Andreas Laurentii Björnram

Anders Larsson Björnram
Andreas Laurentii Bothniensis Bureus
Kyrkliga ämbeten
KyrkaSvenska kyrkan
TitelSuperintendent
StiftVäxjö stift
FöreträdareNicolaus Canuti
TitelBiskop
StiftVäxjö stift
Period15761583
EfterträdareNicolaus Stephani
TitelÄrkebiskop
StiftUppsala stift
Period15831591
FöreträdareLaurentius Petri Gothus
EfterträdareAbraham Angermannus
Biskopsvigd2 juni 1577 av Laurentius Petri Gothus
Period15831591
Personfakta
Född1520
Död1 januari 1591
BegravdUppsala domkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsättBjörnram, Isnässläkten
FarLars Olofsson
MorAnna Andersdotter Grubb
Familj
Make/makaAnna Mikaelsdotter
Familj 2
Make/maka 2Margareta Phase

COA-family-sv-Bjornram (Isnaes).png

Andreas Laurentii Björnram (Bothniensis Bureus), död den 1 januari 1591, var en svensk ärkebiskop 1583–1591.

Andreas Laurentii Björnram var son till hövitsmannen, ståthållaren och underlagmannen Lars Olofsson (kallad Björnram i äldre litteratur) och Anna Andersdotter Grubb av Bureätten.[1] Andreas Laurentii kallade sig själv omväxlande Björnram och Bothniensis Bureus.

Efter studier i Rostock[2] blev han kyrkoherde i Umeå landsförsamling 1561 och i Gefle församling 1570. Han sympatiserade med Johan III:s liturgiska planer – han lär ha varit den förste präst som mässade efter "röda boken" – och utnämndes till biskop i Växjö 1577. Någon större entusiasm för den nya ordningen visade han emellertid inte. Att den överhuvudtaget antogs av Växjö domkapitel år 1580 berodde på Knut Lillies och Henrik Mattssons insats. Björnram räknades under denna tid t. o. m. av antiliturgisterna till deras parti.

Emellertid upphöjdes han av kungen på den vakanta ärkebiskopsstolen, som varit vakant sedan 1579. Kort därefter utfärdade han, till antiliturgisternas överraskning och harm, en deklaration beträffande liturgin, där han förklarade att han med gott samvete kunde antaga den, eftersom den inte stred mot "den rena apostoliska tron". Angripen med stor hänsynslöshet av Abraham Angermannus i två anonyma skrifter, svarade han med ett i värdig ton hållet genmäle. l striden för "Nova ordinantia" av 1575 och liturgin var han kungens fastaste stöd. Ändå märks hans ambivalens i ett märkligt visitationsprotokoll av år 1585 där han rekommenderar att "catechismus och then Lutheri uttydhning, som ståår i psalmebooken", ska läsas och förklaras på några återinförda katolska helgdagar (Kristi lekamens fest m. fl.). Björnram dog nyårsdagen 1591 och begravdes i Uppsala domkyrka.

Han adlades av Johan III under namnet Björnram. Han var gift två gånger, första gången med Anna Mikaelsdotter och andra gången med Margareta Phase, sistnämnda härstammade från Vasaätten. Några av hans barnbarn upptog namnet Grubb efter hans moder, och adlades Stiernfelt eller Grubbe. Dottern Barbro blev stammoder till adelsätten Gyllenållon.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Nils Ahnlund, Svenskt biografiskt lexikon, band IV, s. 655, 661, 662, Stockholm 1924
  2. ^ Se registrering av Andreas Laurentii Björnram i Rostocker Matrikelportal

Källor

Vidare läsning

Religiösa titlar
Företräddes av
Nicolaus Canuti
 Superintendent i Växjö
1576–1577
Efterträddes av
Sig själv
Biskop i Växjö
Företräddes av
Sig själv
Superintendent i Växjö
 Biskop i Växjö
1577–1583
Efterträddes av
Nicolaus Stephani
Företräddes av
Laurentius Petri Gothus
 Ärkebiskop i Uppsala
1583–1591
Efterträddes av
Abraham Angermannus

Media som används på denna webbplats

Luth-Uppsala-Arms.png
Sveriges ärkebiskopsvapnet .
COA-family-sv-Bjornram (Isnaes).png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för Isnässläkten Björnram