Anne-Louise Eriksson

Anne-Louise Eriksson
Född26 maj 1952[1] (71 år)
Överkalix församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningTeolog, präst
Befattning
Rektor, Svenska kyrkans utbildningsinstitut (2013–2019)[2]
Redigera Wikidata

Anne-Louise Berit Eriksson, född 26 maj 1952, är en svensk präst och teolog. Från 2013 till sin pension 1 mars 2019 var hon rektor för Svenska kyrkans utbildningsinstitut.[3]

Eriksson prästvigdes 1975 och arbetade sedan som församlingspräst i Svenska kyrkan.[3][4] Hon disputerade 1995 vid Uppsala universitet, med doktorsavhandlingen The meaning of gender in theology : problems and possibilities.[5][6] Hon har undervisat och forskat vid Uppsala universitet, där hon blev docent i tros- och livsåskådningsvetenskap 1999.[4][6] 2000 fick hon anställning vid Svenska kyrkans forskningsenhet och mellan 2004 och 2013 var hon dess chef. Sedan 2006 är hon ledamot av en av Kyrkornas världsråds kommissioner.[6]

Teologi

Erikssons disputerade inom feministteologi. Hennes senare forskning har gällt bland annat teologisk "literacy", det vill säga "läskunnighet" i vid mening eller kapaciteten att tillgodogöra sig en teologisk tradition och själv ge den vidare.[6] I boken Att predika en tradition har hon ifrågasatt den termins grekiska språkstudier som är obligatorisk i prästutbildningen, och menat att den kan tas bort för att använda tiden till annat då de flesta predikande präster är mer behjälpta av bibelkommentarer.[7]

År 2012 inledde hon inom Forskningsenhetens ram en beskrivande studie med arbetsnamnet "Om prästers trostolkning" med syftet att beskriva hur Svenska kyrkans präster faktiskt tolkar den kristna tron, särskilt där den kan stå i spänningsförhållande till vetenskapen. Studien planerades ursprungligen att presenteras i bokform under 2014.[8][9][10] Eriksson menar att vi behöver ett nytt förhållningssätt till vad teologi är och hur den skapas och släppa sanningsanspråket, eftersom det är omöjligt att kontrollera utsagor om Gud i termer av rätt och fel. Istället bör man efterfråga en mångfald av synvinklar och se teologi som

”den begreppsvärld genom vilken vi kan uppfatta Gud och begripa våra liv i förhållande till Gud. Så förstådd blir den intressanta frågan huruvida en teologi fungerar snarare än om den är rätt/sann.[11]„

För att skydda allas tolkningstillträde måste de som agerar monolitiskt och hävdar tolkningsföreträde utestängas, menar Eriksson, och tar konflikten om kvinnliga präster och samvetsklausulen som exempel.[11]

Bibliografi

Monografier, enligt Libris[12]

  • 1990 - Senapskornet: en bok om kvinnokamp i Asien och Sverige
  • 1995 - The meaning of gender in theology : problems and possibilities, doktorsavhandling (engelska)
  • 1999 - Kvinnor talar om Jesus: en bok om feministisk kristologisk praxis
  • 2004 - Genusperspektiv på teologi
  • 2004 - Öppningar: möten med bibeln, tillsammans med Cristina Grenholm, Werner Jeanrond, Johnny Jonsson och Fredrik Lindström
  • 2005 - Demokrati är en successiv uppenbarelse, för utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan, tillsammans med Jörgen Hermansson och Göran Lundstedt
  • 2012 - Att predika en tradition: om tro och teologisk literacy

Artiklar i urval

  • 2000 - ”Gud i en postmodern tid – en feministisk reflektion om teologisk flerstämmignet.” Svensk Teologisk Kvartalskrift 4/2000
  • 2003 - ”Att vara kyrka med teologisk oenighet.” Svensk kyrkotidning 17/2003
  • 2006 - ”Kyrkan och den postmoderna utmaningen.” L Ingelstam, J Jonsson, B Åqvist (red.): Spår av Gud. Teologiska Högskolan Stockholm
  • 2008 - ”Svenska kyrkans demokrati – ideal och verklighet.” K Ahlstrand, Gunner (red.): Guds närmaste stad. En studie om religionernas betydelse i ett svenskt lokalsamhälle i början av 2000-talet. Verbum
  • 2009 - ”Behold, I am the Lord’s handmaiden, not the Lords’! On Sarah Coakley’s Powers and Submissions.” Svensk Teologisk Kvartalskrift 2/2009
  • 2010 - ”Do you understand what you are reading? Faith, tradition and theological literacy.” StudiaTheologica, Nordic Journal of Theology, Vol 64, 2
  • 2012 - “Den nödvändiga demokratin.” Tro och demokrati. Årsbok för Kristen humanism 2012
  • 2015 - "The Other on the Cross." Ulrich Schmiedel och James M. Matarzzo Jr. (red.): Dynamics of Difference. Bloomsbury T&T Clark 2015.
  • 2018 - "Sanning eller relevans - om teologins uppdrag." Erik Blennberg, Carl Reinhold Bråkenhielm och Anders Jeffner (red.): Gudstro. Existentiella och intellektuella perspektiv. Verbum.

Källor

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, omnämnd som: Eriksson, Anne-Louise Berit, läst: 9 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kyrkans Tidning, läs online, läst: 9 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Hon ska basa för kyrkans nya utbildningsinstitut i Kyrkans tidning 2013-09-03, arkiverad på archive.org
  4. ^ [a b] CV på Svenska kyrkans webbsajt, arkiverad på archive.org (Word-dokument)
  5. ^ Erikssons doktorsavhandling, katalogpost Uppsala universitet, arkiverad på archive.org (engelska)
  6. ^ [a b c d] The research unit, Svenska kyrkans webbplats, arkiverad på archive.org (engelska)
  7. ^ Det krävs mer än en termins studier, debattreplik av Ann-Louise Eriksson i Kyrkans tidning 2012-06-20, arkiverad på archive.org
  8. ^ Prästers trostolkning - nytt område för forskning på Svenska kyrkans webbplats, 2012-04-24, arkiverad på archive.org
  9. ^ Forskningsprojekt ska visa vad präster tror på i Dagen 2012-06-12, arkiverad på archive.org
  10. ^ Prästers trostolkning ämne för nytt forskningsprojekt i Kyrkans tidning 2012-06-12, arkiverad på archive.org
  11. ^ [a b] När var och en hör just sitt språk talas: Om den nödvändiga flerstämmigheten, Ur Var kan vi finna en nådig Gud? Om könsmaktsordning i kyrka och teologi. Working Papers in Theology 2, Teologiska institutionen Uppsala universitet, 2002. ( s 97-113). På Svenska kyrkans webbplats (pdf)
  12. ^ Libris-sökning, böcker av Anne-Louise Eriksson

Externa länkar