Anne L'Huillier
Anne L'Huillier  | |
 | |
| Född | Anne Geneviève L'Huillier[1] 16 augusti 1958[2][3] (65 år) Paris[2] |
|---|---|
| Medborgare i | Frankrike och Sverige |
| Utbildad vid | École normale supérieure de Fontenay-aux-Roses Université Pierre-et-Marie-Curie, doktorsexamen, [4] |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Make | Claes-Göran Wahlström (g. 1994–)[3] |
| Släktingar | Henrik Wahlström |
| Utmärkelser | |
| Göran Gustafssonpriset i fysik (1998) L'Oréal-UNESCO Award For Women in Science (2011) Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (2013) Carl Zeiss forskningspris (2013) Emmy Noether Distinction for Women in Physics (2014)[5] Hedersdoktor vid Jenas universitet (2015) Max Born Award (2021)[6] Wolfpriset i fysik (2022) Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2022)[7] Officer av Hederslegionen (2022)[1] Nobelpriset i fysik (2023)[8] Kommendör av Hederslegionen (2023)[9] Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (2024)[10] Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (2024) Medlem av American Physical Society Medlem av Optical Society of America Riddare av Hederslegionen | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Anne Geneviève L'Huillier Wahlström (franskt uttal: [an lɥi.je]), född 16 augusti 1958[11] i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.[12]
Biografi
Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École normale supérieure(fr) i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977,[13] där hon tog examen i teoretisk fysik och matematik 1979.[14] 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar på CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay,[13] och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization" vid Université Pierre-et-Marie-Curie.[14] 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.[15]
Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem.[16][15] 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997.[15] Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå.[17] 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.[18]
Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[19] och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII.[20] Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.[14] 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.[17]
L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.[16]
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (KmstkNO), 21 mars 2024.[21]- Utländsk ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien, 2004[19]
- Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012[20]
- Mottagare av Zeisska stiftelsens forskarpris, 2013[17]
- Mottagare av Nobelpriset i fysik, 2023[12]
Utländska utmärkelser
Riddare av Franska Hederslegionen, 2022[22]
Källor
- ^ [a b] Journal officiel de la République française, PRER2229710D.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, Nobelprize.org.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, L'Huillier Wahlström, Anne Genevieve.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.sudoc.fr.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.eps.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.optica.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.premiosfronterasdelconocimiento.es.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org.[källa från Wikidata]
- ^ PRER2326400D.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aps.org, läst: 26 mars 2024.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.ratsit.se/19580816-Anne_Genevieve_LHuillier_Wahlstrom_Lund/XfWYRpSbVY6cCBu3-15-HZWOAB6QwoLk0i14MtBUf5w
- ^ [a b] ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023.
- ^ [a b] UPMC, Université Pierre et Marie Curie -. ”Anne L'Huillier” (på fr-FR). Arkiverad från originalet den 26 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170226220010/http://www.upmc.fr/en/university/history_and_famous_people/doctors_honoris_causa/dhc_2013/anne_l_huillier.html. Läst 26 februari 2017.
- ^ [a b c] ”Prof. Anne L'huillier - AcademiaNet” (på engelska). www.academia-net.org. http://www.academia-net.org/profil/prof-anne-lhuillier/1135203. Läst 26 februari 2017.
- ^ [a b c] ”Anne L'Huillier”. Atomic Physics, Faculty of Engineering, LTH. http://www.atomic.physics.lu.se/research/attosecond_physics/group_members/anne_lhuillier/. Läst 26 februari 2017.
- ^ [a b] ”Nobelpristagaren Anne L'Huillier fortsatte föreläsa som om inget hade hänt”. DN.SE. 3 oktober 2023. https://www.dn.se/sverige/nobelpristagaren-anne-l-huillier-fortsatte-forelasa-som-om-inget-hade-hant/. Läst 4 oktober 2023.
- ^ [a b c] ”Carl Zeiss Research Award” (på engelska). www.zeiss.com. Arkiverad från originalet den 19 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170219003440/https://www.zeiss.com/corporate/int/innovation-and-technology/research-award-winners.html. Läst 26 februari 2017.
- ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 371, 374. ISBN 9789178449729
- ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2004-04-19. Läst 26 feb 2017.
- ^ [a b] ”Kungliga Vetenskapsakademien - Nya ledamöter”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227063702/http://www.kva.se/Nyheter/nyheter-2008-2001/Nya-ledamoter/. Läst 26 februari 2017.
- ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
- ^ https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000046850463
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Anne L'Huillier.- Anne L'Huilliers webbsida vid Lunds universitet
- Anne L'Huillier på Kungliga Vetenskapsakademiens webbplats
- Anne L'Huillier hos Nobelstiftelsen (på engelska)
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
_-_Commander_Grand_Cross_BAR.png)
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Royal Order of the Polar Star - Commander Grand Cross (1748-1975)
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish professor Anne L´Huiller, Lund University