Ann Margret Holmgren

Ann Margret Holmgren
FöddAnn Margret Tersmeden
17 februari 1850[1][2][3]
Hässle[1]
Död12 oktober 1940[1][2] (90 år)
Kungsholms församling[1][2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4][5]
kartor
Andra namnMärta Bolle
Medborgare iSverige[6][7]
SysselsättningFörfattare[1], rösträttspolitiker[1], fredspolitiker[1], kvinnosakspolitiker[1], redaktör[8]
Befattning
Ledamot, Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1905–1906)[9]
MakeFrithiof Holmgren
(g. 1869–1897, makas/makes död)[1][10]
BarnGreta Holmgren (f. 1870)[11]
Israel Holmgren (f. 1871)[12]
Björn Frithiofsson Holmgren (f. 1872)
Torsten Holmgren (f. 1874)
Gunnar Holmgren (f. 1875)
Margit Holmgren-Ekman (f. 1880)
Frithiof Holmgren (f. 1884)
FöräldrarJacob Nils Tersmeden[1]
SläktingarCarl Herman Tersmeden (syskon)
Birgitta Lilliehöök[3]
Utmärkelser
Illis Quorum (1925)
Redigera Wikidata

Ann Margret (Anna Margareta) Holmgren, född Tersmeden 17 februari 1850 på Hässle gård i Fittja socken, Uppland, död 12 oktober 1940 i Stockholm, var en svensk författare, kvinnosakskvinna och fredskämpe.

Biografi

Ann Margret Holmgren var dotter till kammarherre Jacob Nils Tersmeden och Augusta Jacquette Cederström. Hon gifte sig 1869 med den berömde läkaren Frithiof Holmgren, som var professor i Uppsala. Makarnas hem Villa Åsen beskrivs som ett samlingsrum för vetenskapsakademins liberala och radikala krafter. Deras hem var under makens tid som professor i Uppsala ett centrum för radikala studenter, som under 1880-talet företrädde åsikter som kritiserade monarkin och förespråkade parlamentarism, allmän rösträtt, arbetarnas rättigheter, preventivmedel och religiöst fritänkeri. Denna miljö påverkade hennes egna åsikter och gav henne en radikalt och vänsterpräglat synsätt.

Paret fick åtta barn:[13]

Under pseudonymen Märta Bolle skrev Holmgren Fru Stråhle. Tidsbilder ur tre släktled (1894) och När riddar Ulf suckar. Ur familjekrönikan på Höögsborg (1896), vilka båda 1897 översattes till tyska. Hon var redaktör för den radikala Föreningen Verdandis småskriftskommitté 1898–1905.[13]

Efter att maken avlidit 1897 flyttade hon till Stockholm, och inspirerades där av sina vänner Ellen Key och Lydia Wahlström till ett engagemang i kvinnofrågor. Holmgren var ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm 1902–1906[13] och sekreterare i verkställande utskottet i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, (i vilken hon var ständig ledamot) 1903–1906. Inom rösträttsföreningen var hon en aktiv och populär resetalare. I sitt arbete som feminist ställde hon till stor skandal då hon i konflikt med samtidens rådande könsroller förespråkade kärlek och sex utanför äktenskapet, något som ledde till att hennes förra bekantskapskrets i societeten tog avstånd från henne. LKPR:s officiella paroll var att ge kvinnor rösträtt på samma villkor som för män, men Holmgren företrädde åsikten att detta inte räckte, eftersom det endast skulle ge självförsörjande och myndiga kvinnor med viss inkomst rösträtt, och krävde att även gifta kvinnor, som stod under makens förmyndarskap, skulle få rösträtt och därmed bli myndigförklarade. Ann Margret Holmgren största roll inom rösträttsrörelsen var hennes roll som talare: hon var den första som gjorde landsomfattande resor för att hålla tal, samla sympatisörer och starta lokalföreningar runt om i landet. Genom sitt breda kontaktnät, bestående av bland annat studenter hon lärt känna under tiden i Uppsala och som nu bodde över hela landet, samlade hon anhängare runt hela Sverige. På sin 60-årsdag år 1910 uppvaktades hon av LKPR med en guldkedja med 60 länkar, representerande de 60 lokalföreningar av rösträttsrörelsen hon hade grundat i Sverige, vilket var rekord.

Hon var vice ordförande i Sveriges kvinnliga fredsförening 1901–1910.[13] Hon var dessutom hedersledamot i Nordiska museet och i sällskapet Philochoros. Hon deltog i bildandet av Svenska kvinnors medborgarförbund 1921 och var dess hedersordförande.[13]

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Referenser

Tryckta källor

Webbkällor

”Kvinnohistoriska portaler: Kvinnors kamp för rösträtt”. Kvinnsam. Göteborgs universitetsbibliotek. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/biografier/holmgren.xml. Läst 9 mars 2014. 

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Olle Franzén, Ann Margret Holmgren, s. 260, läst: 6 februari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Kungsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0011/F I/21 (1936-1942), bildid: 00026758_00202, sida 198, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 26 december 2019, ”265,,12,,1,Holmgren Anna Margareta f. Tersmeden professorska”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Anna Margareta (Ann Margret) Holmgren 1850-02-17 — 1940-10-12 Rösträttskvinna, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Holmgren, Ann-Margret f. Tersmeden, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 maj 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Ann Margret Holmgren 1850–1940. Författare, kvinnosakskvinna., Svenska kyrkan, läs online och läs online, läst: 26 maj 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 19061906, läs onlineläs online, läst: 2 november 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tersmeden nr 1940, Adelsvapen-Wiki, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/12 (1862-1872), bildid: 00106225_00358, sida 353, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Israel F:son Holmgren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c d e] ”Personakt för Anna Margaretha (Ann Margret) Tersmeden, Född 1850-02-17 Hessle Gård, Fitja Östergård, Uppsala län”. www.holmgrenska.se. Holmgrenska släktföreningen. http://www.holmgrenska.se/Export_3_generationer/pdd3e5891.html. Läst 17 februari 2016. 

Vidare läsning

  • Florin, Christina; Myrén, Paul (2006). Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse. Stockholm: Atlas. Libris 9883198. ISBN 91-7389-150-9 
  • Steinrud, Marie. Ann Margret Holmgren i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • Ullenhag, Kersti (1997). Ann Margret Holmgren: den kvinnliga rösträttens agitator. Uppsala papers in economic history. Research report, 0281-4560 ; 44. Uppsala: Dept. of Economic History. Libris 2374326 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Ann Margret Tersmeden.jpg
Ann Margret Holmgren (1850-1940)