omgangen-wibble-fyra-roster-fran-seger/. Läst 1 september 2024. 
  4. ^ Wibble, Anne (1994). Två cigg och en kopp kaffe. Stockholm: Ekerlid i samarbete med Veckans Affärer. ISBN 91-88594-03-3 
  5. ^ [a b] Johansson, Anders & Holmqvist, Anette (16 mars 2000). ”Bröstcancer tog hennes liv”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/16/wibble.html. Läst 16 september 2010. 
  6. ^ Hakelius, Johan (13 januari 2014). ”Det är ovärdigt att inte ha en årslön på banken”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article18164973.ab. Läst 12 september 2014. 
  7. ^ ”Jan Wibble”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/de1c6ef4-99e8-4cf8-9da8-fee114c7ffd7/funeral-notices. Läst 1 september 2024. 
  8. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Camera-photo.svg
Camera icon
Sweden politic personality icon.svg
Författare/Upphovsman: Ju gatsu mikka, Licens: CC0
Icon for stubs about swedish politic personality
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.