Anna av Preussen (1576–1625)
| Anna av Preussen | |
|---|---|
 | |
| Målning på Anna från 1600-talet | |
Kurfurstinna av Brandenburg | |
| Ämbetstid | 18 juli 1608 – 23 december 1619 |
| Företrädare | Eleonora av Preussen |
| Efterträdare | Elisabet Charlotta av Pfalz |
Hertiginna av Preussen | |
| Ämbetstid | 28 augusti 1618 – 23 december 1619 |
| Företrädare | Maria Eleonora av Kleve |
| Efterträdare | Elisabet Charlotta av Pfalz |
| Make | Johan Sigismund av Brandenburg |
| Barn | Georg Vilhelm (1595–1640), kurfurste av Brandenburg och hertig av Preussen Anna Sofia (1598–1659), hertiginna av Braunschweig-Wolfenbüttel Maria Eleonora (1599–1655), drottning av Sverige Katarina (1602–1644), regerande furstinna av Transsylvanien, hertiginna av Sachsen-Lauenburg Joakim Sigismund (1603–1625), johanniterriddare Agnes (1606–1607) Johan Fredrik (1607–1608) Albrekt Kristian (1609–1609) |
| Ätt | Hohenzollern |
| Far | Albrekt Fredrik av Preussen |
| Mor | Maria Eleonora av Kleve |
| Född | 3 juli 1576 Königsberg, Preussen |
| Död | 30 augusti 1625 (49 år) Berlin, Brandenburg |
 | |
Anna av Preussen (tyska: Anna von Preußen), född 3 juli 1576 i Königsberg i Preussen, död 30 augusti 1625 i Berlin i Brandenburg, var en kurfurstinna av Brandenburg och hertiginna av Preussen genom giftermålet med Johan Sigismund som ägde rum 1594.[1] Hon var dotter till hertig Albrekt Fredrik och hans fru Maria Eleonora, och mormor till drottning Kristina.
Biografi
Kurfurstinna
Anna gifte sig den 30 oktober 1594 med kurfurst Johan Sigismund. Äktenskapet arrangerades för att utöka Brandenburgs territorier; Anna var arvtagare till Preussen, och även till Kleve, Jülich och Berg, Mark och Ravensberg. Genom henne kom en del av dessa områden under Brandenburg efter jülichska tronföljdskriget.
Anna beskrivs som intelligensmässigt överlägsen maken, temperamentsfull och viljestark, dock inte som vacker. Hon rapporteras ha kastat tallrikar och glas på maken under konflikter. Hon skötte själv förhandlingarna för att få kontroll över sina arvområden och framlade saken för kejsaren 1612. Då maken blev kalvinist kom hon att representera lutheranerna. Hon ogillade starkt makens konvertering och gjorde klart att hon inte motsatte sig offentliga protester mot den.[1]
Senare liv
Hon fortsatte att spela en inflytelserik roll under sonen Georg Vilhelms regeringstid. Hon motarbetade Habsburg och arbetade för att hennes eget arvland Preussen borde överlåtas till hennes yngre son Johan Sigismund snarare än hennes äldre.[1] Hon fortsatte stödja lutheranerna i Berlin under sin sons regeringstid och motarbetade hans religionspolitik genom att uppmuntra ett lutherskt hovparti och lutherska missionärer i Berlin.[1]
Hon arrangerade 1620 äktenskapet mellan dottern Maria Eleonora och Gustav II Adolf av Sverige mot sonens vilja. Hon följde med Maria Eleonora till Sverige, och stannade kvar där under de första åren av äktenskapet.[2]
Galleri
Allergori över de landområden som förenades under Brandenburg genom Anna av Preussen.
Referenser
- ^ [a b c d] Atkinson, Emma (2007) [1858] (på engelska) (PDF). Memoirs of the Queens of Prussia. London: William Kent & Company. sid. 13. LCCN 05015303. OCLC 1113960750. https://ia904503.us.archive.org/23/items/memoirsofqueenso00atkiuoft/memoirsofqueenso00atkiuoft.pdf. Läst 9 februari 2022
- ^ Matthis, Moa (2010). Maria Eleonora: drottningen som sa nej (3). Stockholm: Bonnier. Libris 11653883. ISBN 978-91-0-011354-4. OCLC 654822030. https://books.google.se/books?id=pWjxSAAACAAJ. Läst 9 februari 2022
|
Media som används på denna webbplats
Allegorische Darstellung des Erwerbs Preußen und der Rheinlande durch das brandenburgische Kurfürstenpaar, Lithographie, 19. Jht.
Porträtt av Anna av Preussen (1576-1625), maka of Johan Sigismund av Brandenburg