Anna Hogenskild

Anna Klemetsdotter Hogenskild, även kallad Anna till Åkerö och Anna till Hedensö, född 1513, död 1590, var en svensk hovfunktionär. Hon tjänstgjorde som hovmästarinna vid svenska hovstaten under Gustav Vasa och Erik XIV.

Biografi

Hon var dotter till Klemet Bengtsson Hogenskild till Åkerö (död 1512) och Anna Hansdotter (Thott) till Bjurum (död 1549). Hon tillhörde en mäkting familj och var släkt med Sten Sture d. ä.: hennes mormorsmor var kung Karl Knutsson Bondes dotter Kristina Karlsdotter (Bonde). Hon gifte sig 1530 med Jacob Krumme (död 1531), och 1537 med hovjunkare Nils Pedersson Bielke (död 1550), som stod nära Gustav Vasa. Hon blev mor till Hogenskild Bielke, Ture Nilsson Bielke, Claes Nilsson Bielke och Carin Nilsdotter Bielke (1539–1596). Hennes son Hogenskild uppfostrades vid hovet, var studiekarmat med hertig Magnus och blev 1556 page hos kungen.

Anna Hogenskild fungerade som hovmästarinna hos drottning Katarina Stenbock. Hon hade varit omtyckt av Erik XIV innan hans tronbestning, och under hans regeringstid "ådagalade han på flerfaldigt sätt sin ynnest mot henne och hennes barn". Hon utsågs till hovmästarinna för Erik XIV:s systrars, och hans dotter Virginias hushåll och hovhållning. Hon beskrivs som allmänt aktad och uppskattad vid hovet. Som hovmästarinna drev hon ett intensivt arbete för sin släkt: av de tretton hovfröknar som år 1563 var anställda vid prinsessornas hov, var åtta släktingar till Anna Hogenskild. Erik ansåg dock inte att hon höll nog sträng kontroll över hans systrar utan utsåg hennes svåger Ture Pedersson till hovmästare vid hennes sida för att övervaka dem bättre. Erik XIV gav henne år 1566 flera förläningar i Bettna, Sköllinge och Jönåker.

Privat blev hon en centralfigur för ätten Bielkes familjekrets, och hennes relation till sina närmaste beskrivs som nära och förtroendefullt. Att döma av hennes räkenskaper, gav hon stora summor till behövande, och gynnade även Vadstena kloster och Nådendals kloster. Anna Hogenskild var en av Sveriges största godsägare. Hon ärvde 1540 Åkerö efter sin moster Brita Hansdotter Hogenskild, som blev familjens och hennes huvudbostad. Hon ägde även godset Wik. På grund av makens bortovaro i hovtjänst fick hon själv ansvaret för familjens gods, och efter makens död i maj 1550 övertog hon detta ansvar även formellt, och "mycken omsorg, kraft och framgång förvaltade hon sina vidsträckta besittningar". År 1573 föreslog Johan III henne att spärra in Erik XIV på Wik, men detta blev inte av.

Hennes korrespondens är till stor del bevarad.

Källor

• Olle Ferm: De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt: geografisk uppbyggnad, räntestruktur, godsdrift och hushållning
• Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1925-36.
• Ellen Fries, Märkvärdiga qvinnor
• Caroline zum Kolk, "Nadine Akkerman, Birgit Houben (éd.) : The Politics of Female Households. Ladies in Waiting across Early Modern Europe", Paris, Cour de France.fr, 2014 (http://cour-de-france.fr/article2346.html). Compte rendu publié le 1er novembre 2014.
• Sven T. Kjellberg, S. Artur Svensson, Slott och herresäten i Sverige: Halland. Bohuslän. Blekinge, 1968
• Sven T. Kjellberg, S. Artur Svensson, Slott och herresäten i Sverige: Skåne 3. Kristianstads län, 1967
• Nordiska museet, Nordiska Museets och Skansens Årsbok. Fataburen, 1965
• C.E. Fritze, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, Vestergötlands fornminnesförening, Skara, Sweden, 1908
• Ödberg, F. “Om Hogenskild Bielkes moder, fru Anna Hogenskild till Dala och Åkerö, och hennes tid (1513–1590).” Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift 2: 8–9 (1908)
• Nils Pedersson (Bielke), urn:sbl:18171, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2017-12-16.
• Etusivu, Kansallisbiografia, Hogenskild, Anna Klemetintytär (1513 – 1590)
• https://skbl.se/sv/artikel/AnnaKlemetsdotterHogenskild0