Andreas Laurentii Björnram

Anders Larsson Björnram
Andreas Laurentii Bothniensis Bureus
Anders Larsson Björnram; Andreas Laurentii Bothniensis Bureus
	Kyrkliga ämbeten
Kyrka	Svenska kyrkan
Titel	Superintendent
Stift	Växjö stift
Företrädare	Nicolaus Canuti
Titel	Biskop
Stift	Växjö stift
Period	1576–1583
Efterträdare	Nicolaus Stephani
Titel	Ärkebiskop
Stift	Uppsala stift
Period	1583–1591
Företrädare	Laurentius Petri Gothus
Efterträdare	Abraham Angermannus
Biskopsvigd	2 juni 1577 av Laurentius Petri Gothus
Period	1583–1591
	Personfakta
Född	1520;
Död	1 januari 1591;
Begravd	Uppsala domkyrka
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Björnram, Isnässläkten
Far	Lars Olofsson
Mor	Anna Andersdotter Grubb
	Familj
Make/maka	Anna Mikaelsdotter
	Familj 2
Make/maka 2	Margareta Phase
	Heraldiskt vapen
	;

Andreas Laurentii Björnram (Bothniensis Bureus), död den 1 januari 1591, var en svensk ärkebiskop 1583–1591.

Andreas Laurentii Björnram var son till hövitsmannen, ståthållaren och underlagmannen Lars Olofsson (kallad Björnram i äldre litteratur) och Anna Andersdotter Grubb av Bureätten.^[1] Andreas Laurentii kallade sig själv omväxlande Björnram och Bothniensis Bureus.

Efter studier i Rostock^[2] blev han kyrkoherde i Umeå landsförsamling 1561 och i Gefle församling 1570. Han sympatiserade med Johan III:s liturgiska planer – han lär ha varit den förste präst som mässade efter "röda boken" – och utnämndes till biskop i Växjö 1577. Någon större entusiasm för den nya ordningen visade han emellertid inte. Att den överhuvudtaget antogs av Växjö domkapitel år 1580 berodde på Knut Lillies och Henrik Mattssons insats. Björnram räknades under denna tid t. o. m. av antiliturgisterna till deras parti.

Emellertid upphöjdes han av kungen på den vakanta ärkebiskopsstolen, som varit vakant sedan 1579. Kort därefter utfärdade han, till antiliturgisternas överraskning och harm, en deklaration beträffande liturgin, där han förklarade att han med gott samvete kunde antaga den, eftersom den inte stred mot "den rena apostoliska tron". Angripen med stor hänsynslöshet av Abraham Angermannus i två anonyma skrifter, svarade han med ett i värdig ton hållet genmäle. l striden för "Nova ordinantia" av 1575 och liturgin var han kungens fastaste stöd. Ändå märks hans ambivalens i ett märkligt visitationsprotokoll av år 1585 där han rekommenderar att "catechismus och then Lutheri uttydhning, som ståår i psalmebooken", ska läsas och förklaras på några återinförda katolska helgdagar (Kristi lekamens fest m. fl.). Björnram dog nyårsdagen 1591 och begravdes i Uppsala domkyrka.

Han adlades av Johan III under namnet Björnram. Han var gift två gånger, första gången med Anna Mikaelsdotter och andra gången med Margareta Phase, sistnämnda härstammade från Vasaätten. Några av hans barnbarn upptog namnet Grubb efter hans moder, och adlades Stiernfelt eller Grubbe. Dottern Barbro blev stammoder till adelsätten Gyllenållon.

Se även

Lista över biskopar i Växjö stift

Referenser

Noter

^ Nils Ahnlund, Svenskt biografiskt lexikon, band IV, s. 655, 661, 662, Stockholm 1924
^ Se registrering av Andreas Laurentii Björnram i Rostocker Matrikelportal

Källor

Svenska män och kvinnor
Björnram, 3. Andreas Laurentii i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)

Vidare läsning

Ahnlund, N.: Andreas Laurentii Björnram i Svenskt biografiskt lexikon (1924)

Religiösa titlar
Företräddes av Nicolaus Canuti	Superintendent i Växjö 1576–1577	Efterträddes av Sig själv Biskop i Växjö
Företräddes av Sig själv Superintendent i Växjö	Biskop i Växjö 1577–1583	Efterträddes av Nicolaus Stephani
Företräddes av Laurentius Petri Gothus	Ärkebiskop i Uppsala 1583–1591	Efterträddes av Abraham Angermannus

[1] Nils Ahnlund, Svenskt biografiskt lexikon, band IV, s. 655, 661, 662, Stockholm 1924

[2] Se registrering av Andreas Laurentii Björnram i Rostocker Matrikelportal

[1]

[2]

Navigation

Navigering

Temaportaler