Andreas II av Ungern

Andreas II
Teckning i Chronica Hungarorum från 1488
Kung av Ungern och Kroatien
Regeringstid	1205 – 1235
Kröning	29 maj 1205
Företrädare	Ladislaus III
Efterträdare	Béla IV
Furste av Halytj
Regeringstid	1188 – 1189/1190
Företrädare	Roman Mstislavitj
Efterträdare	Vladimir II Jaroslavitj
Kung av Halytj
Regeringstid	1208/1209 – 1210
Företrädare	Roman II Igorevitj
Efterträdare	Vladimir III Igorevitj
Makar	Gertrud av Meran Jolanda av Courtenay Beatrice av Este
(mer...) Barn	Anna Maria av Ungern Béla IV av Ungern Elisabet av Ungern Koloman av Galizien Andreas av Ungern Violanta av Ungern Stefan av Ungern
Ätt	Árpád
Far	Béla III av Ungern
Mor	Agnes av Antiokia
Född	ca. 1177
Död	21 september 1235 (ca. 58 år)
Heraldiskt vapen

Andreas II av Ungern (ungerska: II. András; kroatiska: Andrija II.; slovakiska: Ondrej II.; ukrainska: Андрій II), född omkring 1177, död 21 september 1235, var en ungersk och kroatisk kung från 1205 till 1235. Han var regerade även furstendömet Halytj från 1188 till 1189/1190 och igen som dess kung mellan 1208/1209 och 1210. Som son till Béla III, anförtrodde Béla honom administrationen av det nyerövrade furstendömet. Hans styre var inte populär och bojarna förvisade honom.

Regering

Efter Béla III:s död blev det en kamp mellan den gamle kungens söner, Imre och Andreas. Tillfället utnyttjades av högadeln för att lägga under sig mer land, varigenom de kungliga landområden minskade. Först när Andreas son Béla IV blev kung började land att återvinnas till kronan.

Andreas blev kung år 1205. Under en kort tid var han också furste av Galizien. Han var den förste ungerske kung som avkrävdes en konungaed när han kröntes. Han förde därefter en så generös förläningspolitik mot högadeln, att denna växte sig så stark att hans efterträdare Bela IV inte kunde styra landet som han ville. Bela kunde återvinna makten från högadeln först efter att han år 1241 slagit tillbaka en tatarisk invasion.

I början av Andreas regeringstid stod det klart, att det kungliga länssystemet inte längre fungerade bra och att reformer behövdes. Länssystemet upplöstes och därmed förlorade kungen sin länsmilitär. För att ersätta trupperna, måste han be om högadelns hjälp, särskilt därför att Andreas deltog i ett korståg och ledde många krig mot Galizien. Dessa fälttåg var misslyckade och åstadkom endast att landets pengar och makt förslösades.

Under hans regering blev högadeln större och starkare. Detta ledde till att Andreas måste ge ut Gyllene bullan år 1222 i Fehérvár, där kungen måste garantera adelns rättigheter och privilegier. Huvudsakligen syftade denna till att skydda lågadeln och kyrkan, men eftersom den kungliga makten var svag, kunde den inte helt genomföras.

Han inbjöd tyska och italienska invandrare till Ungern. Dessa etablerade sig i Transsylvanien.

Andreas kallades också riddarkung, därför att han ledde många krig.

Ekonomi

Eftersom landets pengar försvann till följd av Andreas många krig, måste kungen ersätta inkomsterna på något sätt. Hans ekonomi baserades på de så kallade regalerna, som var inkomster från de kungliga rättigheterna, det vill säga monopol (salt, tullar, m.m.). Han tog också upp nya skatter, som arvodet för myntningen.

Familj

Hans gemål Gertrud blev mördad 1213, när Andreas ledde ett krig mot Galizien. Denna händelse utgjorde grund till József Katonas Bánk Bán, som är ett populärt ungerskt kungadrama.

Barn

Han fick sju barn med tre fruar. Med Gertrud fick han:

• Maria
• Béla IV
• Elisabet
• Koloman
• Andreas

och med Jolanda fick han:

• Violanta

och med Beatrice fick han:

• Stefan

Anfäder

Referenser

• Európa uralkodói [Europeiska regenter] (1999). Maecenas. ISBN 963-645-053-6
• Walter Mária: Történelem középiskolásoknak [Historia för gymnasietstudenter]. Nemzeti Tankönyv. ISBN 963-18-8631-X